Kategorier
känslor lycka per appelqvist

Känsloexplosioner

Summan av lycka är hur hög kvalitet din sinnesstämning uppnår genom livet
Summan av lycka är hur hög kvalitet din sinnesstämning uppnår genom livet

När vi vrider om nyckeln på bilen för att starta den snurrar startmotorn, tändsystemet ger gnistor som antänder en blandning av luft och bensin. Varje antändning blir till tusentals små kontrollerade explosioner i cylindrarna och motorn vaknar till liv och övergår i ett brummande motorljud. Bakom ratten kan du sedan kontrollera exakt i vilken riktning du vill åka och med gaspedalen dessutom reglera hur fort det ska gå. En av många fantastiska uppfinningar som gjort den moderna människans liv enklare.

Med motorer har människan alltså lärt sig att kontrollera och stänga in små explosioner i metallblock och omvandla dessa till energi. Om vi nu raskt förflyttar oss till vårt känsloliv så kan vi likna bilens gnistor vid känsloimpulser.

De kommer till oss som hormonella impulser till vårt känslocentrum i hjärnans amygdala. Proceduren när amygdalan associerar med något och snabbt återskapar en ny eller gammal känsla är sekundsnabb. Impulserna till negativa känslor kan utlösas av konflikter, mardrömmar, gamla fotografier, besvikelse, girighet eller gamla skolkamrater. Triggern som utlöser negativa känslor kan bestå i stort sett av vad som helst. Bara det berör just oss själva.

Till skillnad mot att vrida om en startnyckel så kan vi inte styra de plötsliga känslornas ankomst. Om de sedan antänds till små känsloexplosioner som sorg eller rent av ilska kan vi oftast inte kontrollera de negativa känslorna innan de ens hinner födas och växa sig starka.

Att ha ett känsloliv som en maskin är inte eftersträvansvärt. Men att själv kunna välja sin egen sinnesstämning säger vi ja till.
Att ha ett känsloliv som en maskin är inte eftersträvansvärt. Men att själv kunna välja sin egen sinnesstämning säger vi ja till.

Så visst skulle människor ibland behöva låna bilmotorns kontrollerande egenskaper för att tryggt styra sina känsloexplosioner med en jämn och fin gång utan överraskningar. Hat, ilska, besvikelse, sorg och bitterhet är känslolägen som ibland kommer till oss. Ibland helt naturligt. Ibland är de oönskade med följden att de orsakar ett onödigt stort lidande.

En strävan de flesta har är att vara lyckliga. Det innebär egentligen att vi tillbringar så mycket tid vi kan i våra goda känslor där vi är som lyckligast. Samtidigt vill vi spendera så lite tid som möjligt i de sämre. Vi söker ständigt och undermedvetet efter känslan att så ofta vi kan befinna oss i exempelvis kärlek, glädje, flow eller bara den simpla kicken av att ha lyckats med något som vi föresatt oss.

För i dessa positiva känslolägen är det inte ovanligt att vi har fått uppleva några av livets finaste ögonblick. Stunder som vi gärna vill ha så mycket vi kan och orkar bära av. Därför är våra möjligheter att uppleva ett så lyckligt liv som möjligt beroende av hur ofta och med vilken kvalitet som vi kan försätta oss själva i en så positiv sinnesstämning som möjligt. För visst vore det enkelt med tanke på att vi människor i grundläget utgår från lycka och glädje. Ändå är det en av den moderna människans stora problem.

Att starta bilen och kontrollera sinnet kan ha vissa paralleller.
Att starta bilen och kontrollera sinnet kan ha vissa paralleller. Här eder skribents väl begagnade fortskaffningsmedel.

De flesta av oss har en aning om vad som krävs för att känslorna och sinnesstämningen ska peka åt rätt håll. Vissa är väl medvetna, andra mindre.

Det sägs att människan av naturen är lat och vill finna de enklaste av vägar till så mycket som möjligt. Att så ofta som möjligt befinna sig i en positiv sinnesstämning är inget undantag. Alltså söker vi av naturen efter de enklaste lösningarna. Livsmedelsindustrin har för länge sedan upptäckt att vi människor kan distrahera våra känslor och känna ett visst välbefinnande när vi äter god mat. Elektronikjättarna och TV-bolagen vet att deras kunder gillar att underhålla sig framför datorer, smarta telefoner och TV-program. Att röka, dricka alkohol eller använda droger är även de enkla biljetter mot en god sinnesstämning. Men låt oss inte hyckla och påstå att dessa yttre sinneshöjare inte fungerar. För det gör de. Miljarder människor genom århundranden av tester kan intyga att dessa distraktioner har en effekt på sinnet. Men det finns förstås en hake och gemensam nämnare. Besöket av goda känslor och välmående är högst tillfälliga. Dessutom finns inga garantier. TV-program kan vara negativa och inte underhålla på det sätt vi föreställt oss. Middagen med alkohol i goda vänners lag kan om det vill sig illa sluta med bråk och ilska.

En mer strukturerad och planerad jakt på lycka handlar egntligen om hur olika upplevelser ska ta oss mot en viss sinnesstämning. Alltså vill vi undvika platser och situationer där risken för att kommer ur balans är större. Är det friktion på arbetsplatsen, hemmet eller något annat ställe så är hjärnans impuls och logiska svar givet: flykt.

Känsloexlosioner med undvikande/flykt beteenden skriver jag mer om i något av de nästkommande inläggen. Nu är det lördag och helg och med det önskar jag er en sådan med en god sinnesstämning.

Kategorier
autentiska relationer Autentiskt ledarskap beteenden Bokskrivande förändring förtroende Jobb jobbrelationer Kategorier kommunikation nätverka per appelqvist relationer relationstips samtal Självinsikt therese appelqvist vardag

Relationerna styr om inte allt så väldigt mycket

jrelationerOrdet relationer kan ha en mängd olika sammanhang. Oftast tänker vi då förstås på vanliga relationer mellan par. Många grubblar också på relationer de inte har, eller relationer som de kanske rent av vill slippa…

Men relationer är så mycket mer. Hela våra liv kretsar kring olika slags relationer. Vi har relationer med våra föräldrar, barn, syskon, kunder arbetskamrater, dagisfröknar, busschaufförer och alla andra som vi stöter på under en helt vanlig dag i våra liv. Och handen på hjärtat, vad är det som egentligen styr om vi upplever oss ha haft en lyckad dag eller inte? Visst kan vi i ensamhet göra oss själva nöjda och glada med en mängd olika saker. Men det som avgjort oftast skapar de skönaste av dagar är hur pass väl vi har lyckats med vårt samspel tillsammans med andra.

Men aldrig är väl bra eller dåliga relationer så naket avslöjande som på jobbet. Taskiga relationer med kollegorna kan utlösa stress, utanförskap, sjukskrivningar, frustrationer och en massa annat skräp som vi sedan bär inom oss. Att dåliga jobbrelationer har ett finger med i spelet när medmänniskor ”går in i väggen” är knappast någon raketforskning.

I vårt jobb som ledar- och medarbetarkonsulter ramlar vi förstås över detta hela tiden. Och om inte alltid så handlar väldigt ofta många knutar därute om just komplicerade relationer. Så därför. Att sätta fingret på jobbrelationerna är en tanke vi burit på länge. En bok i ämnet jobbar vi på. Och häromdagen la vi ner litet extra krut på att skaka liv i vår webbsida, jobbrelationer.se. En sida där vi har ambitionen att sprida och producera kunskap i ämnet. Sen ska vi inte hyckla, vi vill förstås komma ut på fler arbetsplatser och stötta jobbrelationerna 🙂

Välkommen in du också!

Tess & Per

Kategorier
beteenden förändring Hälsa inifrånstyrning Jobb Kategorier närvaro per appelqvist Reflektion sinnet självbild Självinsikt självkontroll självledarskap

De oemotståndliga frestelserna

distraktionerIbland händer det… det är mycket på jobbet. Hur ska jag hinna med? Chefen skjuter efter mig och jag har en deadline där jag måste leverera. Halvpaniken gör sig påmind i magen och kaffemuggarna avlöser varandra.

När stressen visar sitt fula anlete är en vanlig anledning att vi tillåter oss själva att bli distraherade av annat än det som är viktigt.

Jag gjorde nyligen en intervju med mindfulness-gurun Ola Schenström. Han menade att våra sinnen inte är konstruerade för alla de distraktioner vi möter nuförtiden. Förr fanns inga iphones, datorer, facebook eller överflöd av tv-kanaler. Därför menar han, mådde våra mor- och farföräldrar betydligt bättre än senare generationer eftersom de på ett naturligt sätt uppehöll sig mera i nuet.

Ola har en poäng med det. Innan internet fanns det naturligtvis distraktioner, men de var inte ett klick bort eller fanns ständigt tillgängliga i fickan.

Källan till vardagsstress på jobbet handlar ofta om att vi känner oss jagade och att tiden inte räcker till. Trots att vi har hjälpmedel som tidigare generationer bara kunde drömma om.
Jodå, kraven har ökat men det är inte hela sanningen.

Naturligtvis gör vår smarta telefon eller dator oss mer effektiva. Men bara om vi är strikt fokuserade. Men för många kan datorns eller telefonens enkla tillgång till information också bli till en flykt från stressade deadlines.
Varför skulle jag gå in på Facebook?
Varför fastnade jag i mindre viktig e-post och privata sms?
Vad gjorde nyheterna på Aftonbladet så intressanta just nu?

Varför är dessa frestelser så oemotståndliga även när vi jobbar mot tidsfrister? Varför är det så svårt att välja bort dem bara för några dagar? För vi vet innerst inne, att när vi skjuter en nödvändig uppgift framför oss så kommer vi surt att få betala tillbaka med valutan ökad stress.

Men istället för att landa i självkritik kan vi konstatera att det finns mängder av orsaker till våra ovanor. En som jag tror på, och även forskningen är att nya intryck ständigt stimulerar och belönar vår uppmärksamhet. Våra hjärnor (med få undantag) tycker att det är jobbigt att fokusera på samma sak under en längre tid. Hjärnan behöver helt enkelt pauser från uppgifter vi upplever som obekväma. Konsekvensen kan annars bli att vår uppmärksamhet automatiskt söker efter enklast möjliga lösning. Där är dessa telefoner och bärbara datorer ett hot.

Våra distraktioner handlar förstås om i vilken grad vi kan göra oss själva mera medvetna. När vårt fiskande efter information eller underhållning inte är omedvetet utan just planerat.

Här är fem enkla tips om hur vi kan balansera våra nya vanor:

1) Uppmärksamma ditt fokus innan du påbörjar din uppgift. Ge dig själv en belöning för att du lyckades hålla dig borta från mobilens lockrop innan du börjar.

2) Dela upp ditt arbete i hanterbara bitar som gör att du kan känna framgång i små doser. Då minskar impulserna efter tillfällig flykt.

3) Gör något som är relaterat till det du gör men som tar mindre energi. Lägg det kreativa åt sidan för en stund och fokusera på det enkla.

4) Släpp efter för dina behov, men bli mer medveten. Schemalägg hur lång tid du lägger på att spela spel eller facebooka.

5) Det kanske mest givna och enkla tipset för att agera mer fokuserat. Börja meditera.

Kategorier
autentiska relationer goda gärningar Hälsa inspiration jobbrelationer Kärlek Kategorier motivation närvaro per appelqvist personlig utveckling sinnet

Flummarna hade rätt

tan-chade-mengHar din arbetsgivare gjort något på sistone för att öka trivseln? Kanske en fredagspub? Kick off? Eller varför inte en häftig teambuilding?

Tänk dig att personalchefen kallar till möte med alla anställda. Men den här gången handlar det inte om någon nedskärning eller ny organisationsplan. Nej, vad personalchefen faktiskt klämmer ur sig när alla samlats, är att från och med nu ska alla få börja meditera. Inför häpna blickar drar hon sedan fram en buddhistmunk i orangea lakan som sätter sig framför alla med korslagda ben. Nu ska han lära alla att fokusera på sin andning. Och inte nog med det, efteråt plockar personalchefen fram en powerpoint där hon i detalj beskriver hur alla på kontoret ska affirmera mera kärlek till varandra. Vi är helt övertygade om att denna nya strategi ska hjälpa fler på kontoret att finna inre glädje säger hon glatt.

Flum? Idiotier och hjärnsläpp? Har hon tagit droger?

För inte så alls länge sen hade en personalchef som gjort något liknande inte överlevt länge. Men det är nya tider. Och om världens mest framgångsrika företag Google gör så här. Ja då tror i alla fall jag att rädslan för att våga vara annorlunda släpper hos en del.

Den här inspirerande videon med Googles Chade-Meng Tan beskriver en hel del om framtiden. Mindfulness och emotionell intelligens kommer att bli vanligare därute, var så säker. Google fattade hur människor vill använda internet och blev hyfsat framgångsrika på det. De kommer nog att få några rätt här också.

Kategorier
Allmänt beteenden Fritid inifrånstyrning Kategorier leda mig själv per appelqvist personlig utveckling relationer relationstips sinnet therese appelqvist utifrånstyrning

Du har förändrats…

Tänk om vi slutade förändra oss? Vi har mentalt stannat kvar i ungdomen och vår klädsmak är som hämtade ur åttiotalets kataloger från Borås. Eddie Murphy är som han alltid varit, världens roligaste person. Och vem bryr sig om skräp som you tube-hiten Gangnam Style? Inte när det redan finns en vettig dans med tillhörande låt som kallas Lambada.
Så varför prova på något nytt?

Tänk alltså om vi levde i en tillvaro där vi vore mentalt funtade som Lasse Åbergs alter ego Stig-Helmer i Sällskapsresan. Vi hade samma möbler, samma kläder, samma lägenhet, vi drack samma drink, åkte på samma slags semester, och självklart skulle vi ha samma vänner.

Låter ovan resonemang knäppt? Det är det också. Det är klart att vi alla förändras (nåja, nästan alla).

Att allt det yttre i våra liv förändras kan vi alltså konstatera är fullt normalt. Men hur resonerar vi kring våra inre förändringar? För visst utvecklas vi genom livet. Vi lär oss nya saker, vi lär oss umgås på nya sätt, nya människor i våra liv påverkar och vi finner nya intressen. Rimligtvis borde alltså våra inre förändringar vara lika naturliga som att vi fortfarande inte dansar Lambada på köksbordet så fort tillfälle ges. Konstigt nog är det inte så.

Ta en funderare på hur du själv resonerar kring dina vänner från förr. De du lärde känna för riktigt länge sedan. Ni har inte setts på länge. Men visst håller de gamla rollerna i sig? Var du en pratglad festprisse på den tiden det begav sig i er relation? Då förväntar sig förstås dina gamla vänner att du tar samma roll även 15 år senare. Du själv då, du som egentligen har förändrats? Du har med åren blivit lugnare, mer konservativ, självsäkrare och funnit mera trygghet i dig själv. Men här och nu med dina gamla vänner vrids klockan raskt tillbaka. Du är med på tåget och anpassar dig efter omgivningens förväntan. För utan att vara i din gamla festprisse-roll fruktar du att ert umgänge inte blir som vanligt. Alltså är det du som precis som för 15 år sedan vrider skruvkorken av vinflaskan och med ett garv kastar den förstrött bakom ryggen. Allt medan dina gamla vänner skrattar igenkännande. Allt är precis som förr.

Detta är ett scenario som faktiskt inte alls är ovanligt. Så hur resonerar vi och våra vänner oftast när vi märker att någon i kretsen faktiskt har förändrats?

En vanlig reaktion är att vi inte sällan sätter på skygglapparna och undermedvetet håller emot. Vi vill helst bibehålla bilden av den person vi har en gemensam och positiv historia med. Har du någon gång tydligt signalerat för din omgivning att du har förändrats? Då har du säkert varit med om att någon eller några inte alls verkar uppskatta din nya roll. Snarare försöker de utan att mena någonting illa på olika sätt förmå dig att bli ditt gamla jag.

För visst utmanar din eller någon annans förändring. Kvar står vi själva eller vår omgivning med frågan, vem blir nu jag i vår relation?

Att reda ut våra roller kan vara hälsosamt. Ibland accepterar vi och utvecklar vår relation utifrån de vi har blivit. Ibland inte.

Sant för alla former av relationer är att vi behöver acceptera varandra som dem vi är just nu. Det enskilt viktigaste är dock att vi accepterar oss själva som de vi är idag.

Kategorier
Allmänt beteenden drivkraft Kategorier per appelqvist sinnet Självinsikt självkännedom självkontroll självledarskap therese appelqvist utifrånstyrning vardag

Kylskåpstestet

Jul och nyår och vistelse på landet med familjen är balsam för själen. Jovisst inget att tvivla på. Men ändå tveksamt om dessa högtider är balsam för mage och hälsa. Varje år, någon gång kring fjärde advent utlöses någon slags undermedveten licens som gör vår impulskontroll helt lössläppt. Plötsligt kan vi äta och dricka vad vi vill. Kylskåpen är överfyllda och vi vittjar ofta och gärna. Ty i juletider är allt tillåtet ursäktar vi oss och laddar in ytterligare en portion gröt med sirap. Men allt har tack och lov ett slut. I morgon är det äntligen den 2:a januari. Julförrådet börjar sina och de sista flaskorna glögg och julmust får stå kvar nere i källaren. Nu är det alltså dags för oss att återta vår impulskontroll och utan juldränkta ursäkter tänka på vad vi stoppar i oss.

Det finns ingen psykisk förmåga hos oss människor som är viktigare än att kunna stå emot en plötslig impuls. Förmågan att motstå plötsliga impulser hos oss varierar från person till person. En del är mer impulsstyrda eller spontana än andra. Vissa övermänniskor kan ha vad som helst i kylskåpet utan att det berör dem medan andra inte tål att se en skål med godis utan att bums äta upp det.

Redan på sextiotalet gjorde man på Stanford University ett känt test som visade våra olikheter när det kommer till vår självkontroll. Marshmallowtestet gick ut på att man placerade en fyraåring i ett rum framför en marshmallow. Testaren förklarade för barnet att de skulle gå ett litet ärende. Om fyraåringen lyckades vänta med att äta upp marshmallowen tills testaren kom tillbaka skulle de i belöning få ytterligare en i bonus. En del ungar lyckades under stor vånda hålla sig innan testaren kom tillbaka. Andra kastade sig ögonaböj över godisbiten innan testaren ens hunnit stänga dörren.

Eftersom man gjorde dessa test för så pass länge sedan gick det förstås att följa upp försöksbarnen. Och jodå, mycket riktigt visade det sig att de barn som lyckats hantera sina impulser och kunnat motstå godsaken hade klarat sig bättre här i livet. De stackars barn som direkt ätit upp godiset hade i vuxen ålder oftare oro, hamnade i konflikter och var envisa och obeslutsamma etc.

När man ser sig själv hanterandes kylskåpet i vuxen ålder har man dessvärre svårt att tänka sig att man som fyraåring skulle haft några större framgångar i nämnda test.

Men hur det än var med testet så kan vi nu som vuxna träna oss i självkontroll och utveckla emotionell självbehärskning. Det gör vi genom att uppmärksamma och medvetandegöra tillfällen när vi inte kan styra oss själva. När är det som tillfället eller andra helt enkelt styr över oss? När vi vet vad som brukar utlösa dessa impulser har vi det grundläggande verktyget för att öka vår självkontroll. Det är även då som vi kan påminna oss om att det är vi som styr och inte impulsen (eller kylskåpet).

Önskar oss alla lycka till med att hantera våra impulser!

Kategorier
beteenden Fritid jobbrelationer känslor Kategorier per appelqvist personlig utveckling relationer relationstips samtal sinnet Självinsikt självkännedom självkontroll självledarskap therese appelqvist

Amygdalan kapar dina känslor

Ibland gör vi och säger saker som vi inte vill. Ilska, besvikelse och frustration har tagit över på båten. Det påverkar stämningen och vår egen upplevelse negativt. Hur kan vi ta kontroll och inte förhasta oss när dessa överväldigande känslomässiga reaktioner ibland uppstår?

Läs hela artikeln om amygdala hi-jacks till sjöss. Klicka på bilden nedan (pdf).

Kategorier
inifrånstyrning per appelqvist personlig utveckling personligt varumärke självkännedom självledarskap therese appelqvist utifrånstyrning

Utifrånstyrd eller inifrånstyrd?

Att gå emot sin egen vilja och låta sig styras av andra är exempel på utifrånstyrning.

Inte sällan är vi utifrånstyrda utan att ens förstå det. Vi undrar hur vi ska göra för att andra ska bli nöjda. 

Vem styr egentligen i ditt liv?

Vi kan ta reda på det med hjälp av begreppen utifrånstyrning och inifrånstyrning. Med dem kan vi identifiera vem eller vad som styr oss och på så sätt lättare själva ta makten och styra inifrån det som är viktigt för oss.

När är man då utifrånstyrd respektive inifrånstyrd?

Utifrånstyrd är du när du överlämnar till någon annan att styra ditt liv. Du går emot dig själv. Att gå emot dig själv handlar om att fastnar i beteenden som förlamar, hämmar och som går emot det du står för. Där du tillåter dig att styras, utifrån vad andra vill eller förväntar sig av dig. Du ifrågasätter inte heller dina egna vanor eller föreställningar. Typiska exempel på vanliga utifrånstyrare kan vara din mamma som tycker att du ska göra på ett speciellt sätt, en kollega som vill ha dina semesterveckor, eller dina barn som tjatar och får som de vill. När du ständigt hoppar över dig själv i frågan om varför, vad och hur du själv vill handla i en situation. Då kan du vara utifrånstyrd.

Utifrånstyrning kan låta så här; 

– Det är alltid jag som städar och lagar mat för så har det alltid varit och det är vad andra förväntar sig.

– Jag måste utföra flera arbetsuppgifter på jobbet som egentligen inte är mina. För om inte jag gör dem, vem ska då?

– Andra i familjen får bestämma vad vi ska göra på semestern. Det blir lugnast så.

Inifrånstyrd är du när du tar makten och själv styr ditt liv – inifrån. När du går med dig själv. Det handlar om att ibland välja det som går emot det gängse systemet, det andra hade valt, ens egna vanor eller det som man enkelt kan smita från. Att välja det enkla kan många gånger vara utifrånstyrt. Inifrånstyrda handlingar är handlingar där du är sann mot dig själv. Det är handlingar som har en positiv påverkan på både dig själv och allt runt dig. Du kan märka det när du inte påverkas av distraktioner och känner dig lätt, glad, kärleksfull etc

Inifrånstyrning kan låta så här; 

– Jag hjälper andra för att jag vill, inte för att jag känner att jag måste eller förväntar mig någonting tillbaka.

– Jag suger inte åt mig andras ansvar för att behaga eller för att jag tror att jag måste.

– Min egen lycka och välbefinnande är helt och hållet mitt eget ansvar.

Önskar oss alla lycka till med att styra inifrån.

P.S. Bilden är lånad från den utmärkta filmen Farligt begär från Lorimar Pictures.

Kategorier
beteenden ego Hälsa inspiration känslor Kategorier per appelqvist sinnet Självinsikt självkännedom självkontroll

Hur vi styr vår sinnesstämning

Filip är enligt sig själv och de flesta andra en riktigt trevlig och tillmötesgående person. Humöret är för det mesta soligt men tyvärr inte riktigt jämt. En som får känna på Filips toppar och dalar är sambon Åsa. En eller ett par gånger i veckan kommer Filip hem från jobbet och är rent ut sagt på ett riktigt skithumör. Han är allmänt sur och vresig och gnäller på det mesta. Åsa tycker att han är en riktig pest. Men när Filip är på det humöret väljer hon oftast ändå att ducka. Historien har visat att om hon själv blir sur tillbaka så blir Filip bara jobbigare att tas med. Dessutom tar rehabiliteringstiden för att han ska återgå till snäll-Filip bara ännu längre tid. Bättre då att låta ilskan sakta rinna av honom. Även om det är segt.

Att normalt trevliga människor plötsligt beter sig surt och vresigt är som i fallet ovan inte särskilt ovanligt. Boven i dramat är ofta negativa känslor som vi inte riktigt vet var de kommer ifrån. Men de ligger ändå och skräpar i vårt undermedvetna. Dessa känslor har sedan en kuslig förmåga att lyckas bubbla upp där de inte hör hemma, nämligen tillsammans med dem vi tycker om allra mest. Konstigt, ellerhur!

En litet bättre nyhet för Åsa är att Filips beteende faktiskt går att göra någonting åt. Allt enligt forskning kring hur vårt känslocentra i hjärnan faktiskt fungerar. Den världskände forskaren och författaren Daniel Goleman menar att man kan dela upp inte bara våra vresiga känslor, utan även våra känslor i största allmänhet i två kategorier. De omedvetna och de medvetna.

Om vi tittar på typiskt omedvetna känslor kan det vara att du sitter hemma i soffan och ser en politisk debatt på TV. En av huvudpersonerna representerar ett parti som du avskyr. Blotta åsynen och bilden av det du ser framför dig framkallar då omedelbart en släng av ilska. Ingenting som du planerat förstås, men bara en sekundsnabb beskådan av en i dina ögon pappskalle till politiker gör dig nu obehaglig till mods. Din sinnesstämning kan som en effekt av detta bli negativ och du kan precis som Filip bli omedvetet vresig och sur.

I Filips fall har han däremot hämtat sin irritation på jobbet. Så när Filip spelar ut sin vresighet mot Åsa menar han egentligen ingenting illa. Han har inte uppmärksammat eller ifrågasatt sitt eget beteende utan bara övermannats av negativa känslor som han tagit med sig hem. Men detta är förstås en klen tröst för Åsa.

När Filip däremot börjat fundera och är medveten om sina känslor och exakt vart de kommer ifrån så skulle det innebära att hans känslor registrerats i hjärnans cortex och känslocentra. Nu finns det två möjliga vägar för Filip. Han kan låta sitt ego och negativa tankar härja fritt och spä på sin redan negativa sinnesstämning med känt resultat som följd. Nästa alternativ för Filip är att han kan medvetandegöra sin egen yttre reaktion. Då kan han också omvärdera hela situationen och både ändra sin uppfattning och sinnesstämning.

När Filip ägnar sig åt detta gör han alltså tvärtom mot att ilsket hälla fotogen på sitt redan usla humör. Han växlar istället humör genom insikten att han är helt hänvisad till sig själv. För att medvetet skifta sitt humör börjar han istället tänka fler kärleksfulla tankar där han ser sammanhanget klarare och där han värderar vad som är viktigt.

”Nisse på jobbet kanske hade bråttom till ett möte när han snodde min parkeringsplats. Jag ska fråga honom på måndag”.

”Det kanske var viktigt för Åsa att ställa sina föräldrars vidriga kopparkittel i vårt sovrum. Den gör henne glad och för mig är det handen på hjärtat ganska betydelselöst.”

Den mer vetenskapliga benämningen för detta eminenta verktyg kallas emotionell självinsikt. När vi är i besittning av den är vi ett steg på vägen för att helt på egen hand kunna skifta en negativ sinnesstämning. Poängteras bör att det är en stor skillnad på vanlig irritation och svart ilska som kan vara betydligt svårare att tygla.

Hur vi hanterar våra känslor är ett högintressant och komplext ämne som vi brukar återkomma till då och då här  i bloggen. För dig som är intresserad av att fördjupa dig i ämnet känslor rekommenderas Daniel Golemans bok, Känslans Intelligens.

Ha en fin vecka med riktigt god stämning där hemma!

Kategorier
autentiska relationer jobbrelationer per appelqvist relationer therese appelqvist

Så utvecklar vi våra jobbrelationer

Alla har vi väl någon gång känt en irritation över våra kollegor. Om bara han/hon ändrar sig… DÅ blir det en bättre arbetsmiljö, mitt projekt går i lås etc.

Ibland är det så. Ibland inte. Men väldigt ofta är det våra jobbrelationer som spökar.

När det går grus i jobbmaskineriet är många dessvärre omedvetna och ödslar ingen större energi på att ta reda på hur relationen mellan dem själva och kollegorna egentligen påverkat alltihop. Det kan kännas som att det är lättare att förklara allt med att det är kollegans fel. Det är enklast så. För finns det ingen vettig idé om hur relationsskutan ska vändas är det bättre att låta allt vara. Eller?

Det är förstås ingen god idé i längden. I det här inlägget ska vi därför ta oss en djupdykning i hur vi istället utvecklar våra jobbrelationer för att inte låta dem förfalla ännu  mer.

Ökad medvetenhet och kompetens

Primärt bör vi börja med att se på graden av medvetenhet och kompetens och hur den påverkar vårt samarbete. I det här fallet använder vi oss av en inlärningsmodell i fyra steg som tittar närmare på det här.

Vilket steg ni befinner er på i relationen påverkar möjligheten till utveckling och kan tillföra tankar på vad ni inititalt kan börja med för att utveckla den.

 De fyra stegen är;

  1. Omedvetet inkompetent
  2. Medvetet inkompetent
  3. Medvetet kompetent
  4. Omedvetet kompetent

 Förklaring av modellens steg;

  1. Tänk dig tillbaka till när du precis har lärt dig att cykla. Kommer du ihåg första gången du satte dig på en cykelsadel? Innan du sätter fötterna på pedalerna har du varit omedvetet inkompetent – du vet inte hur man cyklar och förstår inte vad man behöver tänka på när man gör det.
  2. Under din första cykeltur kommer du in i steget medvetet inkompetent. När du nu ska lära dig cykla inser du att du egentligen inte vet hur man gör.
  3. När du väl lärt dig cykla blir du medvetet kompetent – du kan cykla men du måste fortfarande koncentrera dig en hel del för att göra allt rätt.
  4. Några månader eller ett år senare når du steget omedvetet kompetent. Nu cyklar du fritt och kan plötsligt inse att du cyklat när du kommit fram till dit du ska, men du är osäker på hur du kom dit! Du har cyklat mycket och tillägnat dig massa erfarenheter som gör att du nu cyklar enkelt och du kan till och med tänka på andra saker samtidigt.

Om vi använder modellen för att se på våra jobbrelationer – hur kan vi då se på de olika stegen?

Omedvetet inkompetent relation

Då tänker du inte relation, hur bra eller dålig den är utan jobbar på med dina uppgifter på jobbet. Du känner mindre av stämningen runt dig och fokuserar på det du gör. Du ser på det som sker runt dig men har inget speciellt förhållningssätt till dina kollegor.

Medvetet inkompetent relation

I detta steg förstår du att du behöver förhålla dig till dina kollegor på jobbet. Men du inte vet hur du ska bete dig. T ex på utvecklingssamtalet säger du till chefen att du är missnöjd med stämningen på avdelningen men har ingen idé om hur relationerna skulle kunna bli annorlunda.

Medvetet kompetent relation

Nu förstår du t ex att det är dålig stämning på jobbet och du gör vad du kan göra för att förändra den. Det kan vara att du ger feedback till dina kollegor som du ska enligt konstens alla regler. Du både förstår och agerar men det tar fortfarande energi att göra det.

Omedvetet kompetent relation

Här har du släppt tänkandet kring hur relationen är, och agerar omedvetet på ett kompetent sätt. När du ser ett gott resultat av en medarbetarundersökning förstår du att du måste gjort flera bra saker i relationen för att den ska visa ett så positivt resultat. Detta har du gjort utan att du tänkt på det och det har inte tagit någon extra energi för att skapa goda jobbrelationer.

I en omedvetet kompetent relation kan du lättare vara autentisk och möta dina kollegor som den du är. Där kan du ta ägarskapet över dina erfarenheter, färdigheter, kunskaper, kompetenser, antaganden, värderingar etc för att just du är medveten om dem. Det kan innebära att du kan handla mer integrerat med det som är sant för dig.

Genom att bli medveten blir det lättare att leda/hantera dig själv och dina reaktioner i relationen. Det öppnar upp för din förmåga till självkontroll. När den finns kan energin läggas på ”rätt saker”.

Relationstips för jobbrelationen:

Ser man på jobbrelationerna i ljuset av denna teori kan en bra början vara att använda;

SE – BESKRIV – AGERA.

1. Se 

Börja med att se en specifik relation framför dig.  Vilka är personerna inblandade? Hur umgås de?

2. Beskriv 

Beskriv relationen genom att utforska den med en skalfråga inom områdena medvetenhet, kompetens och energi. Frågan ska besvaras med en siffra mellan 1-10. Där 1 står för lägsta värdet och 10 för det högsta.

  • Hur stor är medvetenheten i relationen? Medvetenhet (1-10)
  • Vilken förmåga finns för att hantera sig själv i relationen? Kompetens (1-10)
  • Hur mycket energi läggs på att hantera relationen? Energi (1-10)

3. Agera

Svaret som kommer till dig inom respektive område pekar på var du kan börja att utveckla relationen. Var dina insatser kan ge bäst effekt. Är det ett lågt värde i något av områdena kan det visa på att du bör öka det värdet och börja just där.

Okej så hur gör vi då när vi vet allt det här?

Exempel på hur vi kan börja att agera om värdena är låga.

Är medvetenheten låg – öka den genom att t ex;

  • Ställa frågor och lyssna till svaret
  • Prata med någon du litar på och be om feedback
  • Se från olika perspektiv, vad skulle din mamma säga om det, din chef, din bästa vän etc

Är kompetensen låg – öka den genom att t ex;

  • Utbilda i samtalsteknik
  • Skaffa en mentor
  • Fråga andra efter framgångsfaktorer
  • Gör studiebesök i andra team

Är energin låg – öka den genom att t ex;

  • Ändra mötesagendan eller hur ni samtalar
  • Gör en teamaktivitet
  • Ta en lunch ihop
  • Gör hon/han delaktig i hur du tänker

Lycka till!