Kategorier
förstå dig själv jobbrelationer Kategorier

Vad händer i hjärnan när vi dansar känslomässig tango med oss själva?

Karaktären Ove Sundberg är förstås ett extremfall. Men många skulle behöva träna på sin emotionella intelligens för att bättre kunna uppfatta vad som sker i samspelet med andra. För att nå dit spelar vår amygdala en viktig roll.
Karaktären Ove Sundberg är förstås ett extremfall. Men många skulle behöva träna på sin emotionella intelligens för att bättre kunna uppfatta vad som sker i samspelet med andra.

Kanske har du sett det populära TV-programmet Solsidan? En av karaktärerna i grannskapet, Ove Sundberg är ett bra exempel på en person som inte uppfattar riktigt allt som sker omkring honom. Hans grannar är övertydliga med vad de skulle önska i hans beteende och vill att han ska ”ta signalen”. Något som Ove sällan eller aldrig gör när han vill låna gräsklippare eller bjuda hem sig själv på fika. Ove skulle säkert kunna uppfatta andras känslor bättre om han blev medveten och tränade på att uppfatta andras signaler. Men i serien är hans karaktär lyckligt ovetande om vad grannarna egentligen vill och tycker om honom. Anledningen till att många tycker att Ove är en rolig figur, i alla fall på TV är förstås igenkänningsfaktorn. Vi har alla träffat mini-versioner av Ove, inte minst på våra arbetsplatser. Karaktären Ove Sundberg är förstås ett extremfall. Men goda nyheter för Ove och alla andra som behöver är att det går att träna sig till dessa känslomässigt grundade sociala egenskaper. Men då skulle vi förstås behöva lägga fokus hos våra hjärnors amygdala, som spelar huvudrollen i allas våra känsloliv.

Hippocampus och amygdala var två viktiga delar av den primitiva lukt- och näshjärnan. Evolutionen har senare utvecklat cortex och senare neocortex. I vår tid sköter dessa strukturer det mesta av hjärnans minnes- och inlärningsfunktioner. Amygdala kan väldigt förenklat sägas vara hela vårt känslocentrum.
Hippocampus och amygdala var två viktiga delar av den primitiva lukt- och näshjärnan. Evolutionen har senare utvecklat cortex och senare neocortex. I vår tid sköter dessa strukturer det mesta av hjärnans minnes- och inlärningsfunktioner. Amygdala kan väldigt förenklat sägas vara hela vårt känslocentrum.

Amygdalan är den del i hjärnan som styr våra känslor. I alla former av relationer, hemma och på jobbet är känslorna centrala för hur vi agerar mot varandra. Det är amygdalan som spelar en avgörande roll när vi blir upprörda på kollegorna. Eller när vi känner oss förbisedda och besvikna när vi inte fick jobbet vi suktat efter som vi hade passat perfekt för. Men nu kommer det bästa av allt. Vi kan själva påverka våra känslor och hur de styr oss. En skön bieffekt som du kommer att märka är hur mycket enklare dina jobbrelationer kommer att bli. En av nycklarna ligger i att vi förstår hur vi fungerar och vad som styr olika reaktioner. Vad bidrar då vår amygdala mera med?

Har du till exempel varit riktigt förälskad någon gång? Rätt gissat, den utlösande faktorn är vår amygdala som dansar känslotango. Alla starka känslor kommer via vår amygdala. Gråt och sorg är en annan emotionell signal helt unik för människor som utlöses av amygdala och den närliggande strukturen gyrus cinguli. Små barn är exempel på människor som ännu inte hunnit utveckla ett fungerande intellektuellt sinne. Barnets tillvaro styrs därför delvis okontrollerat av dess känsloliv. När barnet är förtvivlat över något och gråter så dämpas aktiviteten i dessa hjärnstrukturer och gråten slutar. Vi vuxna och vår amygdala fungerar tekniskt sett inte annorlunda. Skillnaden är att vår tänkande hjärna har lärt oss att värdera känslomässiga händelser. Ställs vi däremot inför exempelvis en oförrätt på jobbet är det samma amygdala som när vi var barn som sätter igång oss. Men vår logiskt tänkande hjärna hindrar oss från att gråta rakt ut. I stället för att som barnet söka tröst hos våra föräldrar, kanske vi i stället ringer en vän för att få förståelse och tröst. Fysisk beröring från våra nära och kära dämpar vår eventuella besvikelse. Men utan vår amygdala skulle det inte existera vare sig svallande kärleksrus, gråt eller besvikelse. Vi skulle helt enkelt vara likgiltiga och inte bry oss.

Daniel Goleman berättar i boken ”Känslans intelligens” om en ung man som hade fått sin amygdala bortopererad för att på så sätt bota hans svåra epilepsi. Det fick till följd att han förlorade allt intresse för andra människor och föredrog att vara ensam och utan kontakt med andra. Han kunde föra helt normala konversationer men han kände inte längre igen sina vänner eller släktingar. Inte ens sin egen mor. Han var dessutom helt okänslig inför deras förtvivlan över hans likgiltighet. Utan sin amygdala hade han förlorat all kontakt med sina känslor. Man kan säga att amygdala fungerar som ett känsloförråd där vi lagrar det som ger livet meningsfullhet. Ett liv helt utan amygdala skulle därför bli tomt och tämligen relativt meningslöst. Jämför vi oss med djur så har de känslor också. Våra vänner och avlägsna släktingar aporna har också en amygdala, men en avsevärt mindre. Det har gjorts tester på djur där amygdala avlägsnats, eller där nervbanorna skurits av. Efter det har de inte kunnat känna rädsla eller ilska. De har förlorat viljan att tävla, och även sin plats i djurartens sociala sammanhang. Hippocampus och amygdala var två viktiga delar av den primitiva lukt- och näshjärnan. Evolutionen har senare utvecklat cortex och senare neocortex. I vår tid sköter dessa strukturer det mesta av hjärnans minnes- och inlärningsfunktioner. Amygdala kan grovt förenklat sägas vara hela vårt känslocentrum. Så hur vi agerar, vårdar och utvecklar vår amygdala är centralt för alla relationer och inte minst för vår egen livskvalitet.

Detta var lite om hur våra känslor fungerar, i alla fall rent tekniskt. Här näst ska vi återknyta till det här inlägget och komma fram till hur vi kan påverka och ibland tämja vår ibland bångstyriga amygdala.

Kategorier
förstå dig själv jobbrelationer värderingar

Så tar du reda på vilka värderingar som styr dig själv och andra

Genom att lyssna till vad människor säger kan vi förstå deras värderingar.
Genom att lyssna till vad människor säger kan vi förstå deras värderingar.

– ”Jag tycker att du ska ta hand om dig bättre och sluta jobbet i tid.”

– ”Säg ifrån när du inte gillar vad din partner gör.”

– ”Planera den där resan nu och investera i familjen.”

Alla uttalanden vi gör innehåller spår av våra egna värderingar. Hur mycket de märks beror ofta på hur starkt vi uttalar oss. Uttalar vi oss med stor kraft och bestämdhet finns där ofta en stark värdering som ligger till grund för uttalandet.

Låt oss utforska vilka värderingar som kan vara kopplade till uttalandena ovan. Vi gör det genom att ställa frågan; vad kan den personen tycka är viktigt utifrån hur han/hon uttalar sig?

  • Sluta jobbet i tid =  Viktigt hälsa + balans jobb-fritid
  • Säga ifrån =  Viktigt med självbestämmande
  • Investera i familjen = Viktigt gemenskap med familjen

Genom att granska våra uttalanden så kan vi ta reda på vilka värderingar som styr både oss själva och andra. Men kom ihåg att det vi kommer fram till är vår tolkning och inte nödvändigtvis sanningen. Men informationen vi tar till oss är ändå en viktig ledtråd i jakten på förståelse för oss själva och andra. För när vi förstår bakgrunden bättre kan vi även se olika sammanhang och händelser på nya sätt. Och det kanske inte kommer som en överraskning. Men detta kan i sin tur skapa bättre relationer. 🙂

Kategorier
autentiska relationer Autentiskt ledarskap beteenden Bokskrivande förändring förtroende Jobb jobbrelationer Kategorier kommunikation nätverka per appelqvist relationer relationstips samtal Självinsikt therese appelqvist vardag

Relationerna styr om inte allt så väldigt mycket

jrelationerOrdet relationer kan ha en mängd olika sammanhang. Oftast tänker vi då förstås på vanliga relationer mellan par. Många grubblar också på relationer de inte har, eller relationer som de kanske rent av vill slippa…

Men relationer är så mycket mer. Hela våra liv kretsar kring olika slags relationer. Vi har relationer med våra föräldrar, barn, syskon, kunder arbetskamrater, dagisfröknar, busschaufförer och alla andra som vi stöter på under en helt vanlig dag i våra liv. Och handen på hjärtat, vad är det som egentligen styr om vi upplever oss ha haft en lyckad dag eller inte? Visst kan vi i ensamhet göra oss själva nöjda och glada med en mängd olika saker. Men det som avgjort oftast skapar de skönaste av dagar är hur pass väl vi har lyckats med vårt samspel tillsammans med andra.

Men aldrig är väl bra eller dåliga relationer så naket avslöjande som på jobbet. Taskiga relationer med kollegorna kan utlösa stress, utanförskap, sjukskrivningar, frustrationer och en massa annat skräp som vi sedan bär inom oss. Att dåliga jobbrelationer har ett finger med i spelet när medmänniskor ”går in i väggen” är knappast någon raketforskning.

I vårt jobb som ledar- och medarbetarkonsulter ramlar vi förstås över detta hela tiden. Och om inte alltid så handlar väldigt ofta många knutar därute om just komplicerade relationer. Så därför. Att sätta fingret på jobbrelationerna är en tanke vi burit på länge. En bok i ämnet jobbar vi på. Och häromdagen la vi ner litet extra krut på att skaka liv i vår webbsida, jobbrelationer.se. En sida där vi har ambitionen att sprida och producera kunskap i ämnet. Sen ska vi inte hyckla, vi vill förstås komma ut på fler arbetsplatser och stötta jobbrelationerna 🙂

Välkommen in du också!

Tess & Per

Kategorier
jobbrelationer kommunikation relationer

Vad tycker du?

Att tveka kring beslut behöver inte betyda svaghet. Bara ett större behov av tid.
Att tveka kring beslut behöver inte betyda svaghet. Bara ett större behov av tid.

– ”Vilka gardiner ska vi välja?”

– ”Hur ska vi göra då?”

– ”Jag vet inte riktigt, vad tycker du?”

Ett uttryck för svaghet i mångas öron är när vi inte tar ställning. Helst ska det ske här och nu, eller allra helst igår. Hur kan vi då göra om vi inte kan leverera svaren direkt? Eller om vi faktiskt inte är säkra på vad vi tycker? 

Något som nästan alltid fungerar är att berätta att just nu vet jag inte men jag ska tänka efter och återkomma. Berätta också gärna när. Då ger du dig själv tid att tänka samtidigt som du indirekt säger att du ska ta ställning men inte just nu.

Kategorier
autentiska relationer goda gärningar Hälsa inspiration jobbrelationer Kärlek Kategorier motivation närvaro per appelqvist personlig utveckling sinnet

Flummarna hade rätt

tan-chade-mengHar din arbetsgivare gjort något på sistone för att öka trivseln? Kanske en fredagspub? Kick off? Eller varför inte en häftig teambuilding?

Tänk dig att personalchefen kallar till möte med alla anställda. Men den här gången handlar det inte om någon nedskärning eller ny organisationsplan. Nej, vad personalchefen faktiskt klämmer ur sig när alla samlats, är att från och med nu ska alla få börja meditera. Inför häpna blickar drar hon sedan fram en buddhistmunk i orangea lakan som sätter sig framför alla med korslagda ben. Nu ska han lära alla att fokusera på sin andning. Och inte nog med det, efteråt plockar personalchefen fram en powerpoint där hon i detalj beskriver hur alla på kontoret ska affirmera mera kärlek till varandra. Vi är helt övertygade om att denna nya strategi ska hjälpa fler på kontoret att finna inre glädje säger hon glatt.

Flum? Idiotier och hjärnsläpp? Har hon tagit droger?

För inte så alls länge sen hade en personalchef som gjort något liknande inte överlevt länge. Men det är nya tider. Och om världens mest framgångsrika företag Google gör så här. Ja då tror i alla fall jag att rädslan för att våga vara annorlunda släpper hos en del.

Den här inspirerande videon med Googles Chade-Meng Tan beskriver en hel del om framtiden. Mindfulness och emotionell intelligens kommer att bli vanligare därute, var så säker. Google fattade hur människor vill använda internet och blev hyfsat framgångsrika på det. De kommer nog att få några rätt här också.

Kategorier
beteenden Fritid jobbrelationer känslor Kategorier per appelqvist personlig utveckling relationer relationstips samtal sinnet Självinsikt självkännedom självkontroll självledarskap therese appelqvist

Amygdalan kapar dina känslor

Ibland gör vi och säger saker som vi inte vill. Ilska, besvikelse och frustration har tagit över på båten. Det påverkar stämningen och vår egen upplevelse negativt. Hur kan vi ta kontroll och inte förhasta oss när dessa överväldigande känslomässiga reaktioner ibland uppstår?

Läs hela artikeln om amygdala hi-jacks till sjöss. Klicka på bilden nedan (pdf).

Kategorier
Jobb jobbrelationer relationer therese appelqvist

Skippa tolkningarna

Du jobbar med samma kollegor år ut och år in. Det har gett dig en bestämd bild om hur de är som människor. Efter alla år tillsammans känns de så bekanta att du med ganska stor säkerhet kan förutsäga hur de kommer att agera och prestera i olika situationer. Men så händer något…

Nu möts ni i ett utbildningssammanhang och kommer i samma träningsgrupp med en utbildningsledare som skoningslöst utmanar er att tänka nytt kring er själva och kollegorna. Två dagar ska ni hålla på och på programmet står det påverkansstilar. Alltså teori och praktik i hur ni kan utveckla ert sätt att utöva inflytande i organisationen.

Ni förbereder er på egen hand grundligt till övningarna i gruppen. Situationen är att ni ska göra flera rollspel och spela mot eller med era kollegor. Syftet är att ni ska träna på att utöva inflytande på en grupp. I övningen finns det ett givet scenario som ni utgår ifrån.

Någon av er ställer sig upp och gör med sitt rollspel så där otroligt bra ifrån sig. Kollegorna har aldrig sett något liknande från den här personen tidigare. Under bråkdelen av en sekund därefter är allas munnar vidöppna som hos abborrar innan förvåningen släpper. Stämningen i rummet går i ett slag från något bevakande och återhållsam, till fjäderlätt och uppsluppen. Feedbacken mellan alla från övningen blev så där äkta och givande. Hela gruppen hade blivit överaskad av både sig själva och varandra. Plötsligt stod ni där med en ny uppsättning verktyg och testade era nya beteenden inför varandra.

Vad som hände i gruppen var att det förflutna suddades ut för en stund, de gamla tolkningarna fick inte lika mycket utrymme och ni mötte varandra med helt nya beteenden. Klimatet blev öppnare och öppnare ju längre utbildningen pågick och skratten blev många. Det blev tillåtet att göra bort sig och ur det kom modet att våga. Ni möttes i nuet med liknande förutsättningar där de gamla jobbrollerna fick mindre utrymme.

Detta hände i förra veckan i min grupp på utbildningen som jag höll i grunderna i påverkan, Influencing fundamentals.

Min lärdom från den här utbildningen blev;

Skippa tolkningar från det förflutna och möt varandra i nuet. Exakt som de personer vi är här och just nu. Det ger jobbrelationerna en helt ny dimension.

Kategorier
autentiska relationer jobbrelationer per appelqvist relationer therese appelqvist

Så utvecklar vi våra jobbrelationer

Alla har vi väl någon gång känt en irritation över våra kollegor. Om bara han/hon ändrar sig… DÅ blir det en bättre arbetsmiljö, mitt projekt går i lås etc.

Ibland är det så. Ibland inte. Men väldigt ofta är det våra jobbrelationer som spökar.

När det går grus i jobbmaskineriet är många dessvärre omedvetna och ödslar ingen större energi på att ta reda på hur relationen mellan dem själva och kollegorna egentligen påverkat alltihop. Det kan kännas som att det är lättare att förklara allt med att det är kollegans fel. Det är enklast så. För finns det ingen vettig idé om hur relationsskutan ska vändas är det bättre att låta allt vara. Eller?

Det är förstås ingen god idé i längden. I det här inlägget ska vi därför ta oss en djupdykning i hur vi istället utvecklar våra jobbrelationer för att inte låta dem förfalla ännu  mer.

Ökad medvetenhet och kompetens

Primärt bör vi börja med att se på graden av medvetenhet och kompetens och hur den påverkar vårt samarbete. I det här fallet använder vi oss av en inlärningsmodell i fyra steg som tittar närmare på det här.

Vilket steg ni befinner er på i relationen påverkar möjligheten till utveckling och kan tillföra tankar på vad ni inititalt kan börja med för att utveckla den.

 De fyra stegen är;

  1. Omedvetet inkompetent
  2. Medvetet inkompetent
  3. Medvetet kompetent
  4. Omedvetet kompetent

 Förklaring av modellens steg;

  1. Tänk dig tillbaka till när du precis har lärt dig att cykla. Kommer du ihåg första gången du satte dig på en cykelsadel? Innan du sätter fötterna på pedalerna har du varit omedvetet inkompetent – du vet inte hur man cyklar och förstår inte vad man behöver tänka på när man gör det.
  2. Under din första cykeltur kommer du in i steget medvetet inkompetent. När du nu ska lära dig cykla inser du att du egentligen inte vet hur man gör.
  3. När du väl lärt dig cykla blir du medvetet kompetent – du kan cykla men du måste fortfarande koncentrera dig en hel del för att göra allt rätt.
  4. Några månader eller ett år senare når du steget omedvetet kompetent. Nu cyklar du fritt och kan plötsligt inse att du cyklat när du kommit fram till dit du ska, men du är osäker på hur du kom dit! Du har cyklat mycket och tillägnat dig massa erfarenheter som gör att du nu cyklar enkelt och du kan till och med tänka på andra saker samtidigt.

Om vi använder modellen för att se på våra jobbrelationer – hur kan vi då se på de olika stegen?

Omedvetet inkompetent relation

Då tänker du inte relation, hur bra eller dålig den är utan jobbar på med dina uppgifter på jobbet. Du känner mindre av stämningen runt dig och fokuserar på det du gör. Du ser på det som sker runt dig men har inget speciellt förhållningssätt till dina kollegor.

Medvetet inkompetent relation

I detta steg förstår du att du behöver förhålla dig till dina kollegor på jobbet. Men du inte vet hur du ska bete dig. T ex på utvecklingssamtalet säger du till chefen att du är missnöjd med stämningen på avdelningen men har ingen idé om hur relationerna skulle kunna bli annorlunda.

Medvetet kompetent relation

Nu förstår du t ex att det är dålig stämning på jobbet och du gör vad du kan göra för att förändra den. Det kan vara att du ger feedback till dina kollegor som du ska enligt konstens alla regler. Du både förstår och agerar men det tar fortfarande energi att göra det.

Omedvetet kompetent relation

Här har du släppt tänkandet kring hur relationen är, och agerar omedvetet på ett kompetent sätt. När du ser ett gott resultat av en medarbetarundersökning förstår du att du måste gjort flera bra saker i relationen för att den ska visa ett så positivt resultat. Detta har du gjort utan att du tänkt på det och det har inte tagit någon extra energi för att skapa goda jobbrelationer.

I en omedvetet kompetent relation kan du lättare vara autentisk och möta dina kollegor som den du är. Där kan du ta ägarskapet över dina erfarenheter, färdigheter, kunskaper, kompetenser, antaganden, värderingar etc för att just du är medveten om dem. Det kan innebära att du kan handla mer integrerat med det som är sant för dig.

Genom att bli medveten blir det lättare att leda/hantera dig själv och dina reaktioner i relationen. Det öppnar upp för din förmåga till självkontroll. När den finns kan energin läggas på ”rätt saker”.

Relationstips för jobbrelationen:

Ser man på jobbrelationerna i ljuset av denna teori kan en bra början vara att använda;

SE – BESKRIV – AGERA.

1. Se 

Börja med att se en specifik relation framför dig.  Vilka är personerna inblandade? Hur umgås de?

2. Beskriv 

Beskriv relationen genom att utforska den med en skalfråga inom områdena medvetenhet, kompetens och energi. Frågan ska besvaras med en siffra mellan 1-10. Där 1 står för lägsta värdet och 10 för det högsta.

  • Hur stor är medvetenheten i relationen? Medvetenhet (1-10)
  • Vilken förmåga finns för att hantera sig själv i relationen? Kompetens (1-10)
  • Hur mycket energi läggs på att hantera relationen? Energi (1-10)

3. Agera

Svaret som kommer till dig inom respektive område pekar på var du kan börja att utveckla relationen. Var dina insatser kan ge bäst effekt. Är det ett lågt värde i något av områdena kan det visa på att du bör öka det värdet och börja just där.

Okej så hur gör vi då när vi vet allt det här?

Exempel på hur vi kan börja att agera om värdena är låga.

Är medvetenheten låg – öka den genom att t ex;

  • Ställa frågor och lyssna till svaret
  • Prata med någon du litar på och be om feedback
  • Se från olika perspektiv, vad skulle din mamma säga om det, din chef, din bästa vän etc

Är kompetensen låg – öka den genom att t ex;

  • Utbilda i samtalsteknik
  • Skaffa en mentor
  • Fråga andra efter framgångsfaktorer
  • Gör studiebesök i andra team

Är energin låg – öka den genom att t ex;

  • Ändra mötesagendan eller hur ni samtalar
  • Gör en teamaktivitet
  • Ta en lunch ihop
  • Gör hon/han delaktig i hur du tänker

Lycka till!

Kategorier
jobbrelationer per appelqvist relationer therese appelqvist

Hur vill du ha det?

I femton år hade det medelålders paret varit ihop. Vid tillfället när deras blickar för första gången möttes hemma hos gemensamma bekanta serverades det rosévin och kaka. Något de båda minns med glädje och som de i efterhand haft jättekul åt.

Sedan deras första tid ihop hade kvinnan varje fredagskväll dukat upp, just det. Rosévin och kaka. Det hade blivit en vana.

En dag tog mannen till orda och sa till kvinnan. ”Hördudu jag tycker ärligt talat att den här rosa sörjan smakar skit. Jag har inte sagt något på en herrans massa år för jag tänkte att du skulle ta illa upp. Förlåt jag vet att detta är viktigt för dig. Men jag tål inte se det längre.” 

”Va”, sa kvinnan och tittade på mannen. ”Du skojar. Jag har också hatat det i flera år men trodde att vinet och kakskrället var viktigt för dig. Jag har gjort det för din skull!”.

Sensmoral: Om vi inte från början gör upp spelreglerna/frågar varandra hur båda vill ha det så kan bägge parter dra förhastade slutsatser om den andra.

Hur lustigt den än kan låta så är samma billiga misstag inte så värst ovanliga. Även om situationerna inte är så övertydliga som i historien ovan. Om vi inte tydligt skapar en gemensam bild över när, var, hur och varför vi gör något så utgår andra oftast från att alla är nöjda och glada.

Tips inför veckan:  Ta inget för givet och fråga varandra vad ni egentligen tycker.

 

Kategorier
autentisk Jobb jobbrelationer per appelqvist relationer therese appelqvist värderingar

Så gör du upp med jobbfrustrationerna

Sune rullade ilsket ihop mötesagenden till en liten pappersboll som han kastade mot papperskorgen. Och självklart missade han dessutom korgen. Frustrationen tog sig nya uttryck i Sunes redan bistra uppsyn. Men som det ofta är när frustrationen tilltar är själva anledningen till den en helt annan historia. Det som den här dagen lockat fram just Sunes frustration, var i hans värld enbart hans kollega Solveigs verk. Allt var hennes fel.

Eftersom de båda jobbar i samma projektgrupp har de mycket med varandra att göra. Sune är den strukturerade och lågmälda typen. En medarbetare man kan lita på men som är introvert och helst håller sig på sin kant. Faktiskt litet blyg och rent av känslig. Rättvisetänket är en mycket stark värdering hos Sune. Och det är avsaknaden av just rättvisa som gör honom så otroligt frustrerad den här dagen.

Rollfördelningen i gruppen är att Solveig ska sköta all kommunikation och det praktiska mot kunden medan Sune ansvarar för logistik och leverans. Det här har inte funkat alls. Solveig har som Sune ser det glatt lovat kunder både det ena och andra när det gäller leveranserna. Sedan har han som en del av teamet fått bära hundhuvudet inför både kunder och överordnade när hennes skott från höften inte infriats. Känslorna av djup orättvisa har varit stora när han gjort sin del av jobbet så gott han kunnat. Hon däremot har bara lallat vidare. Sune dristade sig för några veckor sedan att kalla henne för ostrukturerad, varpå Solveig skrattat åt honom och bett honom att spänna av. Hemskt! Sedan dess nöjer han sig med ett torrt ”se nedan” som enda kommentar till det vidarebefordrade innehållet. Så ska hon väl fatta att hon beter sig dumt! Inte särskilt effektivt, men i Sunes tycke en handling av ren barmhärtighet… mot sig själv.

Men vad ska jag göra då tänkte Sune för sig själv. Hon är säkert en kul prick runt fikabordet men strukturellt är den där kvinnan HEELT oduglig. Sen verkar vi båda vara helt olika som människor. Då är det bättre att rå sig själv i den här soppan resonerade Sune vidare medan han funderade kring fler sätt utöver total tystnad för att uppmärksamma Solveig på att han tycker hon är en sällsynt inkompetent person.

Känner du helt eller delvis igen Sunes känsla? Eller tycker du rent av att han är ute på en rejäl mental cykeltur? Kan han lösa detta?

Ja det kan han faktiskt. Vid en första anblick kan det tyckas att positionerna dem emellan är helt sandlådelåsta. Sune tycker dessutom inte att det är någon idé att ens försöka eftersom han bedömer sin kollega som hopplös. Så hur ska de då komma vidare? Att låta chefen ha ett uppslitande medlarsamtal med de båda är i detta fallet en absolut sista utväg. Antagligen skulle den heller inte bli särskilt konstruktiv.

Oautentisk = ansvarsbrist + ointegrerad

När Sune inte klargör tydligare för Solveig hur han ser på deras jobbrelation godkänner han relationen som den är. Sen fortsätter han att känna frustration som enbart handlar om Sune själv. Han är frustrerad för att han går emot sig själv men lägger det på Solveig. Hennes ansvar i det hela är sekundärt eftersom hon varken lider av situationen eller tycker något är fel. Sunes korthuggna tystnad har hon inte tid att tolka.

Att inte vara nöjd och skylla ifrån sig kan bli ett permanent tillstånd om han inte tar större ansvar och handlar i linje med hans värderingar om rättvisa. Så vad kan Sune göra i det här fallet för att agera mer autentiskt?  

6 STEG MOT STÖRRE AUTENTICITET:

1. Stanna upp och förstå.

Vad handlar det om egentligen? Exakt varför är han frustrerad? När Sune väl förstår hur han vill ha det och vad som utlöser frustrationen kan han gå vidare mot nästa steg.

2. Släppa taget

Sune behöver släppa hur just han vill ha det för en stund och se vad som händer. I det behöver han skapa en distans till det han upplever så allvarligt. Här behöver han se andra saker runt omkring honom som också betyder något. När han känner sig mer avslappnad och aningen mer distanserad ökar hans möjligheter att möta Solveig och lösa upp knuten.

3. Utforska.

Nu bör han be om ett möte med Solveig för att prata om deras gemensamma uppgift/uppdrag. Redan innan mötet bestämmer de hur de ska prata innan samtalet börjar. T ex a) hans bild b) hennes bild c) gemensam bild d) nästa steg. När all information är insamlad har de båda förhoppningsvis ökat den gemensamma förståelsen för att komma vidare.

4. Vikta det.

Sune bör ställa sig frågan; Jaha och vad är det som egentligen är viktigt? Alltså exakt det han känner frustration över. Hur viktigt är det i ett större sammanhang? Sune bör alltså ta fram papper och penna och rejta det med en skala 1-10 (1 är minimalt och 10 maximalt)? Svaret ger en fingervisning om hur han ska agera. Är det verkligen värt att känna frustration för allt under en åtta? Är det prestige? Är det egot? Eller är det rentav viktigt för både honom själv och uppdraget?

5. Ta ett beslut – Acceptera eller agera.

Vetskapen om vad som är viktigt gör det enklare att agera. Det som är mindre viktigt kan Sune välja att lämna det helt, och acceptera som det är. Här är det viktigt för honom att agera för en lösning. När han gör det väljer han bort den bekväma (obekväma) lösningen som är att sitta och lida tillsammans med sina frustrationer.

6. Handla i linje med det som känns rätt på riktigt.

Precis som för Sune finns det mycket att göra för att ta sitt ansvar och handla i linje med sig själv, eller hur?! Tyvärr är det inte ovanligt att vi tillåter att saker pågår i åratal innan vi stannar upp och tar ett medvetet beslut. Märk väl att om andras beslut går emot honom kan handlingen t ex vara att helt enkelt be chefen om nya arbetsuppgifter eller till och med söka nytt jobb.

Önskar oss alla lycka till med att göra upp med jobbfrustrationerna – om vi har några! 🙂