Kategorier
självkontroll

Självkontrollens bästa verktyg

Brödsmulor eller en bortglömd hatt på tandkrämstuben? Vilka är dina triggers?
Brödsmulor eller en bortglömd hatt på tandkrämstuben? Vilka är dina triggers?

Aaaarghh… diskbänken är full av brödsmulor och klibbiga smörkluttar. INGEN här hemma fattar visst att äcklet på bänken inte trollar bort sig självt!?!? Jag har ju sagt till! Vet inte huuur många gånger. Nä nu är det dags för ett kvartssamtal med berörda köksanvändare.. aaaarghhh!!!

Såna här reaktioner i vardagen känner du säkert igen. Små små egentligen obetydliga saker som får igång oss. Men gång på gång går vi i fällan och tar med oss den dåliga energin in i andra sammanhang. Men nu till de goda nyheterna. Vi är inte hjälplösa offer och allt är inte andras fel. Allt handlar förstås om vår kära och högt älskade självkontroll.

Vi kan lära oss att undvika att förlora självkontrollen genom att lära våra hjärnor nya sätt att reagera. Det säger både forskningen om självkontroll och vårt eget sunda förnuft. Genom att lämna gamla reaktioner som i sina sämsta fall både är ineffektiva och ibland faktiskt rent skadliga kan vi utveckla dessa färdigheter. Det börjar med att först förstå vad som utlöser våra reaktioner. Det är självkontrollens främsta verktyg.

En till synes banal situation kan få igång oss. Men vad kan vi själva göra när vi känner att vi håller på att trilla dit?
En till synes banal situation kan få igång oss. Men vad kan vi själva göra när vi känner att vi håller på att trilla dit? Paul Newmans roll i filmen Sweet bird of youth hade massor av triggers att hålla reda på.

Det som på ren svenska får igång oss är allt som berör oss. Vissa berörs inte av brödsmulor på diskbänken. Andra går in i en mindre livskris. Knyckte någon på jobbet din favoritfikakopp? Inga problem för en del. Start av tredje världskriget för andra. Och så där håller det på. Alla har dem. Men olika triggers kan verkligen skilja sig åt från person till person. En stor fördel för varje triggertyngd människa är därför förstås att känna igen sina egna triggers.

Så hur kan vi känna igen våra triggers (det som utlöser våra starka reaktioner)? 

Var och en av oss har specifika triggers som orsakar våra reaktioner när vi svarar an känslomässigt och instinktivt. Detta sker när den känslomässiga delen av hjärnan (amygdala) tar över och vi förlorar kontakten med den tänkande logiska delen av hjärnan (neocortex).

De vanligaste triggers har olika orsaker. De kan bestå av:

  • Prestationsbehov: Vår strävan att få saker gjorda, tävla med andra, att arbeta för att en hög standard
  • Inflytandebehov: Behov av att kontrollera, övertyga, eller leda andra
  • Tillhörighetsbehov: Längtan efter att utveckla relationer, få vänner, undvika konflikter
  • Viktiga värden: När situationen inte innehåller sanning, ärlighet, kompetens, intelligens
  • Omedvetna minnen: såsom negativa minnen av vissa typer av människor eller specifika situationer
  • Hotande situationer mot vårt välbefinnande, position, status eller som negativ feedback, förändringar på jobbet

När du tittar på punkterna ovan. Kan du koppla någon av dina egna kända triggers till dem? Till exempel om du har en stark vilja att alltid vara omtyckt och regelmässigt duckar för olika konflikter. Nåväl, nu är det dags att du tittar närmare på dem!

Lär känna dina triggers övning

Tänk på ett tillfälle, en viss miljö, eller särskild situation som utlöst en stark reaktion. Tänk på att ilska kan vara både extrovert och introvert. Att skrika rakt ut är en reaktion. Att isolera reaktionen inombords och gå in i isande tystnad är en annan. Vi har helt enkelt olika reaktionsmönster i våra känslouttryck.

Lista nu vad du tror är din absolut vanligaste trigger. Den som du drabbas av allra oftast. Fundera sedan över följande fem punkter.

  1. Vad var det som var den utlösande faktorn i denna situation?
  2. Reflektera över dig själv precis innan din starka känslomässiga reaktion. Insikt?
  3. Kan du känna igen denna trigger i andra situationer?
  4. Vilket behov, omedvetet minne eller hotande situation tror du att denna trigger syftar till?
  5. Hur kan du känna igen den i framtiden?

Vår egen bästa medicin mot ovälkomna triggers är vår egen medvetenhet om varför de utlöser våra känslor och beteenden. Det är då vi kan lära av våra svar och reagera nytt. För att lära våra hjärnor att reagera nytt innan triggern har bjudit upp till dans så kan vi använda oss av denna enkla fyrstegsraket:

  1. Räkna till 10
  2. Ta ett djupt andetag
  3. Lugna ner oss på vårt sätt
  4. Distrahera oss själva för att skapa distans

Du kommer säkert på fler saker som du kan använda för att ta kontrollen över dina triggers. Lycka till!

Kategorier
beteenden förändring Hälsa inifrånstyrning Jobb Kategorier närvaro per appelqvist Reflektion sinnet självbild Självinsikt självkontroll självledarskap

De oemotståndliga frestelserna

distraktionerIbland händer det… det är mycket på jobbet. Hur ska jag hinna med? Chefen skjuter efter mig och jag har en deadline där jag måste leverera. Halvpaniken gör sig påmind i magen och kaffemuggarna avlöser varandra.

När stressen visar sitt fula anlete är en vanlig anledning att vi tillåter oss själva att bli distraherade av annat än det som är viktigt.

Jag gjorde nyligen en intervju med mindfulness-gurun Ola Schenström. Han menade att våra sinnen inte är konstruerade för alla de distraktioner vi möter nuförtiden. Förr fanns inga iphones, datorer, facebook eller överflöd av tv-kanaler. Därför menar han, mådde våra mor- och farföräldrar betydligt bättre än senare generationer eftersom de på ett naturligt sätt uppehöll sig mera i nuet.

Ola har en poäng med det. Innan internet fanns det naturligtvis distraktioner, men de var inte ett klick bort eller fanns ständigt tillgängliga i fickan.

Källan till vardagsstress på jobbet handlar ofta om att vi känner oss jagade och att tiden inte räcker till. Trots att vi har hjälpmedel som tidigare generationer bara kunde drömma om.
Jodå, kraven har ökat men det är inte hela sanningen.

Naturligtvis gör vår smarta telefon eller dator oss mer effektiva. Men bara om vi är strikt fokuserade. Men för många kan datorns eller telefonens enkla tillgång till information också bli till en flykt från stressade deadlines.
Varför skulle jag gå in på Facebook?
Varför fastnade jag i mindre viktig e-post och privata sms?
Vad gjorde nyheterna på Aftonbladet så intressanta just nu?

Varför är dessa frestelser så oemotståndliga även när vi jobbar mot tidsfrister? Varför är det så svårt att välja bort dem bara för några dagar? För vi vet innerst inne, att när vi skjuter en nödvändig uppgift framför oss så kommer vi surt att få betala tillbaka med valutan ökad stress.

Men istället för att landa i självkritik kan vi konstatera att det finns mängder av orsaker till våra ovanor. En som jag tror på, och även forskningen är att nya intryck ständigt stimulerar och belönar vår uppmärksamhet. Våra hjärnor (med få undantag) tycker att det är jobbigt att fokusera på samma sak under en längre tid. Hjärnan behöver helt enkelt pauser från uppgifter vi upplever som obekväma. Konsekvensen kan annars bli att vår uppmärksamhet automatiskt söker efter enklast möjliga lösning. Där är dessa telefoner och bärbara datorer ett hot.

Våra distraktioner handlar förstås om i vilken grad vi kan göra oss själva mera medvetna. När vårt fiskande efter information eller underhållning inte är omedvetet utan just planerat.

Här är fem enkla tips om hur vi kan balansera våra nya vanor:

1) Uppmärksamma ditt fokus innan du påbörjar din uppgift. Ge dig själv en belöning för att du lyckades hålla dig borta från mobilens lockrop innan du börjar.

2) Dela upp ditt arbete i hanterbara bitar som gör att du kan känna framgång i små doser. Då minskar impulserna efter tillfällig flykt.

3) Gör något som är relaterat till det du gör men som tar mindre energi. Lägg det kreativa åt sidan för en stund och fokusera på det enkla.

4) Släpp efter för dina behov, men bli mer medveten. Schemalägg hur lång tid du lägger på att spela spel eller facebooka.

5) Det kanske mest givna och enkla tipset för att agera mer fokuserat. Börja meditera.

Kategorier
Allmänt beteenden drivkraft Kategorier per appelqvist sinnet Självinsikt självkännedom självkontroll självledarskap therese appelqvist utifrånstyrning vardag

Kylskåpstestet

Jul och nyår och vistelse på landet med familjen är balsam för själen. Jovisst inget att tvivla på. Men ändå tveksamt om dessa högtider är balsam för mage och hälsa. Varje år, någon gång kring fjärde advent utlöses någon slags undermedveten licens som gör vår impulskontroll helt lössläppt. Plötsligt kan vi äta och dricka vad vi vill. Kylskåpen är överfyllda och vi vittjar ofta och gärna. Ty i juletider är allt tillåtet ursäktar vi oss och laddar in ytterligare en portion gröt med sirap. Men allt har tack och lov ett slut. I morgon är det äntligen den 2:a januari. Julförrådet börjar sina och de sista flaskorna glögg och julmust får stå kvar nere i källaren. Nu är det alltså dags för oss att återta vår impulskontroll och utan juldränkta ursäkter tänka på vad vi stoppar i oss.

Det finns ingen psykisk förmåga hos oss människor som är viktigare än att kunna stå emot en plötslig impuls. Förmågan att motstå plötsliga impulser hos oss varierar från person till person. En del är mer impulsstyrda eller spontana än andra. Vissa övermänniskor kan ha vad som helst i kylskåpet utan att det berör dem medan andra inte tål att se en skål med godis utan att bums äta upp det.

Redan på sextiotalet gjorde man på Stanford University ett känt test som visade våra olikheter när det kommer till vår självkontroll. Marshmallowtestet gick ut på att man placerade en fyraåring i ett rum framför en marshmallow. Testaren förklarade för barnet att de skulle gå ett litet ärende. Om fyraåringen lyckades vänta med att äta upp marshmallowen tills testaren kom tillbaka skulle de i belöning få ytterligare en i bonus. En del ungar lyckades under stor vånda hålla sig innan testaren kom tillbaka. Andra kastade sig ögonaböj över godisbiten innan testaren ens hunnit stänga dörren.

Eftersom man gjorde dessa test för så pass länge sedan gick det förstås att följa upp försöksbarnen. Och jodå, mycket riktigt visade det sig att de barn som lyckats hantera sina impulser och kunnat motstå godsaken hade klarat sig bättre här i livet. De stackars barn som direkt ätit upp godiset hade i vuxen ålder oftare oro, hamnade i konflikter och var envisa och obeslutsamma etc.

När man ser sig själv hanterandes kylskåpet i vuxen ålder har man dessvärre svårt att tänka sig att man som fyraåring skulle haft några större framgångar i nämnda test.

Men hur det än var med testet så kan vi nu som vuxna träna oss i självkontroll och utveckla emotionell självbehärskning. Det gör vi genom att uppmärksamma och medvetandegöra tillfällen när vi inte kan styra oss själva. När är det som tillfället eller andra helt enkelt styr över oss? När vi vet vad som brukar utlösa dessa impulser har vi det grundläggande verktyget för att öka vår självkontroll. Det är även då som vi kan påminna oss om att det är vi som styr och inte impulsen (eller kylskåpet).

Önskar oss alla lycka till med att hantera våra impulser!

Kategorier
ansvar autentisk känslor leda mig själv lycka Reflektion sinnet Självinsikt självkännedom självkontroll självledarskap therese appelqvist

Det är inställningen det handlar om

För att känna lycka är det i mångt och mycket en fråga om vår inställning till vårt liv och de situationer och människor vi möter. Kan vi hålla en ödmjuk men bestämd distans till det runt oss och inte göra oss till offer för situationer finns det en stor chans att vi står där som vinnare. Med pokalen lycka i handen.

Hade ett fantastiskt samtal nyligen med en nära vän, du vet vem, som inspirerade mig till att skriva om lycka i dagens inlägg här på bloggen. Lycka handlar ju om hur vi upplever vårt liv. Långvarigt lyckliga blir vi inte av att köpa en ny bil, få ett nytt jobb, skaffa ett till barn eller resa till Thailand över jul och nyår utan det är hur nöjda vi kan vara i vardagen, bland barnskrik, amorteringar och missnöjda kunder eller kollegor som det verkligen märks vem som är lycklig eller inte.

Att göra sig till offer för situationen och att lägga skulden på något eller någon annan är otroligt vanligt förekommande och kan inte ses på annat sätt än att det underlätter den personens tryck eller obehag för en stund tills det sen börjar om igen i liknande skepnad. Så av med offerkapporna och ta ansvar för vår inställning och hur vi väljer att uppleva vårt liv.

Förutsättningarna för upplevelser av lycka kan ju variera väldigt och har vi en otroligt utsatt situation med sjukdom, sorg etc är det av yttersta vikt att vi möter den känslan och tillåter den. Sen när vi är redo höjer vi vår energi med olika saker som tillför oss en ökad energinivå. Med mycket energi och kraft kan vi sen lättare känna just – positiv inställning och uppleva lycka.

Kort och gott från mig idag blir;

Uppmärksamma hur du tänker och hur det påverkar din upplevelse av lycka. Kanske välj just en specifik situation och låt dig vägledas av svaret.

Kategorier
beteenden Fritid jobbrelationer känslor Kategorier per appelqvist personlig utveckling relationer relationstips samtal sinnet Självinsikt självkännedom självkontroll självledarskap therese appelqvist

Amygdalan kapar dina känslor

Ibland gör vi och säger saker som vi inte vill. Ilska, besvikelse och frustration har tagit över på båten. Det påverkar stämningen och vår egen upplevelse negativt. Hur kan vi ta kontroll och inte förhasta oss när dessa överväldigande känslomässiga reaktioner ibland uppstår?

Läs hela artikeln om amygdala hi-jacks till sjöss. Klicka på bilden nedan (pdf).

Kategorier
beteenden ego Hälsa inspiration känslor Kategorier per appelqvist sinnet Självinsikt självkännedom självkontroll

Hur vi styr vår sinnesstämning

Filip är enligt sig själv och de flesta andra en riktigt trevlig och tillmötesgående person. Humöret är för det mesta soligt men tyvärr inte riktigt jämt. En som får känna på Filips toppar och dalar är sambon Åsa. En eller ett par gånger i veckan kommer Filip hem från jobbet och är rent ut sagt på ett riktigt skithumör. Han är allmänt sur och vresig och gnäller på det mesta. Åsa tycker att han är en riktig pest. Men när Filip är på det humöret väljer hon oftast ändå att ducka. Historien har visat att om hon själv blir sur tillbaka så blir Filip bara jobbigare att tas med. Dessutom tar rehabiliteringstiden för att han ska återgå till snäll-Filip bara ännu längre tid. Bättre då att låta ilskan sakta rinna av honom. Även om det är segt.

Att normalt trevliga människor plötsligt beter sig surt och vresigt är som i fallet ovan inte särskilt ovanligt. Boven i dramat är ofta negativa känslor som vi inte riktigt vet var de kommer ifrån. Men de ligger ändå och skräpar i vårt undermedvetna. Dessa känslor har sedan en kuslig förmåga att lyckas bubbla upp där de inte hör hemma, nämligen tillsammans med dem vi tycker om allra mest. Konstigt, ellerhur!

En litet bättre nyhet för Åsa är att Filips beteende faktiskt går att göra någonting åt. Allt enligt forskning kring hur vårt känslocentra i hjärnan faktiskt fungerar. Den världskände forskaren och författaren Daniel Goleman menar att man kan dela upp inte bara våra vresiga känslor, utan även våra känslor i största allmänhet i två kategorier. De omedvetna och de medvetna.

Om vi tittar på typiskt omedvetna känslor kan det vara att du sitter hemma i soffan och ser en politisk debatt på TV. En av huvudpersonerna representerar ett parti som du avskyr. Blotta åsynen och bilden av det du ser framför dig framkallar då omedelbart en släng av ilska. Ingenting som du planerat förstås, men bara en sekundsnabb beskådan av en i dina ögon pappskalle till politiker gör dig nu obehaglig till mods. Din sinnesstämning kan som en effekt av detta bli negativ och du kan precis som Filip bli omedvetet vresig och sur.

I Filips fall har han däremot hämtat sin irritation på jobbet. Så när Filip spelar ut sin vresighet mot Åsa menar han egentligen ingenting illa. Han har inte uppmärksammat eller ifrågasatt sitt eget beteende utan bara övermannats av negativa känslor som han tagit med sig hem. Men detta är förstås en klen tröst för Åsa.

När Filip däremot börjat fundera och är medveten om sina känslor och exakt vart de kommer ifrån så skulle det innebära att hans känslor registrerats i hjärnans cortex och känslocentra. Nu finns det två möjliga vägar för Filip. Han kan låta sitt ego och negativa tankar härja fritt och spä på sin redan negativa sinnesstämning med känt resultat som följd. Nästa alternativ för Filip är att han kan medvetandegöra sin egen yttre reaktion. Då kan han också omvärdera hela situationen och både ändra sin uppfattning och sinnesstämning.

När Filip ägnar sig åt detta gör han alltså tvärtom mot att ilsket hälla fotogen på sitt redan usla humör. Han växlar istället humör genom insikten att han är helt hänvisad till sig själv. För att medvetet skifta sitt humör börjar han istället tänka fler kärleksfulla tankar där han ser sammanhanget klarare och där han värderar vad som är viktigt.

”Nisse på jobbet kanske hade bråttom till ett möte när han snodde min parkeringsplats. Jag ska fråga honom på måndag”.

”Det kanske var viktigt för Åsa att ställa sina föräldrars vidriga kopparkittel i vårt sovrum. Den gör henne glad och för mig är det handen på hjärtat ganska betydelselöst.”

Den mer vetenskapliga benämningen för detta eminenta verktyg kallas emotionell självinsikt. När vi är i besittning av den är vi ett steg på vägen för att helt på egen hand kunna skifta en negativ sinnesstämning. Poängteras bör att det är en stor skillnad på vanlig irritation och svart ilska som kan vara betydligt svårare att tygla.

Hur vi hanterar våra känslor är ett högintressant och komplext ämne som vi brukar återkomma till då och då här  i bloggen. För dig som är intresserad av att fördjupa dig i ämnet känslor rekommenderas Daniel Golemans bok, Känslans Intelligens.

Ha en fin vecka med riktigt god stämning där hemma!

Kategorier
autentisk inifrånstyrning självkontroll

Oss människor emellan

Camilla ville skapa en fin stund för alla familjemedlemmar genom att planera och laga påskmiddagen. Men det blev inte riktigt som hon tänkt sig. Varför?

Hmm.. påskmust, , lax, sill, ägg, en fet stek, grönsaker, påskgodis till barnen. Camilla hade nog tänkt på allt.  I påskas skulle det äntligen ske. Hela släkten skulle för en gångs skull samlas. Till och med moster Solveig hade lovat att dyka upp i tid. Hon är såå strulig med tider. Målet? Camilla ville att alla skulle få en riktigt fin påskmiddag tillsammans. En sån där som hon kom ihåg från när man var barn och mormor tog hand om allt. De middagarna var alltid fulla av stämning, skratt, god mat och samhörighet. Precis en sån middag ville Camilla återskapa.

Hon planerade mycket och länge. Mormor gjorde det och fick alltid till det. Bara dukningen med gula servetter, finporslinet och allt gammalt påskpynt tog sin tid. Men oj vad fint det blev. De ihopställda matborden med gula linnedukar gjorde att hela arrangemanget såg ut som ur ett ett dockskåp. Härligt!!

Precis när hon äntligen var klar med förberedelserna ringde telefonen. Det var moster Solveig.

– ”Men hallåååå Millan det är moster Solan på tråden! Allt väl? Bra! Hörrdudu jag har pratat med de andra och tänkte att det blir nog väl tidigt att äta redan vid sexrycket. Det är väl inte hela världen om vi äter kl åtta? Då hinner vi ju prata lite innan med barnen och allt. Sen vore det ju sååå kul om vi alla fick ta en runda och berätta vad som hänt sen sist!”

Men vad nu?? Plötsligt vill tantskrället ändra middagstiden till kl åtta istället för kl sex som jag planerat. Vi hade ju bestämt kl sex för att barnen inte skulle vara trötta. Hur tänker hon egentligen? Allt för hennes fjantiga diskussionsrundor som skulle ruinera mina förberedelser! Har hon fått solsting? Detta var ju bestämt och godtaget av alla!

– ”Men barnen blir ju trötta om vi äter sent, replikerar Camilla oförstående. Det finns inget alternativ, vi äter kl sex som planerat!. Jag tycket detta är respektlöst av dig! Vi hade ju en överenskommen tid! En planerad tid tillägger hon och fnyser.

Nu har känslor som spretar åt två helt olika håll tagit över hos Camilla och moster Solveig.

Camilla förlorar sig i sina känslor. Hon tänker på moster Solan som den minst pålitliga av alla, som inte har koll på någonting.

-”Så här är det jämt med henne.  Det går inte att lita på Solveig när det gäller överenskomna tider och planering!

Solveig kan däremot inte förstå hur Camilla aldrig kan ändra på någonting, hur precis allting ska planeras till förbannelse.

-”Denna spontanitetsbefrielse och detta eviga planerande tar ju bort glädjen kring middagen. Dessutom har hon mage att utse sig själv till påskminister och bestämma över oss andra. Har hon kom-ihåg-lapp när hon går på toaletten också? tänker Solveig.

Nu maler tankarna på hos båda och utlöser känslor som påverkar synen på påsken och släktgemenskapen. Vem vet om det blir en gemensam påskmiddag nästa år? Är julen också hotad? Samtalet slutar med att middagen blir klockan sex som planerat. Men dessvärre kom aldrig den där känslan av glädje som Camilla så gärna ville ha på sin påskmiddag.

Känner du igen dig i något av detta? 

Exemplet ovan är två vanliga beteendestilar som möts. Camillas planerande men litet svala stil som krockar med Solveigs flexibla men ibland lite slarviga sätt. Blir det fel dem emellan tycker båda att den andra är precis lika jobbig att ha och göra med.

Att förstå vad som triggar oss och som gör att vi blir kapade av våra känslor är ett steg mot att tänka mer klart och agera sunt. Då kan resultatet av samtalet mellan Camilla och moster Solveig få ett helt annat utfall. Oavsett hur de vill att situationen ska se ut. Båda skulle rent av kunna bli nöjda. För visst går det åt mindre energi kring påskmiddagen om vi bättre kan hantera oss själva och när vi möter varandra?

Så vad borde de båda ha gjort? Det vet bara de själva förstås. Men vad vi vet är att vi kan hantera situationen lättare med bättre självkontroll. Ett sätt att göra det på är att ta reda på vad som triggar oss när vi möter olika människor. En hjälp för både Solveig och Camilla skulle kunnat vara att redan innan situationen utspelar sig veta vad som triggar dem i mötet med den andre och på så sätt vara förberedd. För visst är det så att vi triggas av olika saker  med olika människor. Men vad handlar det om egentligen? Vad är det som triggar dig på riktigt? Ett sätt att ta reda på det är att göra övningen nedan.

Triggerövning:

1. Ta fram ett papper.

2. Svara på frågorna genom att ange en siffra från 1-10, där siffran 1 står för ett lågt värde och 10 för ett högt värde.

Hur mycket upplever du att du har självkontroll med dina föräldrar (1-10)                          Hur mycket upplever du att du har självkontroll med ditt/dina barn? (1-10)                        Hur mycket upplever du att du har självkontroll med din partner och/eller vän? (1-10)          Hur mycket upplever du att du har självkontroll på jobbet med kollegorna? (1-10)

3. Utforska svaren.

  • När har din självkontroll fungerat bra respektive fungerat mindre bra?
  • Är det något speciellt du lägger märke till?
  • Var finns dina triggers? I vilka situationer förlorar du dig och dina känslor blir kapade? Med vem? Vad handlar det om?

4. Addera/dra ifrån. Vad vill du göra mera av respektive mindre av?

5. Bestäm en sak att göra för att hantera dig själv bättre.

Lycka till!

Kategorier
autentisk Autentiskt Jobb personlig utveckling Reflektion självkontroll självmotivation

Autenticitet på jobbet del 1

Kunskap är makt sade den brittiska filosofen Francis Bacon för över 400 år sedan. Och ingenting kunde vara mer rätt. I alla fall inte då. Faktiskt höll den gode Francis citat sig aktuellt ända fram till att världen rycktes med i kanske mänsklighetens största uppfinning hittills; Skapandet av vad som idag är fenomenet internet. Tack vare internet har ju alla människor kunskap om vad som helst. Det spelar ingen roll om det är hela universitetskurser, inspirerande föreläsningar eller ett youtube-klipp som beskriver hur du byter däck på bilen. Internet har på många sätt gjort vår tillvaro mer jämlik. Så vad händer om en stor del av jordens befolkning plötsligt har tillgång till massor av kunskap? Vilka är det som står ut i ett samhälle där alla vet mer och där högskoleutbildning inte längre är en säker jobbgarant? Eftersom samhället och arbetslivet genom internet har blivit så transparent så innebär det att till exempel arbetsgivare numera börjar uppmärksamma nya värden hos människor.

Förr i tiden trodde man att framgång på jobbet berodde på en rad saker kopplade till vetenskapen och här, långt före internets intåg, var det just dem som satt på den väl förborgade kunskapen som var de stora vinnarna. Att bygga relationer, uppmärksamma sina egna värden eller förstå sina kollegors värden var det ingen som tänkte på. I början av 1900-talet mätte man efter Taylors principer om att människor kan prestera effektivt likt maskiner. Till viss del lever Taylors principer vidare men problemet är att människans komplexa sinne inte kan självmotivera sig under en längre tid. Om det förr i tiden handlade om den tunga industrin ser vi idag likheter med exempelvis moderna callcenters. Det gäller inte alltid men väldigt ofta handlar vardagen där om repetitiva arbetsuppgifter efter tydliga instruktioner. Följaktligen klarar tyvärr väldigt få människor av den här typen av jobb under en längre tid med bibehållen produktivitet och inre tillfredsställelse.

Senare gjorde IQ-testet sin entré. Nu handlade allt om det mänskliga sinnet som bärare av framgång. Det tydde förvisso på en form av logisk intelligens som är odiskutabel men ingenting om din egentliga förmåga att exempelvis leda och förstå din omgivning. Därpå kom det freudianska tänkandet och med det personligheten som en ingrediens och mätinstrument för framgång. I samband med detta kom även olika personlighetstyper och Myer Briggs i ropet. Inte illa även om en enkel slutsats är att personligheten är svårare att mäta och enklare att manipulera. Även om det var en framgång i sig att börja se nya egenskaper än de rent logiska och kunskapsmässiga.

Sedan började det hända saker när den emotionella intelligensen kom på agendan. Redan 1973 började McClelland forska på området. Han kom fram till att det var de emotionella kompetenserna som till skillnad från IQ och personligheten hade den största påverkan på outnyttjad jobbpotential. Kompetenserna empati, självdisciplin och initiativ gjorde enligt forskningen störst skillnad. Dessa ingår i Emotionell Intelligens (EQ). Vackert så och EQ:n börjar alltmer få den plats den förtjänar.

Men nu pekar mycket på att vi står inför ytterligare ett skifte. Igen. Att tiden är inne för att omvärdera synen på framgång och prestation. Det handlar om att det är måttet på autenticitet på arbetsplatsen som visar på störst mänsklig framgång och utnyttjad jobbpotential. Om vad autenticitet på jobbet handlar om ska jag snart berätta mera om i del 2 i denna lilla miniserie. Det inlägget postas under nästa vecka.

Men fram till dess kanske du själv har funderat på om gamla tiders sätt att se på din eller omgivningens potential har hämmat dig eller andra? Hur kan vi göra nytt och frigöra det vi har inom oss? Kommentera gärna!


Henry Fords legendariska löpande band i Detroit på 1920-talet. Frågor om de anställdas EQ och outnyttjade potential låg antagligen inte högst upp på den dåvarande personalchefens agenda.

Kategorier
autentisk känslor självkontroll

Fem steg mot större självkontroll

Hur kan vi ta kontroll över dessa överväldigande känslomässiga reaktioner som ibland uppstår helt plötsligt och utan förvarning?

De får oss att agera på ett sätt som påverkar oss negativt, både privat och på jobbet. Låt oss ta makten över våra reaktioner och ta ansvar för våra handlingar. Men hur?

Det handlar om självkontroll och om att hantera oss själva, våra (tankar- och) känslor, och så då våra amygdala hijacks.

Men vad är då en amygdala hijack? Om vi ska börja med själva begreppet så har ordet hijack ingenting att göra med t ex. flygplanskapare där det annars är flitigt förekommande. Men en gemensam nämnare är att om de riktiga kaparna genom hot tar kontrollen över flygplan, så kan amygdalan kapa ditt känsloliv så att du inte längre är förmögen att styra över dig själv. En amygdala hijack är alltså en känsloreaktion som styr våra handlingar. Den uppstår när vi tror vi är hotade. Våra känslor blir därmed kapade av oss själva utan att vi själva vill det.

Så här skulle en amygdala hijack kunna se ut en dag på jobbet; (i jag-form)

Plötsligt står jag där och har hamnat i en totalt meningslös dispyt med en kollega. Sakfrågan är egentligen inte så viktig. Jag är ändå mer upprörd än jag vill erkänna och kan varken kontrollera känslan av orätt i magen eller den omedelbara känsloreaktion som kommer ur min mun. Det var kanske något han sa eller hur han sa det, som fick mig att känna mig hotad eller förorättad. Allt mitt fokus hamnar nu på att hantera hotet, och att ta kommandot över situationen, och visa att det är jag som vet och kan mitt jobb. Jag känner att jag vill hävda mig och lägga all skuld på honom och angripa tillbaka. – ”Varför reagerar jag så starkt?”

Svaret är att han, min kollega helt enkelt har utmanat min professionalitet eller trampat på en för mig känslig punkt. Och först efteråt förstår jag att det mesta är kopplat till mina rädslor att inte duga. Utbrottet är starkt förknippat med att min kollega går emot bilden jag har av mig själv som professionell. Här fanns ingen plats för de logiska frågorna om vad detta egentligen handlade om, utan enbart om att upprätthålla min egen bild av mig själv inför mig själv.

Daniel Goleman skriver om dessa känslomässiga reaktioner som är omedelbara och överväldigande. Signalen som kommer in i hjärnan till exempel via ett synintryck går inte som vanligt via neocortex (den tänkande hjärnan) och får anvisningar därifrån om hur vi ska reagera. Signalen går direkt till amygdalan (den känslomässiga hjärnan) som omedelbart utsöndrar massor av hormon. Av dessa reagerar vi direkt och utan känslokontroll. Antingen väljer vi här att fly eller kämpa och försvara. Vi är tillbaka till stenålderns reptilhjärna där vi reagerar med instinkt snarare än eftertanke inför de hot vi ställs inför. Efteråt vet vi oftast att det var fel och kanske inte helt till vår fördel. Vi förstår med eftertankens kranka vishet att våra handlingar inte har legat i linje med hur våra balanserade jag hade handlat i samma situation. Våra sunda förnuft har här helt enkelt blivit kapade av amygdalan. -”Jag skulle inte skickat det där korkade mailet till kollegan med chefen som kopia. Vad fel det blev. Men just då tyckte jag det var en jättebra idé.”

Vad som händer vid en amygdala hijack är att vi inte kan hantera oss själva eller andra. EQ och SQ har satts ur spel och det som triggade oss, hotet får allt vårt fokus. Vi förlorar vår självkontroll.

En amygdala hijacks känns igen med tre tecken;

  1. Stark känslomässig reaktion
  2. Plötslig och omedveten reaktion
  3. Efteråt vet du att du agerat olämpligt

Att hitta det som utlöser reaktionen (hotet) är nummer ett för att vi medvetet ska kunna känna igen det som triggar oss och kunna stoppa reaktionen innan den helt utlöser sig. Självkontrollens utmaning.

Ta reda på hur dina amygdala hijacks brukar se ut för att lättare kunna ta kontrollen över dina handlingar när hotande situationer uppenbarar sig.

5 steg mot större självkontroll;

Ta fram papper och penna.

1. Tänk på en situation när du varit i konflikt, frustrerad eller helt gått i försvar.

2. Ställ dig frågorna;

  • Hur ser en amygdala hijack ut för mig?
  • Vad brukar trigga mig? Vissa människor? Vad någon tyckte? Hur någon uttryckte sig?
  • Vad gör jag för att bäst kontrollera mig själv? Vad har fungerat tidigare? Vad har inte fungerat?
  • Vad ska jag tänka på framåt?

3. Skriv ner ett utvecklingstips till dig själv.

4. Var uppmärksam när hotande situationer uppkommer.

Nästa gång du känner igen en hotad situation. Antingen att du håller på att bli upprörd eller flyr in ett försvarsläge under en misstänkt hijack, så har du faktiskt hela sex sekunder på dig att få ordning på ditt känsloläge. Efter det når thalamus (hot-)signaler amygdalan och du får problem. Nu är det dags att ta ett djupt andetag och identifiera vad detta egentligen handlar om.

5. Skapa distans.

Har väl en amygdala hijack utlöst sig kan du skapa distans till det som hotar dig. Två tips på hur du kan skapa en distans är att;

  • Le åt dig själv och tänk ”amygdala hijack” (Medvetenhet om vad som händer är det värsta som amygdala hijackers vet och håller de värsta känslostormarna dörren).
  • Flytta fokus till något annat och bryt det du är i nu. (Ta en promenad eller besök authenticabloggen 🙂 )

Lycka till!