Kategorier
autentiska relationer Autentiskt ledarskap beteenden Bokskrivande förändring förtroende Jobb jobbrelationer Kategorier kommunikation nätverka per appelqvist relationer relationstips samtal Självinsikt therese appelqvist vardag

Relationerna styr om inte allt så väldigt mycket

jrelationerOrdet relationer kan ha en mängd olika sammanhang. Oftast tänker vi då förstås på vanliga relationer mellan par. Många grubblar också på relationer de inte har, eller relationer som de kanske rent av vill slippa…

Men relationer är så mycket mer. Hela våra liv kretsar kring olika slags relationer. Vi har relationer med våra föräldrar, barn, syskon, kunder arbetskamrater, dagisfröknar, busschaufförer och alla andra som vi stöter på under en helt vanlig dag i våra liv. Och handen på hjärtat, vad är det som egentligen styr om vi upplever oss ha haft en lyckad dag eller inte? Visst kan vi i ensamhet göra oss själva nöjda och glada med en mängd olika saker. Men det som avgjort oftast skapar de skönaste av dagar är hur pass väl vi har lyckats med vårt samspel tillsammans med andra.

Men aldrig är väl bra eller dåliga relationer så naket avslöjande som på jobbet. Taskiga relationer med kollegorna kan utlösa stress, utanförskap, sjukskrivningar, frustrationer och en massa annat skräp som vi sedan bär inom oss. Att dåliga jobbrelationer har ett finger med i spelet när medmänniskor ”går in i väggen” är knappast någon raketforskning.

I vårt jobb som ledar- och medarbetarkonsulter ramlar vi förstås över detta hela tiden. Och om inte alltid så handlar väldigt ofta många knutar därute om just komplicerade relationer. Så därför. Att sätta fingret på jobbrelationerna är en tanke vi burit på länge. En bok i ämnet jobbar vi på. Och häromdagen la vi ner litet extra krut på att skaka liv i vår webbsida, jobbrelationer.se. En sida där vi har ambitionen att sprida och producera kunskap i ämnet. Sen ska vi inte hyckla, vi vill förstås komma ut på fler arbetsplatser och stötta jobbrelationerna 🙂

Välkommen in du också!

Tess & Per

Kategorier
föräldrarskap förtroende Fritid Kategorier Livsåskådning uttryck vardag

Stoppa våldet

videovåldNär jag var barn kommer jag ihåg att det rasade en moraldebatt i Sverige. Någon smart murvel på tv hade uppmärksammat filmen Motorsågsmassakern i ett debattprogram. Handlingen i denna lågbudgetrulle från sjuttiotalet kretsade kring ketchupeffekter och dockhuvuden som rullade. Dagens unga hade antagligen skrattat sig fördärvade åt spektaklet. Men där och då var det andra tider i Sverige. Tidningarna gick fullständig bananas och skrev spaltmeter om hur de unga satt hemma framför videon och lät sig skadas av allt US-våld. Spridarna av detta ungdomshot skulle straffas och bötfällas. Läkare och psykologer uttalade sig, och jodå våra unga skulle bli både tjyvar och styckmördare om detta otyg fick fortsätta.

På den tiden, med bara två nationella tv-kanaler och en handfull tidningar inklusive Kamratposten gick det inte ens att ducka om man bara var nio-tio år. Medielandskapet var med dagens mått rena Nordkorea. Att fly in på Facebook eller World of warcraft var inte att tänka på. Självklart köpte jag därför precis som alla andra hela resonemanget. Skulle jag som ung och oförstörd börja se på videovåld skulle jag raskt få både tatueringar och hamna på Hall-anstalten tillsammans med herrar Svartenbrandt och Olofsson. Jag ryste vid blotta tanken. Dock löste sig mina farhågor av sig självt. Mina föräldrar var både för snåla och för ointresserade av amerikanska lågbudgetfilmer för att ens överväga att investera i en video. Dessutom visste de att den var direkt skadlig på min unga och då oförstörda hjärna.

Det här var alltså långt innan nymodigheter som ADHD eller Damp hade kommit på modet. Fanns det överaktiva barn förutsattes det under en följd av år att ansvarslösa föräldrar hade bidragit till att de skadats av allt videovåld. Historien har sedan lärt oss att hela hysterin på den tiden visade sig vara en smula överdriven. Ytterst få av oss barn från den tiden blev några motorsågsmördare efter att ha tittat på video.

Avrättningar är hjältarnas nya grej på film.
Avrättningar är hjältarnas nya grej på film.

Men tiderna förändras, och visst har våldet i filmer och tv-spel blivit råare. I fler och fler filmer är filmens huvudrollsinnehavare snarare lustmördare än hjältar. Skickliga filmmakare ser till att blodet plaskar och skriken har så mycket ångestrealism som möjligt. Inget konstigt med det och en naturlig utveckling av filmbranschen får man anta. Men ändå. Sättet man dödar varandra på film har ingen respekt för liv längre. Häromkvällen såg vi den nya westernfilmen Django. Den är regisserad av Tarantino och han har väl direkt inte gjort sig känd som någon diplomat när det gäller våld. Pang på bara.

Här var hjältarna två bödlar som mördade för pengar. Om det blev spännande bataljer och dueller mellan dem och deras fiender? Nix, lura fram dem bara och pang ett skott i hjärtat utan att fråga.

Vi förfasades över att morden var både underhållande och passade rollfigurerna som handsken. Men frågan vi ställer oss kommer ändå. Är detta skadligt?

Eller håller vi på att bli som våra föräldrar?

Kategorier
Allmänt ansvar autentiska relationer beteenden föräldrarskap förtroende personlig utveckling Reflektion relationer relationstips samtal vänskap vardag

Varför vi ska undvika instruktionsfällan

Ibland behöver vänner, familj eller kollegor vårt stöd. Kanske vill vi se förbättringar från våra barn? Eller är det den nära vännen som precis genomgått en separation?
Källorna till olika samtal där vi har intentionen att hjälpa andra kan vara oändliga. Vad kan vi tänka på då?

Det finns massor av sätt att uttrycka sig på i våra relationer. Ett vanligt sätt är att tala om för andra hur de ska göra.

Ett annat sätt att hjälpa andra är genom att ställa utforskande frågor. Med dem kan vi fördjupa samtalet och få en enklare väg till till nya perspektiv. Vi finner ett större djup i det vi pratar om och den som får frågor kan känna sig sedd och lättare vilja dela med sig av sin berättelse. Samtidigt undviker vi den typ av missförstånd som är så vanliga när vi drar slutsatser utan att ha fått hela bilden av situationen klar för oss.

Några olika sätt för att öppna upp samtal:

”Det är inte möjligt ”- ”Vad skulle hända om det var så?”

”Man kan inte” – ”Vem kan inte?”

”Jag kan inte” – ”Vad skulle hända om du gjorde det?

Ett annat sätt är att tala om för andra vad de ska göra är som sagt genom instruktioner. Vi själva ser tydligt vad vi tycker de ska göra, så vi ger råd och beskriver hur de bör bete sig för att lösa situationen. Vi är dessvärre varken i deras känslor eller i din situation de befinner sig i. Våra instruktioner kan dessvärre öka risken för att personen inte reflekterar över sitt handlande. I värsta fall kan de känna sig  missförstådda och inte tagna på allvar när de själva inte styr hur de ska agera.

Med detta skrivet så finns det naturligtvis inget fel i att ge tydliga och direkta instruktioner i samtal. Tvärtom. Utan dessa skulle det mesta avstanna. Vi kan däremot tänka på att medvetet välja hur vi på bästa sätt ska bidra med vårt stöd. Vi kan ställa oss frågan; Ska jag i den här situationen instruera eller ställa frågor?

Kategorier
autentisk förtroende känslor per appelqvist personligt varumärke relationer therese appelqvist

Lyft ditt personliga varumärke

Har du någonsin funderat på varför du med vissa människor i ditt liv känner ett lugn i kroppen och en alldeles särskild tillit? Du kan anförtro saker, och du kan lämna över olika slags ansvar. Allt känns bara lugnt.

Sant är att vi är olika, men något som förenar oss och vad vi behöver för att ha goda relationer är att känna förtroende. Med förtroende öppnar vi upp och både kan och vill vara mer oss själva och samarbeta med andra. Bryggar vi över detta till hur många nuförtiden pratar kring personliga varumärken så handlar dessa egentligen om hur vi skapar förtroenden i våra relationer.

Hur skapar vi då förtroende i relationerna? 

Det omedelbara svaret är genom att vara autentisk d v s den du är. Där du transparent visar vem du är. Du tar ansvar för dina erfarenheter, det du säger och handlar i linje med vad du tycker är viktigt på riktigt. Det ger förtroende i alla led. Autentiska människor har inget att dölja och det ger förtroende. Men sen finns det sätt som du kan använda dig av för att mer matcha den du möter. Detta gör vi ofta omedvetet men kan mer medvetet välja hur vi vill bygga förtroendet om vi uppmärksammar det.

Vilket sätt du du använder dig av beror på situationen, vem du är som person och vem det är du möter. Det påverkar hur du bäst bygger förtroende men oavsett person och situation så är det bäst att vara sig själv i alla lägen. Om du är oärlig, falsk och/eller har en stor fasad utåt kan människor runt dig inte förutse dina beteenden och det kan påverka förtroendet negativt.

Av min egen erfarenhet och från forskningen om emotionell och social intelligens har jag sammanfattat 20 olika sätt att lyfta ditt personliga varumärke genom att bygga förtroende. Det handlar om två olika sätt, antingen att bygga det på ett mentalt och/eller känslomässigt sätt.

Mentalt förtroende handlar om det kognitiva som att visa sin kunskap eller förmåga för att vinna någons förtroende eller att samla in fakta och presentera den oavsett vem som är mottagare av informationen. Det kan ta sig uttryck genom att man i början av en jobbrelation berättar om vad man gör, sin utbildning, titel eller tidigare projekt man deltagit framgångsrikt i. Det är uppgiftsfokuserat med fakta som grund. Detta sätt att bygga förtroende är skört på så sätt att om något man säger sig kunna sen visar sig inte stämma så kan förtroendet raseras på kort tid.

Känslomässigt förtroende handlar om det känslomässiga som att visa vad man tycker om någonting eller vara empatisk och inkännande i relationen. Det kan ta sig uttryck som aktivt lyssnande, genom att ställa frågor eller vara helt uppmärksam på den andre i kommunikationen. Det är fokus på de sociala och emotionella beteendena med känslan som grund. Här finns en mindre risk för att oförutsedda saker ska ske och man kan lättare förutsäga beteenden. Med detta sätt att bygga förtroende skapar man långvariga relationer.

Vad kan just du tänka på i dina relationer för att på bästa sätt bygga förtroende och lyfta ditt personliga varumärke?

Är du en person som oftast använder dig av de känslomässiga sätten (att det är mest naturligt för dig) kan det vara bra att tänka på att vissa männniskor behöver veta mer om din bakgrund, erfarenhet, utbildning för att lättare kunna lita på dig.

Är du en person som oftast använder dig av de mentala sätten (att det är mest naturligt för dig) kan det vara bra att tänka på att vissa människor behöver veta att du är intresserad av dem som människor och inte bara av deras kompetens för att lättare kunna lita på dig.