Kategorier
Allmänt ansvar autentiska relationer beteenden föräldrarskap förtroende personlig utveckling Reflektion relationer relationstips samtal vänskap vardag

Varför vi ska undvika instruktionsfällan

Ibland behöver vänner, familj eller kollegor vårt stöd. Kanske vill vi se förbättringar från våra barn? Eller är det den nära vännen som precis genomgått en separation?
Källorna till olika samtal där vi har intentionen att hjälpa andra kan vara oändliga. Vad kan vi tänka på då?

Det finns massor av sätt att uttrycka sig på i våra relationer. Ett vanligt sätt är att tala om för andra hur de ska göra.

Ett annat sätt att hjälpa andra är genom att ställa utforskande frågor. Med dem kan vi fördjupa samtalet och få en enklare väg till till nya perspektiv. Vi finner ett större djup i det vi pratar om och den som får frågor kan känna sig sedd och lättare vilja dela med sig av sin berättelse. Samtidigt undviker vi den typ av missförstånd som är så vanliga när vi drar slutsatser utan att ha fått hela bilden av situationen klar för oss.

Några olika sätt för att öppna upp samtal:

”Det är inte möjligt ”- ”Vad skulle hända om det var så?”

”Man kan inte” – ”Vem kan inte?”

”Jag kan inte” – ”Vad skulle hända om du gjorde det?

Ett annat sätt är att tala om för andra vad de ska göra är som sagt genom instruktioner. Vi själva ser tydligt vad vi tycker de ska göra, så vi ger råd och beskriver hur de bör bete sig för att lösa situationen. Vi är dessvärre varken i deras känslor eller i din situation de befinner sig i. Våra instruktioner kan dessvärre öka risken för att personen inte reflekterar över sitt handlande. I värsta fall kan de känna sig  missförstådda och inte tagna på allvar när de själva inte styr hur de ska agera.

Med detta skrivet så finns det naturligtvis inget fel i att ge tydliga och direkta instruktioner i samtal. Tvärtom. Utan dessa skulle det mesta avstanna. Vi kan däremot tänka på att medvetet välja hur vi på bästa sätt ska bidra med vårt stöd. Vi kan ställa oss frågan; Ska jag i den här situationen instruera eller ställa frågor?

Kategorier
therese appelqvist vänskap

Reunion 20 år senare

Fick för någon månad sedan en inbjudan från två av mina klasskompisar från gymnasiet. I helgen är dagen för en reunion kommen nästan 20 år senare. En massa mailkontakt i facebookgruppen har det blivit och mötesplatsen blev inte Nybro.. utan i Stockholm. Utflyttningen drabbade även många i vår klass 🙂

Nu var det inte igår som vi stod där på lastbilsflaket och sjöng om ”Studentens lyckliga dar” eller vad det nu var. Spända på livet var vi alla fall.

Blir kul att se om vi tar samma roller i morgon som sist. För i grund och botten känner jag mig som den jag var 1992. Fast något visare 🙂 Men mycket av det jag ville och tyckte var viktigt då har inte förändrats. Ska bli spännande att möta mina kompisar från förr. Så S3 gänget se upp för här kommer Tesse!

 

Kategorier
Allmänt relationer therese appelqvist vänskap vardag

Vardag och nya goda vanor

Vaknade i morse innan klockan ringde och log för mig själv. Leendet handlade mycket om att jag idag ska träffa min man och om min nya vana som jag ska föra in i mitt liv.

Jag blev nämligen så inspirerad på helgkursen i Qi Gong att jag bestämde mig för att varje dag i tre månader utöva de tio rörelser jag lärt mig i Michael Tse`s anda. En annan tjej från kursen och jag ska peppa varandra till att skapa denna goda vana. Det resulterade i att jag tidigt i morse fick ett meddelande från henne där det stod att hennes pass nu var utfört. Underbart!

Nu var det bara mitt kvar. Det blev ett lite ringrostigt pass men det är ju ändå ett pass. Kände av lite träningsvärk från rörelserna i helgen. Hur man nu kan få det av qi gong?! 🙂

Nu sitter jag på kärlekståget, X2000 där solen, sjöarna och Sveriges glesbygd sveper förbi utanför fönstret och snart, mycket snart, är jag tillsammans med min man som jag älskar så.

Dagens tips: 

Skapa goda vanor i vardagen

Kategorier
autentisk mening therese appelqvist vänskap

Sorg och eftertanke

Idag var det dags för en sedan länge inbokad lunch med mina kära väninnor. I vanliga fall brukar jag slå mig ner hos de andra och glatt hugga in på vad-har-hänt-sedan-sist-pratet, om vår längtan och vår vardag.

Men just idag var det inte så, utan var helt slut av att ha gråtit mig igenom gårdagskvällen, bitar av natten och ännu en skvätt morgontårar tillsammans med kollegorna på kontoret. Allt beroende på det chockartade beskedet att en kär barndomsvän plötsligt bara har en kortare tid kvar att leva. Där satt jag i solen på en uteservering medan hon befinner sig i en sjukhusstol i sitt nya hemland med sin nästan nyfödda bebis i famnen. Hon vet att hon är helt full av cancer och att hon ska dö. I den parallella tanken känns allt bara absurt och overkligt.

Vi bodde hus i hus som barn och bilderna från barndomen rullas upp på de mest konstiga sätt. När döden närmar sig tränger de existensiella frågorna undan allt annat. Där och då vill jag göra upp med meningen med livet. Och vet att det bara är jag som har min sanning och min mening med livet.

Pausar tankarna och möter mina väninnor, dessa underbara tjejer. I mitt tillstånd blir vår lunch inte riktigt som den brukar. Vårt möte blir istället så där naket, galet och äkta som det ofta blir när det handlar om rädslor och outnyttjad potential. För mig just idag betydde vårt öppna samtal hur mycket som helst. Allt. För det tackar jag allra ödmjukast finaste Thereze och Petra.

Sätter på mig lurarna och Anna Ternheim fyller mina öron. Tar en runda till banken, glasögonaffären och tillbaka in på kontoret. Livet verkar som vanligt men innerst inne i sinnet pågår en känslostorm som får pågå tills den lugnar sig. Och tankarna om meningen med livet och hur jag väljer att leva sätter igång igen under tiden som mina tankar går till min döende vän. Men i glädje och sorg handlar livet till syvende och sist om vad som är viktigt. Viktigt på riktigt.

Kategorier
vänskap

Systertid

Nu stundar några kvällstimmar med min vackra och fina syster. Hon rullar in med tåget från Göteborg till Stockholms central i eftermiddag. Jag kommer stå där minst sagt glad och med öppna armar.

Det är någonting med systerkärlek som känns unikt. Mellan oss finns ingen fasad eller förväntningar, utan det är helt villkorslöst och skönt. Vi är tacksamma för att vi har varandra och njuter av stunder när vi kan ses. Idag är en sådan. Och för det säger jag TACK!

Välkommen!

 

 

Kategorier
vänskap vardag

Lunch på Tranquillo

Favoritrestaurangen Tranquillo blir samlingsplatsen varje gång vi gamla kollegor träffas. Idag lunchade jag med en underbar kvinna i gänget, Anna Karin. Tack för god samvaro!

Önskar er alla en härlig dag!

20120314-132850.jpg
Vacker inredning mötte oss på Tranquillo.

Kategorier
vänskap vardag

Gayställe, vänskap och getost

Nu har vi, min kära vän Eva och jag, lyckats att åter igen samtala oss igenom en helg på diverse cafér och restauranger i Köpenhamn. Lördagen innehöll 12 timmar av samtal med start på Scandics hotellrum där vi sjönk ner i fåtöljerna och pratade upp oss i två hela timmar innan vi tog oss ut.

Vi tog vid där vi slutade senast. Det känns som om samtalen aldrig haft något uppehåll. Vi pratade om vad som hänt sen sist, hur vi mår, vårt fokus just nu och vad som är vårt nästa steg i livet och arbetslivet.

Jag påminde mig om ett trevligt ställe som jag varit på med min syster för många år sen. Oscars, hette det. Vi vandrade dit och beställde en fantastisk getostsallad. Verkligen rätt val för våra samtal, ett mysigt gayställe med varma människor, vänlig stämning och mysig inredning. Kan varmt rekommenderas. Ligger nära Rådhusplatsen.

Fortsatte på promenad längs vattnet, Nyhavn och teatern när det plötsligt började mörkna. Tiden flöt på utan att vi märkte det. Vi fortsatte in på en avslappnat café & bar med namn Stellas. Där fick vi ett otroligt fint bemötande. Lugnt och välkomnande med en servitör som till och med öppnade dörren. Tänk vad små saker gör skillnad. Har upplevt enbart god service på alla ställen här.

Lördagen blev söndag och dagens höjdpunkt blev på Ströget när vi stannade upp och njöt på torget. En musiker spelade härlig Bob Dylan musik. Solen sken och värmde gott. Runt omkring oss var det folkliv med människor sittandes på fontänkanten och på cafét intill var det fullt på uteplatserna. Vi själva stod längs väggen i solen och njöt av alltihop.

Då infann sig den där härliga frihetskänslan där prestation, anpassning och måsten inte existerar utan enbart värme, kärlek och vänskap. Det var som att nuet var allt som fanns. Det är ju så men det är underbart när man riktigt känner att det verkligen är så också.

Med den känslan sitter jag nu på tåget mot Göteborg. Tar med mig en händelserik vecka från Köpenhamn och ser fram emot att leva Göteborgsliv nästa vecka. De olika delarna i mitt liv skänker mig flera härliga upplevelser men nu saknar jag min son. Ibland är det väldigt enkelt.

20120226-173924.jpg
Oscars innan det blev fullsatt. Vi var tidiga på lördagen.

20120226-174121.jpg
Promenad i skymningen, Nyhavn Köpenhamn.

20120226-174206.jpg
Stellas sett från utsidan.

20120226-174302.jpg
Från promenaden tidigare idag. Ströget, Köpenhamn.

20120226-194434.jpg
Njutandes i solen till ljuva toner av musik.
20120226-174518.jpg
Eva och jag. Vänskap som består. 🙂

Kategorier
vänskap

Röda kinder

– ”Du får de här blommorna för att du är vacker, oskyldig och mystisk”, sa Cilla en kvinna i bokcirkel gänget om de vackra anemoner som placerades på matsalsbordet.

I sin lilablåa prakt smyckade de bordet tillsammans med fem färgstarka karaktärer som jag träffar var sjätte vecka.

Bokis kallar vi vår grupp. Tio kvinnor i 40 års åldern som följt varandra genom snart 10 år. Temat är bokcirkel fast inte en enda har läst ut den bok vi valt.

Haha det är festligt att vi behöver något att samlas kring. Just ikväll var det min tur att vara värdinna.

Vi samlades i köket allihop bland tända ljus och grytor. Värmen spred sig från ugnen och den vegetariska pastagratängen. Alla hade mycket att berätta och entusiastiskt fick vi rödare och rödare kinder.

Samtalen blandades med allt från äktenskap, restylane, fastighetsköp, resor och hur vi lever våra liv.

Det slog mig att vi nu är medelålders och njuter av att ta det lugnt, prata relationer och äta gott. Kan det vara så?! Jag har alltid uppskattat det men ser en skillnad på hur jag nu umgås med andra. Vad vi gör när vi träffas.

Har du märkt att du nu för tiden uppskattar annorlunda saker eller att du umgås med vänner på ett nytt sätt?

20120129-010918.jpg

Kategorier
vänskap vardag

Överraskad

Hur skönt är det inte att gå ut från kontoret släppandes på en tung datorväska mitt i duggregnet när telefonen ringer och en väninna säger;

-”Jag lagar lax vill du komma?”

Överraskningar mitt i vardagen är så positiva. Tack! <3

Kategorier
vänskap

Lunchdejt

Att träffa gamla arbetskamrater och vänner är verkligen en ynnest. Idag var en sådan dag. Inbokat i kalendern sen två månader tillbaka blev det av.

Hade precis varit på Synneby och lämnat in ekonomin för företaget, köpt muffins till en uteliggare och gick soligt längs avenyn. Lagom i takt med kungsportsplatsen glider treans spårvagn in och två underbara qvinnor stiger ur precis bredvid mig.

Snacka om samspelt. Kramarna blandades med att vi alla pratade i munnen på varann. Vi var alla mycket glada över att ses. Senast vi sågs var på min möhippa.

Vi landade på Tranquilo och samtalade om allt och inget under två härliga timmar. Sen med fisksoppa i magen och väckta minnen gick jag åter soligt på stan mot kontoret.

Tack för friheten och vänskapen i våra relationer, ni vet vem!

Dagens tips:
Om ni vill träffa någon speciell boka in det redan idag!

20111110-141319.jpg
Bild tagen nu på tranquilo, Göteborg.