Kategorier
Fritid Kärlek Kategorier relationer relationstips samtal

Semestertipset

Elvis i Fun in Acapulco 1963. Precis som i filmen behövde alla enas om en gemensam bild på semestern.
Elvis i Fun in Acapulco från 1963. Nu som då behövde alla inblandande enas om en gemensam bild på semestern.

Semester – smaka på ordet! Visst klingar det till lite extra och vi får massa bilder av hur vi tycker den ska upplevas. Några av oss sätter oss på planet till sydligare breddgrader och vill uppleva palmer, exotiska drinkar och charterliv. Andra vill ha den perfekta svenska sommaren med gassande sol, familjetid och tända utegrillar. Och varför inte lite erotik under hänförande solnedgångar? Bilderna som spelas upp i våra fantasirika sinnen inför semestern är många.
Det är bara ett litet problem.

Är det flera personer som firar semester tillsammans kan var och ens bilder av en lyckad semester kraftigt variera.

Så hur gör vi då för att var och en ska kunna släppa taget om sina egna bilder? Målet är att vi vill komma överens och få till en gemensam bild.

En bra ände att börja i är att komma fram till vad som är viktigt för oss själva. Blir kvällen verkligen förstörd om vi väljer ett annat alternativ än det vi såg framför oss via vår egen bild? Nu gäller det att våra prata med varandra redan innan resan till stranden. Är det vad alla vill? Eller är det bara jag som driver på?

1. Hur vill jag ha semestern? Min bild.
2. Hur vill du ha semestern? Din bild.
3. Skapa en gemensam bild. Vår bild.

Om det låser sig totalt då? Ja, då kanske ni ska fråga er om det finns något annat ni kan göra. Något som passar alla litet bättre.

Nackdelar kan förstås vara att ingen riktigt får sin bild uppfylld perfekt. Men vad spelar det för roll. Trots allt är den första semesternyckeln att vi trivs med varandra och boostar våra relationer inför resten av året. Det är ju precis därför som vi firar semester tillsammans.

Önskar alla en riktigt fin relationsplanering sommaren 2013 🙂

Kategorier
autentiska relationer Autentiskt ledarskap beteenden Bokskrivande förändring förtroende Jobb jobbrelationer Kategorier kommunikation nätverka per appelqvist relationer relationstips samtal Självinsikt therese appelqvist vardag

Relationerna styr om inte allt så väldigt mycket

jrelationerOrdet relationer kan ha en mängd olika sammanhang. Oftast tänker vi då förstås på vanliga relationer mellan par. Många grubblar också på relationer de inte har, eller relationer som de kanske rent av vill slippa…

Men relationer är så mycket mer. Hela våra liv kretsar kring olika slags relationer. Vi har relationer med våra föräldrar, barn, syskon, kunder arbetskamrater, dagisfröknar, busschaufförer och alla andra som vi stöter på under en helt vanlig dag i våra liv. Och handen på hjärtat, vad är det som egentligen styr om vi upplever oss ha haft en lyckad dag eller inte? Visst kan vi i ensamhet göra oss själva nöjda och glada med en mängd olika saker. Men det som avgjort oftast skapar de skönaste av dagar är hur pass väl vi har lyckats med vårt samspel tillsammans med andra.

Men aldrig är väl bra eller dåliga relationer så naket avslöjande som på jobbet. Taskiga relationer med kollegorna kan utlösa stress, utanförskap, sjukskrivningar, frustrationer och en massa annat skräp som vi sedan bär inom oss. Att dåliga jobbrelationer har ett finger med i spelet när medmänniskor ”går in i väggen” är knappast någon raketforskning.

I vårt jobb som ledar- och medarbetarkonsulter ramlar vi förstås över detta hela tiden. Och om inte alltid så handlar väldigt ofta många knutar därute om just komplicerade relationer. Så därför. Att sätta fingret på jobbrelationerna är en tanke vi burit på länge. En bok i ämnet jobbar vi på. Och häromdagen la vi ner litet extra krut på att skaka liv i vår webbsida, jobbrelationer.se. En sida där vi har ambitionen att sprida och producera kunskap i ämnet. Sen ska vi inte hyckla, vi vill förstås komma ut på fler arbetsplatser och stötta jobbrelationerna 🙂

Välkommen in du också!

Tess & Per

Kategorier
kommunikation relationer relationstips samtal

”Vi behöver prata”

"Vi behöver prata" En oskyldig men klassisk skräckmening i många mäns öron.
”Vi behöver prata” En oskyldig men klassisk skräckmening i många mäns öron.

En del meningar har undertoner som inga andra har. De kan tyckas oskyldiga men kan vid olika tillfällen skapa oro och olust hos mottagaren. De kan skapa en mängd frågor och teorier som inte har med sanningen att göra. Fast allt bara handlar om olika sätt att kommunicera. Det kan göra att samtalet tar en helt annan väg än det var tänkt.

Så både hemma och på jobbet. Ett av de bästa relationstipsen som finns är att från början vara tydlig med vad det gemensamma samtalet ska landa i.

Kategorier
autentisk Autentiskt filosofi mening motivation samtal Självinsikt självkännedom

Nära och äkta möten gör skillnad

cafe_rivalNär du går du iväg från ett möte och känner dig så där ”go i hela kroppen”. Lugn, glad och fast förvissad om att du betyder något och att du kan uppnå det du vill – vad är det då som har skapats i det mötet? Vad är det som är annorlunda från andra möten?

Jag hade ett sådant möte nyligen med en kvinna i Stockholm. Vi träffades på Cafe Rival vid Mariatorget. Vi serverades för övrigt av en av tjejerna på bilden. Det var första gången vi träffades och det kändes direkt som att vi redan var vänner. Vänner utan dömande.

Så fort vi började vårt samtal var det något som stod alldeles klart för mig och det var att det inte fanns något dömande i mötet. Det var istället fyllt av enbart positiva tankar och acceptans för att saker var som de var.

När jag vandrade ut från det mötet på väg till kontoret kände jag en sådan där riktigt go känsla. Jag visste att det var ett möte som gjort skillnad. Att det givit mig kraft och tillfört mening i mitt liv.

Jag ställer mig frågorna nu efteråt; Är det just det nära och äkta som gör skillnaden? Kan det äkta och nära tillföra kraft och energi utöver det vanliga?

Svaret kommer fort och med kraft. Ja det tror jag bestämt. För i alla möten med människor är det något som gör skillnad och det är när vi möts som dem vi är utan dömande och med positiva tankar om oss själva och den andre.

Hur gör vi då om vi vill ha fler sådana här möten?

Vi skapar större utrymme för autenticitet.

Min erfarenhet har visat mig att om;

  • vi öppet och tryggt visar vem vi är
  • möter den andre som den är
  • värderar inte vad vi ser eller hör
  • tänker positiva tankar

så skapar vi utrymme för den vi möter att vara sig själv det vill säga autentisk. Att lättare kunna gå bortom sin fasad och släppa fram det verkliga, riktiga och sanna. Det möjliggör ett riktigt, nära och äkta möte.

Hur uppstår den där goa känslan?

Den där goa känslan av att känna oss starka och trygga med vetskap om att vi kan göra det vi vill, menar jag kommer ur autenticiteten.

När vi är där i kärnan av oss själva dräneras ingen energi på hur vi ska vara utan kraften kan istället användas på att t ex ta ta reda på vad vi egentligen vill. Vi förstår också då lättare att vi har tillgång till allt som behövs för att åstadkomma det vi vill. Den inre kraften som tillvaratas och allt det positiva skapar mening och visar sig som den där goa känslan.

Min konklusion blir att ju mer autentiska vi är i möten desto mer tillgång har vi till vår inre kraft. När vi är autentiska förstår vi att vi har stor potential. Ur det kommer känslan av mening och det är det som gör skillnad.

Bilden är hämtad från Rivals hemsida.

Kategorier
ansvar autentiska relationer Kärlek relationer relationstips samtal

Tre relationstips i vardagen

FrukostrelationerDet är lördag och Sannas partner avslutar i vanlig ordning deras gemensamma helgfrukost alldeles för tidigt. Som alla andra lördagar är det dags att springa en runda. Hörlurarna pluggas varsamt in i öronen, pulsklockan är på plats och skorna snörs på med stor omsorg. Fullt fokus på uppgiften alltså. Allt medan Sanna med nollställd min står kvar i köket och bara betraktar sin partner. Tankarna går onekligen till tristessen med makens ständiga springande i skogarna. Men nu känner hon att det är dags att få hans uppmärksamhet gällande den gemensamma lördagen. Hur ska den se ut? Sanna vill umgås både med honom och vännerna. Därför avbryter hon honom mitt i skosnörandet precis innan han ska gå.

Vi kör på grillningen hemma hos Anna och Lasse som vi pratade om sen va?

Säger Sanna högt, snabbt och i nästan omedveten falsett. Ta tag i det själv då… fortsätter tankarna samtidigt som hon får ett kort svar. Vet inte, vi tar det sen, säger han och drar ner handtaget till ytterdörren. Han är inte där med henne. Han är redan mentalt ute i spåret lyssnandes till Winnerbäck.

Nu gjorde du det igen kommer hon på sig med, du var efter honom till ingen nytta alls.

Hur är det egentligen i din relation? Kräver du ibland den andres uppmärksamhet oavsett vad han eller hon gör? Vill du bli tillfredsställd NU? 

Tydlighet, tillåtelse och timing är tre saker som dyker upp i denna situation.  De kan sätta nivån och göra skillnad för er gemensamma upplevelse under restan av helgen.

Relationstips: 

1. Var tydlig med vad du önskar 

Hur tydlig är du egentligen med vad du vill, innan situationen uppstår? Vad vill han egentligen? Vet du det?

2. Ha timing för samtalen

Hur mycket tar du hänsyn till vad den andre gör när du vill framföra något? Uppmärksammar du läget för samtalet?

3. Tillåt varandra att göra det ni vill

Hur är det med att tillåta honom att ha sina rutiner? Vet du själv vad du vill göra egentligen? Istället för att vänta på honom.

Var det något av det du läste som väckte något i dig? 

 

Kategorier
relationer samtal

Nyårsmiddagen

Camilla ville skapa en fin stund för alla i familjen genom att planera och utföra årets nyårsmiddag. Men det blev inte riktigt som hon tänkt sig.

Hmm.. Coca Cola, rödvin,  lax, sill, ägg, en fet stek, grönsaker, godis till barnen. Camilla hade nog tänkt på allt. Detta nyår skulle det äntligen ske. Hela släkten skulle för en gångs skull samlas. Till och med moster Solveig hade lovat att dyka upp i tid. Hon är såå strulig med tider. Målet? Camilla ville att alla skulle få chans att samlas och riktigt djupmysa. En sån där nyår som hon kom ihåg från när hon var barn och mormor tog hand om allt. De middagarna var alltid fulla av stämning, skratt, god mat och samhörighet. Precis en sån middag ville Camilla återskapa.

Hon planerade mycket och länge. Mormor gjorde det och fick alltid till det. Bara dukningen med servetter, finporslinet och alla gamla fina bubbelglas. Men oj vad fint det blev. De ihopställda matborden med vita linnedukar gjorde att hela arrangemanget såg ut som ur ett ett dockskåp. Härligt!!

Precis när hon äntligen var klar med förberedelserna kring lunch på nyårsafton ringde telefonen. Det var moster Solveig.

– ”Men hallåååå Millan det är moster Solan på tråden! Allt väl? Bra! Hörrdudu jag har pratat med de andra och tänkte att det blir nog väl tidigt att äta redan vid åttarycket. Det är väl inte hela världen om vi äter kl tio? Då hinner vi ju prata lite innan med barnen och allt innan det nya året ska skålas in hehe. Och du Millan, så kör vi nyårslöftesrundan va? Tack det är det viktigaste av allt! Då syns vi sen! Pusspuss!”

Innen Camilla ens hade börjat resonemanget med sig själv var det tomt i telefonluren. Men reaktionen och hennes besvikelse kom strax därefter.

Men vad nu tänkte Camilla?? Plötsligt vill tantskrället ändra middagstiden till kl tio istället för kl åtta som jag planerat. Vi hade ju bestämt kl åtta för att barnen inte skulle vara trötta. Hur tänker hon egentligen? Allt för hennes fjantiga diskussionsrundor och allt snack som ska förstöra mina förberedelser! Har hon fått solsting av nyårsmånen? Detta var ju bestämt och godtaget av alla när jag bjöd in! Helvete!!! Riktigt förbannad ringer hon tillbaka till moster Solan.

– Vi äter klockan åtta som det är planerat!!

Nu har känslor som spretar åt två helt olika håll tagit över hos Camilla och moster Solveig.

Camilla förlorar sig i sina känslor. Hon tänker på moster Solan som den minst pålitliga av alla, som inte har koll på någonting.

-”Så här är det jämt med henne.  Det går inte att lita på Solveig när det gäller överenskomna tider och planering!

Solveig kan däremot inte förstå hur Camilla aldrig kan ändra på någonting, hur precis allting ska planeras till förbannelse.

-”Denna spontanitetsbefrielse och detta eviga planerande tar ju bort glädjen kring middagen. Dessutom har hon mage att utse sig själv till nyårsminister och bestämma över oss andra. Har hon kom-ihåg-lapp när hon går på toaletten också? tänker Solveig.

Nu maler tankarna på hos båda och utlöser känslor som påverkar synen på nyårsafton och släktgemenskapen. Vem vet om det blir en gemensam middag nästa år? Är midsommar också hotad? Samtalet slutar med att middagen blir klockan åtta som planerat. Men dessvärre kom aldrig den där känslan av glädje som Camilla så gärna ville ha på sin middag.Tvärtom blev den ganska tryckt när Solveig med sällskap valde att stanna hemma.

Känner du igen dig i något av detta? 

Exemplet ovan är två vanliga stilar som möts. Camillas planerande men litet svala stil som krockar med Solveigs flexibla men ibland lite slarviga sätt. Blir det fel dem emellan tycker båda att den andra är precis lika jobbig att ha och göra med.

Att förstå vad som triggar oss och som gör att vi blir kapade av våra känslor är ett steg mot att tänka mer klart och agera sunt. Då kan resultatet av samtalet mellan Camilla och moster Solveig få ett helt annat utfall. Oavsett hur de vill att situationen ska se ut. Båda skulle rent av kunna bli nöjda. För visst går det åt mindre energi kring nyårsmiddagen om vi bättre kan hantera oss själva?

Låt oss möta det nya årets sociala utmaningar med ett leende och ha i åtanke att vi alla är olika och att ingen har mer rätt än den andra.

Nu önskar vi Tess och Per er ett riktigt gott 2013 med allt det ni önskar er!

 

Kategorier
Fritid Kategorier Roadtrips samtal vardag

Succé i Burgsvik

Idag var det julmarknad i Burgsvik på Storsudret, Gotland och det kunde vi ju inte missa. Så om än lite trötta pulsade vi på oss massa lager på lager av kläder och pekade kylaren de drygt en och halv milen söderut. Gatorna var redan fulla av bilar och det andades julstämning och social mingelglädje. Många verkade känna varandra. Märks att Burgsvik är ett litet samhälle. 🙂

Julmarknaden bestod av räddningstjänsten som visade sina brandbilar, hem och skola som sålde lotter, lokala kändisar säljandes sina egna böcker, häst med släde för den som ville åka. Som grädde på moset hade en lokal uppfinnar-jocke visning av sin traktor från femtiotalet. Totalt ombyggd med Volvo turbo och allt drog han några repor i snön till folkets jubel. Traktorn får dock ursäkta. Hetast på Burgsviks marknad bland hembakt och fårfällar var utan tvekan de heta lokalproducerade utemöblerna.  Syns på bilden! Kul! Jag minglade sedan ganska direkt ihop med en av brandmännen på bygden som berättade Gotlands räddningstjänst historia. Intressant, är ju lite extra intresserad eftersom de är kunder på våra ledarprogram i Göteborg. Hur som helst kändes den lokala förankringen och glesbygdens många gånger utsatta läge som något som också var positivt, som brandmannen sa. Vi går ihop och påverkar politiken. Fick behålla vår skola till exempel. Ja den kollektiva gemenskapen var det inget fel på.

Fastnade sen med kyrkorådets representant som bjöd på glögg från Svenska kyrkan och hamnade i nästa intressanta diskussion om kyrkans nuläge med flera byten av kyrkoherdar till min egen historia i kyrkan. Samtidigt ljöd julmusiken från scenen och föräldrarna drog runt barnen runt julgranen. Idylliskt! Jag verkligen älskar lokala samlingar på landet. Det finns någon genuinitet över dem som smittar.

Vidare till Folkeryds för en kaffe med släktingar till Per. Här träffar vi också på en Sudretprofil, en storbonde med många och glada skratt, som för övrigt bor granne med Sofia Wistrand. Ja kuriosa förvisso. Där fastnade vi i en timme till innan vi vände kosan hemåt mot Havdhem för att laga en god julelunch.

Passar på att önska er massa goda julupplevelser utöver det vanliga! 🙂

Kategorier
autentisk Autentiskt beteenden Hälsa personlig utveckling samtal självbild Självinsikt självkännedom therese appelqvist

Våra bilder definierar och begränsar oss

– ”Jag vill vara den person som jag är. Jag tänker att jag Anna är en omsorgsfull och omtyckt person som människor ser upp till. Då gör jag så här.”

Bra säger jag, det är du – du är den som du tänker att du är och/eller den som du vill vara. Detta utspelade sig i dagens coachingprogram. Just detta är något som flera gånger återkommer i mina professionella samtal. Den bilden du har av dig själv om hurdan du är styr hur du väljer att agera och hur du då också uppfattas. Den definierar dig!

Så länge du inte skiftar din bild (ökar din medvetenhet) så lever du efter samma utgångspunkt som tidigare. Det i sig är begränsande. Och det kan i värsta fall putta in dig i ett fack, ditt eget fack. Om jag är omtyckt och respekterad måste jag vara så här och så här annars kanske människor inte tycker om mig. Det skapar ett agerande, ofta omedvetet, där vi gör saker för att nå upp till bilden vi har av oss själva. Våra bilder om oss själva, vårt jobb eller vår familj etc bär på starka antaganden och definierar oss, de talar om för oss hur vi tror (och vill) att vårt liv ska se ut.

Hur ser min bild ut som definierar och begränsar mig?

Jag har en stark bild av mig där jag motiverar andra att må bra på riktigt. Den har funnits där länge. Att jag är den som sprider glädje och motiverar andra till att tro på sig själva och leva det liv de är tänkta till. Den bilden gör att jag ibland alldeles för mycket anstränger mig för att ”ta bort” hinder som står i vägen för människor. Jag vill alltid skapa de bästa förutsättningar som finns. Det kan göra att jag tar mer ansvar än vad jag egentligen ska och glömmer bort mig själv på vägen.

Låt mig ge ett konkret exempel;

Min son och jag sitter i vardagsrummet och ser en söndagsfilm tillsammans. Det är en avslappnad och skön stämning. Han vill ha massor av raketer till nyår, säger han plötsligt. Jag blir genast tveksam och eftertänksam och vet inte vad jag tycker om det egentligen. Men som många andra tonåringar vill han ha ett snabbt svar. 🙂 Följden blir att han driver på mig och utmanar med olika frågor;

– ”Hur vill du fira jul och nyår mamma?

– ”Jag vill att vi har det lugnt och harmoniskt där alla mår bra och trivs”, säger jag.

– ”Mamma och hur ska du få det då?”

– ”Tja, och sen fortsätter jag med diverse förklaringar varpå han säger.

”Det finns bara ett sätt och det är att du ser till att du mår bra och trivs. Då kommer det att bli så. Sen kan du hjälpa andra att må bra.”

Med detta exempel vill jag visa på hur min bild av mig påverkar mig såväl om det är jul, nyår eller måndag som idag med ledarcoaching. Att jag jobbar med ledarutveckling är ju i linje med min bild.

Med att våra bilder är begränsande menar jag att de låser fast oss i våra beteenden. Jag kunde till exempel inte tänka brett och fritt utan mitt svar på Samuels fråga var definierat av vem jag tänker att jag är. Kunde jag öppnat upp och verkligen frågat mig helt fritt just i det ögonblicket hur jag ville fira jul och nyår kanske svaret hade blivit ett annat. Förmodligen! För min sanning idag är ju inte densamma som igår, allt är föränderligt och i utveckling. Även min bild av mig själv om jag tillåter den.

Om vi kan frigöra oss från våra bilder och bredda våra perspektiv kan vi få större tillgång till hela vår potential. Våra dolda resurser kan komma fram när vi inte begränsar oss och vi kan ….må bra på riktigt! 🙂

 

Kategorier
Allmänt ansvar autentiska relationer beteenden föräldrarskap förtroende personlig utveckling Reflektion relationer relationstips samtal vänskap vardag

Varför vi ska undvika instruktionsfällan

Ibland behöver vänner, familj eller kollegor vårt stöd. Kanske vill vi se förbättringar från våra barn? Eller är det den nära vännen som precis genomgått en separation?
Källorna till olika samtal där vi har intentionen att hjälpa andra kan vara oändliga. Vad kan vi tänka på då?

Det finns massor av sätt att uttrycka sig på i våra relationer. Ett vanligt sätt är att tala om för andra hur de ska göra.

Ett annat sätt att hjälpa andra är genom att ställa utforskande frågor. Med dem kan vi fördjupa samtalet och få en enklare väg till till nya perspektiv. Vi finner ett större djup i det vi pratar om och den som får frågor kan känna sig sedd och lättare vilja dela med sig av sin berättelse. Samtidigt undviker vi den typ av missförstånd som är så vanliga när vi drar slutsatser utan att ha fått hela bilden av situationen klar för oss.

Några olika sätt för att öppna upp samtal:

”Det är inte möjligt ”- ”Vad skulle hända om det var så?”

”Man kan inte” – ”Vem kan inte?”

”Jag kan inte” – ”Vad skulle hända om du gjorde det?

Ett annat sätt är att tala om för andra vad de ska göra är som sagt genom instruktioner. Vi själva ser tydligt vad vi tycker de ska göra, så vi ger råd och beskriver hur de bör bete sig för att lösa situationen. Vi är dessvärre varken i deras känslor eller i din situation de befinner sig i. Våra instruktioner kan dessvärre öka risken för att personen inte reflekterar över sitt handlande. I värsta fall kan de känna sig  missförstådda och inte tagna på allvar när de själva inte styr hur de ska agera.

Med detta skrivet så finns det naturligtvis inget fel i att ge tydliga och direkta instruktioner i samtal. Tvärtom. Utan dessa skulle det mesta avstanna. Vi kan däremot tänka på att medvetet välja hur vi på bästa sätt ska bidra med vårt stöd. Vi kan ställa oss frågan; Ska jag i den här situationen instruera eller ställa frågor?

Kategorier
beteenden Fritid jobbrelationer känslor Kategorier per appelqvist personlig utveckling relationer relationstips samtal sinnet Självinsikt självkännedom självkontroll självledarskap therese appelqvist

Amygdalan kapar dina känslor

Ibland gör vi och säger saker som vi inte vill. Ilska, besvikelse och frustration har tagit över på båten. Det påverkar stämningen och vår egen upplevelse negativt. Hur kan vi ta kontroll och inte förhasta oss när dessa överväldigande känslomässiga reaktioner ibland uppstår?

Läs hela artikeln om amygdala hi-jacks till sjöss. Klicka på bilden nedan (pdf).