Kameratömningen här på bloggen rullar vidare. På nyårsafton föll det sig att vi just hade lämnat in hyrbilen på flygplatsen i Fort Lauderdale och vinkat av sönerna på sitt flyg hem mot Sverige. Natten före hade vi funderat fram och tillbaka hur vi hade tänkt oss att fira nyår. Svaret blev… två billiga flygbiljetter till Las Vegas..
Ja nu gick resan upp mot bergen och tre olika delstater. Det tar vi en annan gång. Kameratömning är kul!
Röklukten efter branden har börjat släppa så smått. All snö, nästan en halv meter djup har dessutom töat bort på ett kick. I morse tittade solen fram och vi med den. Plötsligt var det vår och trädgårdsarbete som avslutades med målning av källaren.
Idag var det julmarknad i Burgsvik på Storsudret, Gotland och det kunde vi ju inte missa. Så om än lite trötta pulsade vi på oss massa lager på lager av kläder och pekade kylaren de drygt en och halv milen söderut. Gatorna var redan fulla av bilar och det andades julstämning och social mingelglädje. Många verkade känna varandra. Märks att Burgsvik är ett litet samhälle. 🙂
Julmarknaden bestod av räddningstjänsten som visade sina brandbilar, hem och skola som sålde lotter, lokala kändisar säljandes sina egna böcker, häst med släde för den som ville åka. Som grädde på moset hade en lokal uppfinnar-jocke visning av sin traktor från femtiotalet. Totalt ombyggd med Volvo turbo och allt drog han några repor i snön till folkets jubel. Traktorn får dock ursäkta. Hetast på Burgsviks marknad bland hembakt och fårfällar var utan tvekan de heta lokalproducerade utemöblerna. Syns på bilden! Kul! Jag minglade sedan ganska direkt ihop med en av brandmännen på bygden som berättade Gotlands räddningstjänst historia. Intressant, är ju lite extra intresserad eftersom de är kunder på våra ledarprogram i Göteborg. Hur som helst kändes den lokala förankringen och glesbygdens många gånger utsatta läge som något som också var positivt, som brandmannen sa. Vi går ihop och påverkar politiken. Fick behålla vår skola till exempel. Ja den kollektiva gemenskapen var det inget fel på.
Fastnade sen med kyrkorådets representant som bjöd på glögg från Svenska kyrkan och hamnade i nästa intressanta diskussion om kyrkans nuläge med flera byten av kyrkoherdar till min egen historia i kyrkan. Samtidigt ljöd julmusiken från scenen och föräldrarna drog runt barnen runt julgranen. Idylliskt! Jag verkligen älskar lokala samlingar på landet. Det finns någon genuinitet över dem som smittar.
Vidare till Folkeryds för en kaffe med släktingar till Per. Här träffar vi också på en Sudretprofil, en storbonde med många och glada skratt, som för övrigt bor granne med Sofia Wistrand. Ja kuriosa förvisso. Där fastnade vi i en timme till innan vi vände kosan hemåt mot Havdhem för att laga en god julelunch.
Passar på att önska er massa goda julupplevelser utöver det vanliga! 🙂
Sista dagen på en veckolång vistelse i Småland och på Öland. John skulle ta tåget från Oskarshamn till Stockholm. Paret Appelqvist skulle rulla på Gotlandsfärjan för att runda av med några veckor på Sudret. Innan dess var det först sju mil till Oskarshamn från Kalmar. När John tog tåget var vi där i så pass god tid att vi hade många timmars väntan framför oss. En liten roadtrip in i de småländska urskogarna kändes därför lockande. Färden gick längs med E22an och vi vek av mot Figeholm med glass-stopp i Klintemåla. Vi eller jag (Per) gick sedan loss på en riktig nostalgifest och besökte Grönö i den småländska skärgården någon kilometer från Klintemåla. Ett ställe jag tillbringade fyra fem somrar som barn när farsan hyrde ett gammalt fiskartorp där. Vill minnas att det var sent sjuttiotal till möjligen tidigt åttiotal. 30 år sen sist. Nåväl, nu uppenbarade sig läget att åka dit medan vi väntade in färjan. Jag mindes möss, mygg, mer mygg och riktigt riktigt sköna naturupplevelser och en hel del fiske. Och så utedasset förstås!
