Kategorier
självkontroll

Självkontrollens bästa verktyg

Brödsmulor eller en bortglömd hatt på tandkrämstuben? Vilka är dina triggers?
Brödsmulor eller en bortglömd hatt på tandkrämstuben? Vilka är dina triggers?

Aaaarghh… diskbänken är full av brödsmulor och klibbiga smörkluttar. INGEN här hemma fattar visst att äcklet på bänken inte trollar bort sig självt!?!? Jag har ju sagt till! Vet inte huuur många gånger. Nä nu är det dags för ett kvartssamtal med berörda köksanvändare.. aaaarghhh!!!

Såna här reaktioner i vardagen känner du säkert igen. Små små egentligen obetydliga saker som får igång oss. Men gång på gång går vi i fällan och tar med oss den dåliga energin in i andra sammanhang. Men nu till de goda nyheterna. Vi är inte hjälplösa offer och allt är inte andras fel. Allt handlar förstås om vår kära och högt älskade självkontroll.

Vi kan lära oss att undvika att förlora självkontrollen genom att lära våra hjärnor nya sätt att reagera. Det säger både forskningen om självkontroll och vårt eget sunda förnuft. Genom att lämna gamla reaktioner som i sina sämsta fall både är ineffektiva och ibland faktiskt rent skadliga kan vi utveckla dessa färdigheter. Det börjar med att först förstå vad som utlöser våra reaktioner. Det är självkontrollens främsta verktyg.

En till synes banal situation kan få igång oss. Men vad kan vi själva göra när vi känner att vi håller på att trilla dit?
En till synes banal situation kan få igång oss. Men vad kan vi själva göra när vi känner att vi håller på att trilla dit? Paul Newmans roll i filmen Sweet bird of youth hade massor av triggers att hålla reda på.

Det som på ren svenska får igång oss är allt som berör oss. Vissa berörs inte av brödsmulor på diskbänken. Andra går in i en mindre livskris. Knyckte någon på jobbet din favoritfikakopp? Inga problem för en del. Start av tredje världskriget för andra. Och så där håller det på. Alla har dem. Men olika triggers kan verkligen skilja sig åt från person till person. En stor fördel för varje triggertyngd människa är därför förstås att känna igen sina egna triggers.

Så hur kan vi känna igen våra triggers (det som utlöser våra starka reaktioner)? 

Var och en av oss har specifika triggers som orsakar våra reaktioner när vi svarar an känslomässigt och instinktivt. Detta sker när den känslomässiga delen av hjärnan (amygdala) tar över och vi förlorar kontakten med den tänkande logiska delen av hjärnan (neocortex).

De vanligaste triggers har olika orsaker. De kan bestå av:

  • Prestationsbehov: Vår strävan att få saker gjorda, tävla med andra, att arbeta för att en hög standard
  • Inflytandebehov: Behov av att kontrollera, övertyga, eller leda andra
  • Tillhörighetsbehov: Längtan efter att utveckla relationer, få vänner, undvika konflikter
  • Viktiga värden: När situationen inte innehåller sanning, ärlighet, kompetens, intelligens
  • Omedvetna minnen: såsom negativa minnen av vissa typer av människor eller specifika situationer
  • Hotande situationer mot vårt välbefinnande, position, status eller som negativ feedback, förändringar på jobbet

När du tittar på punkterna ovan. Kan du koppla någon av dina egna kända triggers till dem? Till exempel om du har en stark vilja att alltid vara omtyckt och regelmässigt duckar för olika konflikter. Nåväl, nu är det dags att du tittar närmare på dem!

Lär känna dina triggers övning

Tänk på ett tillfälle, en viss miljö, eller särskild situation som utlöst en stark reaktion. Tänk på att ilska kan vara både extrovert och introvert. Att skrika rakt ut är en reaktion. Att isolera reaktionen inombords och gå in i isande tystnad är en annan. Vi har helt enkelt olika reaktionsmönster i våra känslouttryck.

Lista nu vad du tror är din absolut vanligaste trigger. Den som du drabbas av allra oftast. Fundera sedan över följande fem punkter.

  1. Vad var det som var den utlösande faktorn i denna situation?
  2. Reflektera över dig själv precis innan din starka känslomässiga reaktion. Insikt?
  3. Kan du känna igen denna trigger i andra situationer?
  4. Vilket behov, omedvetet minne eller hotande situation tror du att denna trigger syftar till?
  5. Hur kan du känna igen den i framtiden?

Vår egen bästa medicin mot ovälkomna triggers är vår egen medvetenhet om varför de utlöser våra känslor och beteenden. Det är då vi kan lära av våra svar och reagera nytt. För att lära våra hjärnor att reagera nytt innan triggern har bjudit upp till dans så kan vi använda oss av denna enkla fyrstegsraket:

  1. Räkna till 10
  2. Ta ett djupt andetag
  3. Lugna ner oss på vårt sätt
  4. Distrahera oss själva för att skapa distans

Du kommer säkert på fler saker som du kan använda för att ta kontrollen över dina triggers. Lycka till!

Kategorier
känslor lycka per appelqvist

Känsloexplosioner

Summan av lycka är hur hög kvalitet din sinnesstämning uppnår genom livet
Summan av lycka är hur hög kvalitet din sinnesstämning uppnår genom livet

När vi vrider om nyckeln på bilen för att starta den snurrar startmotorn, tändsystemet ger gnistor som antänder en blandning av luft och bensin. Varje antändning blir till tusentals små kontrollerade explosioner i cylindrarna och motorn vaknar till liv och övergår i ett brummande motorljud. Bakom ratten kan du sedan kontrollera exakt i vilken riktning du vill åka och med gaspedalen dessutom reglera hur fort det ska gå. En av många fantastiska uppfinningar som gjort den moderna människans liv enklare.

Med motorer har människan alltså lärt sig att kontrollera och stänga in små explosioner i metallblock och omvandla dessa till energi. Om vi nu raskt förflyttar oss till vårt känsloliv så kan vi likna bilens gnistor vid känsloimpulser.

De kommer till oss som hormonella impulser till vårt känslocentrum i hjärnans amygdala. Proceduren när amygdalan associerar med något och snabbt återskapar en ny eller gammal känsla är sekundsnabb. Impulserna till negativa känslor kan utlösas av konflikter, mardrömmar, gamla fotografier, besvikelse, girighet eller gamla skolkamrater. Triggern som utlöser negativa känslor kan bestå i stort sett av vad som helst. Bara det berör just oss själva.

Till skillnad mot att vrida om en startnyckel så kan vi inte styra de plötsliga känslornas ankomst. Om de sedan antänds till små känsloexplosioner som sorg eller rent av ilska kan vi oftast inte kontrollera de negativa känslorna innan de ens hinner födas och växa sig starka.

Att ha ett känsloliv som en maskin är inte eftersträvansvärt. Men att själv kunna välja sin egen sinnesstämning säger vi ja till.
Att ha ett känsloliv som en maskin är inte eftersträvansvärt. Men att själv kunna välja sin egen sinnesstämning säger vi ja till.

Så visst skulle människor ibland behöva låna bilmotorns kontrollerande egenskaper för att tryggt styra sina känsloexplosioner med en jämn och fin gång utan överraskningar. Hat, ilska, besvikelse, sorg och bitterhet är känslolägen som ibland kommer till oss. Ibland helt naturligt. Ibland är de oönskade med följden att de orsakar ett onödigt stort lidande.

En strävan de flesta har är att vara lyckliga. Det innebär egentligen att vi tillbringar så mycket tid vi kan i våra goda känslor där vi är som lyckligast. Samtidigt vill vi spendera så lite tid som möjligt i de sämre. Vi söker ständigt och undermedvetet efter känslan att så ofta vi kan befinna oss i exempelvis kärlek, glädje, flow eller bara den simpla kicken av att ha lyckats med något som vi föresatt oss.

För i dessa positiva känslolägen är det inte ovanligt att vi har fått uppleva några av livets finaste ögonblick. Stunder som vi gärna vill ha så mycket vi kan och orkar bära av. Därför är våra möjligheter att uppleva ett så lyckligt liv som möjligt beroende av hur ofta och med vilken kvalitet som vi kan försätta oss själva i en så positiv sinnesstämning som möjligt. För visst vore det enkelt med tanke på att vi människor i grundläget utgår från lycka och glädje. Ändå är det en av den moderna människans stora problem.

Att starta bilen och kontrollera sinnet kan ha vissa paralleller.
Att starta bilen och kontrollera sinnet kan ha vissa paralleller. Här eder skribents väl begagnade fortskaffningsmedel.

De flesta av oss har en aning om vad som krävs för att känslorna och sinnesstämningen ska peka åt rätt håll. Vissa är väl medvetna, andra mindre.

Det sägs att människan av naturen är lat och vill finna de enklaste av vägar till så mycket som möjligt. Att så ofta som möjligt befinna sig i en positiv sinnesstämning är inget undantag. Alltså söker vi av naturen efter de enklaste lösningarna. Livsmedelsindustrin har för länge sedan upptäckt att vi människor kan distrahera våra känslor och känna ett visst välbefinnande när vi äter god mat. Elektronikjättarna och TV-bolagen vet att deras kunder gillar att underhålla sig framför datorer, smarta telefoner och TV-program. Att röka, dricka alkohol eller använda droger är även de enkla biljetter mot en god sinnesstämning. Men låt oss inte hyckla och påstå att dessa yttre sinneshöjare inte fungerar. För det gör de. Miljarder människor genom århundranden av tester kan intyga att dessa distraktioner har en effekt på sinnet. Men det finns förstås en hake och gemensam nämnare. Besöket av goda känslor och välmående är högst tillfälliga. Dessutom finns inga garantier. TV-program kan vara negativa och inte underhålla på det sätt vi föreställt oss. Middagen med alkohol i goda vänners lag kan om det vill sig illa sluta med bråk och ilska.

En mer strukturerad och planerad jakt på lycka handlar egntligen om hur olika upplevelser ska ta oss mot en viss sinnesstämning. Alltså vill vi undvika platser och situationer där risken för att kommer ur balans är större. Är det friktion på arbetsplatsen, hemmet eller något annat ställe så är hjärnans impuls och logiska svar givet: flykt.

Känsloexlosioner med undvikande/flykt beteenden skriver jag mer om i något av de nästkommande inläggen. Nu är det lördag och helg och med det önskar jag er en sådan med en god sinnesstämning.

Kategorier
känslor vardag

Att känna på riktigt

Att ge sig hän och verkligen uppleva sina känslor gör att det aldrig blir tråkigt. /Therese Appelqvist

Helgen har varit sådär fint vardagligt minnesvärd med mycket familjetid. Per och John kom ner från Stockholm till Göteborg och vi hade så där riktigt gott fredagsmys. Sen lördagsfixade vi med allt från gardiner till fantastiskt gott restaurangbesök. Jag uppskattar verkligen vår vardagstid ihop och är så tacksam för vår familj.

Det blev söndag med promenad i strålande sol men med den kom också det ofrånkomliga avskedet …igen. När Per och John sätter sig i bilen. Känslorna riktigt tar tag i mig när bilen rullar och jag står kvar där på gatan. Jag hör fåglarna kvittra och känner solen skina så där vår starkt på mitt ansikte samtidigt som det bubblar över av kärlek och ledsamhet om vartannat. Just då ger jag mig hän och tillåter känslorna precis som de är. Jag står kvar en lång stund. Jag är verkligen tacksam för att jag kan känna på riktigt.

Önskar er nu en riktigt fin vecka med massa goa känslor.

Tess

 

Kategorier
relationer samtal

Nyårsmiddagen

Camilla ville skapa en fin stund för alla i familjen genom att planera och utföra årets nyårsmiddag. Men det blev inte riktigt som hon tänkt sig.

Hmm.. Coca Cola, rödvin,  lax, sill, ägg, en fet stek, grönsaker, godis till barnen. Camilla hade nog tänkt på allt. Detta nyår skulle det äntligen ske. Hela släkten skulle för en gångs skull samlas. Till och med moster Solveig hade lovat att dyka upp i tid. Hon är såå strulig med tider. Målet? Camilla ville att alla skulle få chans att samlas och riktigt djupmysa. En sån där nyår som hon kom ihåg från när hon var barn och mormor tog hand om allt. De middagarna var alltid fulla av stämning, skratt, god mat och samhörighet. Precis en sån middag ville Camilla återskapa.

Hon planerade mycket och länge. Mormor gjorde det och fick alltid till det. Bara dukningen med servetter, finporslinet och alla gamla fina bubbelglas. Men oj vad fint det blev. De ihopställda matborden med vita linnedukar gjorde att hela arrangemanget såg ut som ur ett ett dockskåp. Härligt!!

Precis när hon äntligen var klar med förberedelserna kring lunch på nyårsafton ringde telefonen. Det var moster Solveig.

– ”Men hallåååå Millan det är moster Solan på tråden! Allt väl? Bra! Hörrdudu jag har pratat med de andra och tänkte att det blir nog väl tidigt att äta redan vid åttarycket. Det är väl inte hela världen om vi äter kl tio? Då hinner vi ju prata lite innan med barnen och allt innan det nya året ska skålas in hehe. Och du Millan, så kör vi nyårslöftesrundan va? Tack det är det viktigaste av allt! Då syns vi sen! Pusspuss!”

Innen Camilla ens hade börjat resonemanget med sig själv var det tomt i telefonluren. Men reaktionen och hennes besvikelse kom strax därefter.

Men vad nu tänkte Camilla?? Plötsligt vill tantskrället ändra middagstiden till kl tio istället för kl åtta som jag planerat. Vi hade ju bestämt kl åtta för att barnen inte skulle vara trötta. Hur tänker hon egentligen? Allt för hennes fjantiga diskussionsrundor och allt snack som ska förstöra mina förberedelser! Har hon fått solsting av nyårsmånen? Detta var ju bestämt och godtaget av alla när jag bjöd in! Helvete!!! Riktigt förbannad ringer hon tillbaka till moster Solan.

– Vi äter klockan åtta som det är planerat!!

Nu har känslor som spretar åt två helt olika håll tagit över hos Camilla och moster Solveig.

Camilla förlorar sig i sina känslor. Hon tänker på moster Solan som den minst pålitliga av alla, som inte har koll på någonting.

-”Så här är det jämt med henne.  Det går inte att lita på Solveig när det gäller överenskomna tider och planering!

Solveig kan däremot inte förstå hur Camilla aldrig kan ändra på någonting, hur precis allting ska planeras till förbannelse.

-”Denna spontanitetsbefrielse och detta eviga planerande tar ju bort glädjen kring middagen. Dessutom har hon mage att utse sig själv till nyårsminister och bestämma över oss andra. Har hon kom-ihåg-lapp när hon går på toaletten också? tänker Solveig.

Nu maler tankarna på hos båda och utlöser känslor som påverkar synen på nyårsafton och släktgemenskapen. Vem vet om det blir en gemensam middag nästa år? Är midsommar också hotad? Samtalet slutar med att middagen blir klockan åtta som planerat. Men dessvärre kom aldrig den där känslan av glädje som Camilla så gärna ville ha på sin middag.Tvärtom blev den ganska tryckt när Solveig med sällskap valde att stanna hemma.

Känner du igen dig i något av detta? 

Exemplet ovan är två vanliga stilar som möts. Camillas planerande men litet svala stil som krockar med Solveigs flexibla men ibland lite slarviga sätt. Blir det fel dem emellan tycker båda att den andra är precis lika jobbig att ha och göra med.

Att förstå vad som triggar oss och som gör att vi blir kapade av våra känslor är ett steg mot att tänka mer klart och agera sunt. Då kan resultatet av samtalet mellan Camilla och moster Solveig få ett helt annat utfall. Oavsett hur de vill att situationen ska se ut. Båda skulle rent av kunna bli nöjda. För visst går det åt mindre energi kring nyårsmiddagen om vi bättre kan hantera oss själva?

Låt oss möta det nya årets sociala utmaningar med ett leende och ha i åtanke att vi alla är olika och att ingen har mer rätt än den andra.

Nu önskar vi Tess och Per er ett riktigt gott 2013 med allt det ni önskar er!

 

Kategorier
beteenden Fritid jobbrelationer känslor Kategorier per appelqvist personlig utveckling relationer relationstips samtal sinnet Självinsikt självkännedom självkontroll självledarskap therese appelqvist

Amygdalan kapar dina känslor

Ibland gör vi och säger saker som vi inte vill. Ilska, besvikelse och frustration har tagit över på båten. Det påverkar stämningen och vår egen upplevelse negativt. Hur kan vi ta kontroll och inte förhasta oss när dessa överväldigande känslomässiga reaktioner ibland uppstår?

Läs hela artikeln om amygdala hi-jacks till sjöss. Klicka på bilden nedan (pdf).

Kategorier
beteenden ego Hälsa inspiration känslor Kategorier per appelqvist sinnet Självinsikt självkännedom självkontroll

Hur vi styr vår sinnesstämning

Filip är enligt sig själv och de flesta andra en riktigt trevlig och tillmötesgående person. Humöret är för det mesta soligt men tyvärr inte riktigt jämt. En som får känna på Filips toppar och dalar är sambon Åsa. En eller ett par gånger i veckan kommer Filip hem från jobbet och är rent ut sagt på ett riktigt skithumör. Han är allmänt sur och vresig och gnäller på det mesta. Åsa tycker att han är en riktig pest. Men när Filip är på det humöret väljer hon oftast ändå att ducka. Historien har visat att om hon själv blir sur tillbaka så blir Filip bara jobbigare att tas med. Dessutom tar rehabiliteringstiden för att han ska återgå till snäll-Filip bara ännu längre tid. Bättre då att låta ilskan sakta rinna av honom. Även om det är segt.

Att normalt trevliga människor plötsligt beter sig surt och vresigt är som i fallet ovan inte särskilt ovanligt. Boven i dramat är ofta negativa känslor som vi inte riktigt vet var de kommer ifrån. Men de ligger ändå och skräpar i vårt undermedvetna. Dessa känslor har sedan en kuslig förmåga att lyckas bubbla upp där de inte hör hemma, nämligen tillsammans med dem vi tycker om allra mest. Konstigt, ellerhur!

En litet bättre nyhet för Åsa är att Filips beteende faktiskt går att göra någonting åt. Allt enligt forskning kring hur vårt känslocentra i hjärnan faktiskt fungerar. Den världskände forskaren och författaren Daniel Goleman menar att man kan dela upp inte bara våra vresiga känslor, utan även våra känslor i största allmänhet i två kategorier. De omedvetna och de medvetna.

Om vi tittar på typiskt omedvetna känslor kan det vara att du sitter hemma i soffan och ser en politisk debatt på TV. En av huvudpersonerna representerar ett parti som du avskyr. Blotta åsynen och bilden av det du ser framför dig framkallar då omedelbart en släng av ilska. Ingenting som du planerat förstås, men bara en sekundsnabb beskådan av en i dina ögon pappskalle till politiker gör dig nu obehaglig till mods. Din sinnesstämning kan som en effekt av detta bli negativ och du kan precis som Filip bli omedvetet vresig och sur.

I Filips fall har han däremot hämtat sin irritation på jobbet. Så när Filip spelar ut sin vresighet mot Åsa menar han egentligen ingenting illa. Han har inte uppmärksammat eller ifrågasatt sitt eget beteende utan bara övermannats av negativa känslor som han tagit med sig hem. Men detta är förstås en klen tröst för Åsa.

När Filip däremot börjat fundera och är medveten om sina känslor och exakt vart de kommer ifrån så skulle det innebära att hans känslor registrerats i hjärnans cortex och känslocentra. Nu finns det två möjliga vägar för Filip. Han kan låta sitt ego och negativa tankar härja fritt och spä på sin redan negativa sinnesstämning med känt resultat som följd. Nästa alternativ för Filip är att han kan medvetandegöra sin egen yttre reaktion. Då kan han också omvärdera hela situationen och både ändra sin uppfattning och sinnesstämning.

När Filip ägnar sig åt detta gör han alltså tvärtom mot att ilsket hälla fotogen på sitt redan usla humör. Han växlar istället humör genom insikten att han är helt hänvisad till sig själv. För att medvetet skifta sitt humör börjar han istället tänka fler kärleksfulla tankar där han ser sammanhanget klarare och där han värderar vad som är viktigt.

”Nisse på jobbet kanske hade bråttom till ett möte när han snodde min parkeringsplats. Jag ska fråga honom på måndag”.

”Det kanske var viktigt för Åsa att ställa sina föräldrars vidriga kopparkittel i vårt sovrum. Den gör henne glad och för mig är det handen på hjärtat ganska betydelselöst.”

Den mer vetenskapliga benämningen för detta eminenta verktyg kallas emotionell självinsikt. När vi är i besittning av den är vi ett steg på vägen för att helt på egen hand kunna skifta en negativ sinnesstämning. Poängteras bör att det är en stor skillnad på vanlig irritation och svart ilska som kan vara betydligt svårare att tygla.

Hur vi hanterar våra känslor är ett högintressant och komplext ämne som vi brukar återkomma till då och då här  i bloggen. För dig som är intresserad av att fördjupa dig i ämnet känslor rekommenderas Daniel Golemans bok, Känslans Intelligens.

Ha en fin vecka med riktigt god stämning där hemma!

Kategorier
känslor vardag

Cadillac och bara fötter

Befinner mig i Kalmar bland släktingar och vänner. Här har det firats 90 års dag på Stensö, lagats gemensamma middagar och vi har suttit i många och långa samtal om allt möjligt. Det har varit mycket att ta igen för att vi inte har setts på länge men nu är vi uppdaterade igen. 🙂

Just idag väntar jag på Per och John som kommer från Gotland med Svarten, vår Cadillac Deville -65.

Sitter här och skriver några rader innan vi precis ska sätta oss i bilen och tillsammans åka över Ölandsbron till en vacker Ölandsstrand. 7 km av nedcabbad färd över bron mot min barndomsö – vindarnas ö. Här har jag firat många sommarlov. Öland känns nåstan som hemma för mig men inget går upp emot Gotland. Där är jag hemma.

Nu när jag sitter här i fåtöljen hos pappa på smålandsgatan kan jag riktigt känna solen värma, sommarvindarna virvla och hur det känns att gå i vit strand med bara fötter. Mmmm….Det är fascinerande hur jag bara genom att tänka på det känner alla dessa positiva känslor av glädje i kroppen.

Önskar er en skön sommardag! 

Dagens tips:

Påverka dina känslor positivt t ex se saker framför dig som du älskar att göra och riktigt känn hur det känns när du gör det.

 

Kategorier
vardag

Semesterkänslor

Mitt i lördagen och vardagen känner jag värsta semesterkänslorna. Att vara klädd i shorts, gå på lokal kålltorps loppis och ta på flipp floppen verkar vara det enda som behövs.

Nu sitter vi i solen i trädgårdsmöblerna och vägrar gå in. Molnen kommer tätare samtidigt som tvätten hänger ute men vi sitter kvar och hänger oss åt att drömma framåt. Om vad vi vill för oss och barnen.

Förstår att om vi vill göra det vi vill så krävs det planering och en massa j-la anamma. Så vi tar sats och tar första steget som är semester.

Inte riktigt än men snart…. känslorna är i alla fall redan här. Skönt! 🙂

20120609-172632.jpg