Kategorier
inifrånstyrning per appelqvist personlig utveckling personligt varumärke självkännedom självledarskap therese appelqvist utifrånstyrning

Utifrånstyrd eller inifrånstyrd?

Att gå emot sin egen vilja och låta sig styras av andra är exempel på utifrånstyrning.

Inte sällan är vi utifrånstyrda utan att ens förstå det. Vi undrar hur vi ska göra för att andra ska bli nöjda. 

Vem styr egentligen i ditt liv?

Vi kan ta reda på det med hjälp av begreppen utifrånstyrning och inifrånstyrning. Med dem kan vi identifiera vem eller vad som styr oss och på så sätt lättare själva ta makten och styra inifrån det som är viktigt för oss.

När är man då utifrånstyrd respektive inifrånstyrd?

Utifrånstyrd är du när du överlämnar till någon annan att styra ditt liv. Du går emot dig själv. Att gå emot dig själv handlar om att fastnar i beteenden som förlamar, hämmar och som går emot det du står för. Där du tillåter dig att styras, utifrån vad andra vill eller förväntar sig av dig. Du ifrågasätter inte heller dina egna vanor eller föreställningar. Typiska exempel på vanliga utifrånstyrare kan vara din mamma som tycker att du ska göra på ett speciellt sätt, en kollega som vill ha dina semesterveckor, eller dina barn som tjatar och får som de vill. När du ständigt hoppar över dig själv i frågan om varför, vad och hur du själv vill handla i en situation. Då kan du vara utifrånstyrd.

Utifrånstyrning kan låta så här; 

– Det är alltid jag som städar och lagar mat för så har det alltid varit och det är vad andra förväntar sig.

– Jag måste utföra flera arbetsuppgifter på jobbet som egentligen inte är mina. För om inte jag gör dem, vem ska då?

– Andra i familjen får bestämma vad vi ska göra på semestern. Det blir lugnast så.

Inifrånstyrd är du när du tar makten och själv styr ditt liv – inifrån. När du går med dig själv. Det handlar om att ibland välja det som går emot det gängse systemet, det andra hade valt, ens egna vanor eller det som man enkelt kan smita från. Att välja det enkla kan många gånger vara utifrånstyrt. Inifrånstyrda handlingar är handlingar där du är sann mot dig själv. Det är handlingar som har en positiv påverkan på både dig själv och allt runt dig. Du kan märka det när du inte påverkas av distraktioner och känner dig lätt, glad, kärleksfull etc

Inifrånstyrning kan låta så här; 

– Jag hjälper andra för att jag vill, inte för att jag känner att jag måste eller förväntar mig någonting tillbaka.

– Jag suger inte åt mig andras ansvar för att behaga eller för att jag tror att jag måste.

– Min egen lycka och välbefinnande är helt och hållet mitt eget ansvar.

Önskar oss alla lycka till med att styra inifrån.

P.S. Bilden är lånad från den utmärkta filmen Farligt begär från Lorimar Pictures.

Kategorier
Allmänt relationer therese appelqvist vänskap vardag

Vardag och nya goda vanor

Vaknade i morse innan klockan ringde och log för mig själv. Leendet handlade mycket om att jag idag ska träffa min man och om min nya vana som jag ska föra in i mitt liv.

Jag blev nämligen så inspirerad på helgkursen i Qi Gong att jag bestämde mig för att varje dag i tre månader utöva de tio rörelser jag lärt mig i Michael Tse`s anda. En annan tjej från kursen och jag ska peppa varandra till att skapa denna goda vana. Det resulterade i att jag tidigt i morse fick ett meddelande från henne där det stod att hennes pass nu var utfört. Underbart!

Nu var det bara mitt kvar. Det blev ett lite ringrostigt pass men det är ju ändå ett pass. Kände av lite träningsvärk från rörelserna i helgen. Hur man nu kan få det av qi gong?! 🙂

Nu sitter jag på kärlekståget, X2000 där solen, sjöarna och Sveriges glesbygd sveper förbi utanför fönstret och snart, mycket snart, är jag tillsammans med min man som jag älskar så.

Dagens tips: 

Skapa goda vanor i vardagen

Kategorier
jobbrelationer känslor relationer samtal

När vi är på samma våglängd i samtal

Konversationer eller samtal mellan människor är vår kanske naturligaste umgängesform. Sedan det har funnits intelligent liv på jorden har vi pratat med varandra. Allt som behövs är ett möte mellan två eller flera människor. På senare tid har vi fått in hjälpmedel i våra liv som telefonen som vi växt upp med. På inte alls många år har våra samtal fått nya dimensioner med sms, chatt, Facebook och mer därtill. Alltså helt nya sätt att tolka andra i samtal. Men trots miljoner år av evolution och samtalsträning så händer det i alla fall att vi misstolkar varandra. Eller ännu värre, att vi rent av tycker att samtalet är segt och trist.

Varför vissa av våra samtal helt enkelt havererar beror förstås på hur vi uttrycker oss. Det hänger naturligtvis även på mottagaren hur denne i sin tur tolkar den information de hör eller ser. Det i sin tur leder till att samtal upplevs olika beroende på vem som lyssnar (eller inte gör det). Ingen raketforskning men så ligger det till. Om vi här blandar in litet vetenskap i samtalets ädla konst så kan det beskrivas utifrån modellen om samtalets fyra dimensioner.

1. Vad vi ser
2. Vad vi hör
3. Vad vi tänker
4. Vad vi känner

Föreställ dig att varje samtalsdimension har en särskild kanal för vilken den sänder och mottar budskap. Ungefär som en vanlig radiokanal. För att befinna sig mitt i ett gott samtal med någon annan krävs därför grovt förenklat att båda samtidigt rattar in sina sinnens favoritkanal. Kanske vill båda lyssna till just Känsliga Samtal 100,7. Vackert så, då böljar det goda samtalet er emellan. Men om din samtalspartner dessvärre föredrar Tysta Tankar 99,3 finns det förstås sämre förutsättningar för ett gott samtal. I alla fall utifrån ditt eget perspektiv eftersom du krampaktigt befinner dig kvar på favoritkanalen 100,7. Det är här vi drar till med den gamla klyschan att befinna sig på samma våglängd. Enkelt, ellerhur! Men eftersom det enligt teorin är fyra olika dimensioner så behöver du och din samtalspartner alltså ratta in samtliga dimensioner och det samtidigt! I alla fall om ert samtal ska befinna sig i total symbios. Samspelet mellan var och en av dessa fyra dimensioner har nämligen stor betydelse för hur vi upplever och tolkar ett samtal.

Så i samtalets ädla konst gäller det alltså att ställa sig frågan: sänder och lyssnar vi på samma kanal i vårt samtal? Är du en finsmakare när det gäller samtal har du säkert märkt ett otal gånger att din samtalspartner struntar fullständigt i vilken kanal du befinner dig på. Istället maler han eller hon på om det som känns viktigt för dem själva. Tack och lov kan vi (oftast) välja våra samtalspartners.

Men föreställ dig istället att det är det du som har ansvaret för att samtalet ska bli så bra som möjligt. Du vill synka dig med din samtalspartner så mycket det är möjligt. Här ställs ett absolut grundkrav från din sida för att upptäcka vilken kanal som sändaren använder sig av. Det är här ditt aktiva lyssnande sätts på prov. Det vill säga är vi på samma våglängd eller pratar vi bara förbi varandra?

I ett samtal där en person sänder på känslo-kanalen och den andra sänder tillbaka på tanke-kanalen, kan det leda till att man inte förstår varandras budskap. Ungefär så här kan en typisk kanalkrock se ut:

Känslige Sune: ”Hur känns det att lära sig nya arbetsrutiner?” (känsla)
Konservativa Camilla: ”Ja, det blir mycket nytt att lära sig…” (tanke)

I en sådan här situation pratar man alltså förbi varandra. Camilla svarar inte på samma våglängd som den mer känslige Sune.

En situation som du kanske känner igen är när en person (sändaren) pratar känslor i samband med ett problem. Mottagaren förstår inte signalen och svarar med tanke-kanalen och levererar en logisk lösning på problemet. Vägen för misstolkningar ligger här förstås vidöppen. Om mottagaren istället hade varit mera närvarande i samtalet hade denne först svarat på känslo-kanalen, och sedan eventuellt frågat om han/hon fick ge mottagaren ett råd (tanke-kanalen).

Om mottagaren däremot svarar på samma kanal som budskapet sänds på, är sändaren och mottagaren på samma kanal.

Känslige Sune: ”Hur känns det att lära sig nya arbetsrutiner?” (känsla)
Konservativa Camilla: Jo, det känns ganska tungt och jobbigt, som en ytterligare arbetsbörda… (känsla)

Konklusionen av hur vi för goda samtal är att de kan fördjupas när vi bemöter varandra på samma våglängd. Ju fler kanaler som sändaren och mottagaren använder i ett samtal desto djupare kan kommunikationen alltså bli.

Dagens tips: Håll koll på samtalskanalerna när du är tillbaka på jobbet efter semestern. Semesterkanalen brukar ta en vecka på sig för att tystna 🙂

Källa: Samtalets fyra dimensioner. Håkan Scherp Karlstad Universitet.