När vi vrider om nyckeln på bilen för att starta den snurrar startmotorn, tändsystemet ger gnistor som antänder en blandning av luft och bensin. Varje antändning blir till tusentals små kontrollerade explosioner i cylindrarna och motorn vaknar till liv och övergår i ett brummande motorljud. Bakom ratten kan du sedan kontrollera exakt i vilken riktning du vill åka och med gaspedalen dessutom reglera hur fort det ska gå. En av många fantastiska uppfinningar som gjort den moderna människans liv enklare.
Med motorer har människan alltså lärt sig att kontrollera och stänga in små explosioner i metallblock och omvandla dessa till energi. Om vi nu raskt förflyttar oss till vårt känsloliv så kan vi likna bilens gnistor vid känsloimpulser.
De kommer till oss som hormonella impulser till vårt känslocentrum i hjärnans amygdala. Proceduren när amygdalan associerar med något och snabbt återskapar en ny eller gammal känsla är sekundsnabb. Impulserna till negativa känslor kan utlösas av konflikter, mardrömmar, gamla fotografier, besvikelse, girighet eller gamla skolkamrater. Triggern som utlöser negativa känslor kan bestå i stort sett av vad som helst. Bara det berör just oss själva.
Till skillnad mot att vrida om en startnyckel så kan vi inte styra de plötsliga känslornas ankomst. Om de sedan antänds till små känsloexplosioner som sorg eller rent av ilska kan vi oftast inte kontrollera de negativa känslorna innan de ens hinner födas och växa sig starka.
Så visst skulle människor ibland behöva låna bilmotorns kontrollerande egenskaper för att tryggt styra sina känsloexplosioner med en jämn och fin gång utan överraskningar. Hat, ilska, besvikelse, sorg och bitterhet är känslolägen som ibland kommer till oss. Ibland helt naturligt. Ibland är de oönskade med följden att de orsakar ett onödigt stort lidande.
En strävan de flesta har är att vara lyckliga. Det innebär egentligen att vi tillbringar så mycket tid vi kan i våra goda känslor där vi är som lyckligast. Samtidigt vill vi spendera så lite tid som möjligt i de sämre. Vi söker ständigt och undermedvetet efter känslan att så ofta vi kan befinna oss i exempelvis kärlek, glädje, flow eller bara den simpla kicken av att ha lyckats med något som vi föresatt oss.
För i dessa positiva känslolägen är det inte ovanligt att vi har fått uppleva några av livets finaste ögonblick. Stunder som vi gärna vill ha så mycket vi kan och orkar bära av. Därför är våra möjligheter att uppleva ett så lyckligt liv som möjligt beroende av hur ofta och med vilken kvalitet som vi kan försätta oss själva i en så positiv sinnesstämning som möjligt. För visst vore det enkelt med tanke på att vi människor i grundläget utgår från lycka och glädje. Ändå är det en av den moderna människans stora problem.
De flesta av oss har en aning om vad som krävs för att känslorna och sinnesstämningen ska peka åt rätt håll. Vissa är väl medvetna, andra mindre.
Det sägs att människan av naturen är lat och vill finna de enklaste av vägar till så mycket som möjligt. Att så ofta som möjligt befinna sig i en positiv sinnesstämning är inget undantag. Alltså söker vi av naturen efter de enklaste lösningarna. Livsmedelsindustrin har för länge sedan upptäckt att vi människor kan distrahera våra känslor och känna ett visst välbefinnande när vi äter god mat. Elektronikjättarna och TV-bolagen vet att deras kunder gillar att underhålla sig framför datorer, smarta telefoner och TV-program. Att röka, dricka alkohol eller använda droger är även de enkla biljetter mot en god sinnesstämning. Men låt oss inte hyckla och påstå att dessa yttre sinneshöjare inte fungerar. För det gör de. Miljarder människor genom århundranden av tester kan intyga att dessa distraktioner har en effekt på sinnet. Men det finns förstås en hake och gemensam nämnare. Besöket av goda känslor och välmående är högst tillfälliga. Dessutom finns inga garantier. TV-program kan vara negativa och inte underhålla på det sätt vi föreställt oss. Middagen med alkohol i goda vänners lag kan om det vill sig illa sluta med bråk och ilska.
En mer strukturerad och planerad jakt på lycka handlar egntligen om hur olika upplevelser ska ta oss mot en viss sinnesstämning. Alltså vill vi undvika platser och situationer där risken för att kommer ur balans är större. Är det friktion på arbetsplatsen, hemmet eller något annat ställe så är hjärnans impuls och logiska svar givet: flykt.
Känsloexlosioner med undvikande/flykt beteenden skriver jag mer om i något av de nästkommande inläggen. Nu är det lördag och helg och med det önskar jag er en sådan med en god sinnesstämning.
