Kategorier
autentisk Autentiskt Jobb personlig utveckling Reflektion självkontroll självmotivation

Autenticitet på jobbet del 1

Kunskap är makt sade den brittiska filosofen Francis Bacon för över 400 år sedan. Och ingenting kunde vara mer rätt. I alla fall inte då. Faktiskt höll den gode Francis citat sig aktuellt ända fram till att världen rycktes med i kanske mänsklighetens största uppfinning hittills; Skapandet av vad som idag är fenomenet internet. Tack vare internet har ju alla människor kunskap om vad som helst. Det spelar ingen roll om det är hela universitetskurser, inspirerande föreläsningar eller ett youtube-klipp som beskriver hur du byter däck på bilen. Internet har på många sätt gjort vår tillvaro mer jämlik. Så vad händer om en stor del av jordens befolkning plötsligt har tillgång till massor av kunskap? Vilka är det som står ut i ett samhälle där alla vet mer och där högskoleutbildning inte längre är en säker jobbgarant? Eftersom samhället och arbetslivet genom internet har blivit så transparent så innebär det att till exempel arbetsgivare numera börjar uppmärksamma nya värden hos människor.

Förr i tiden trodde man att framgång på jobbet berodde på en rad saker kopplade till vetenskapen och här, långt före internets intåg, var det just dem som satt på den väl förborgade kunskapen som var de stora vinnarna. Att bygga relationer, uppmärksamma sina egna värden eller förstå sina kollegors värden var det ingen som tänkte på. I början av 1900-talet mätte man efter Taylors principer om att människor kan prestera effektivt likt maskiner. Till viss del lever Taylors principer vidare men problemet är att människans komplexa sinne inte kan självmotivera sig under en längre tid. Om det förr i tiden handlade om den tunga industrin ser vi idag likheter med exempelvis moderna callcenters. Det gäller inte alltid men väldigt ofta handlar vardagen där om repetitiva arbetsuppgifter efter tydliga instruktioner. Följaktligen klarar tyvärr väldigt få människor av den här typen av jobb under en längre tid med bibehållen produktivitet och inre tillfredsställelse.

Senare gjorde IQ-testet sin entré. Nu handlade allt om det mänskliga sinnet som bärare av framgång. Det tydde förvisso på en form av logisk intelligens som är odiskutabel men ingenting om din egentliga förmåga att exempelvis leda och förstå din omgivning. Därpå kom det freudianska tänkandet och med det personligheten som en ingrediens och mätinstrument för framgång. I samband med detta kom även olika personlighetstyper och Myer Briggs i ropet. Inte illa även om en enkel slutsats är att personligheten är svårare att mäta och enklare att manipulera. Även om det var en framgång i sig att börja se nya egenskaper än de rent logiska och kunskapsmässiga.

Sedan började det hända saker när den emotionella intelligensen kom på agendan. Redan 1973 började McClelland forska på området. Han kom fram till att det var de emotionella kompetenserna som till skillnad från IQ och personligheten hade den största påverkan på outnyttjad jobbpotential. Kompetenserna empati, självdisciplin och initiativ gjorde enligt forskningen störst skillnad. Dessa ingår i Emotionell Intelligens (EQ). Vackert så och EQ:n börjar alltmer få den plats den förtjänar.

Men nu pekar mycket på att vi står inför ytterligare ett skifte. Igen. Att tiden är inne för att omvärdera synen på framgång och prestation. Det handlar om att det är måttet på autenticitet på arbetsplatsen som visar på störst mänsklig framgång och utnyttjad jobbpotential. Om vad autenticitet på jobbet handlar om ska jag snart berätta mera om i del 2 i denna lilla miniserie. Det inlägget postas under nästa vecka.

Men fram till dess kanske du själv har funderat på om gamla tiders sätt att se på din eller omgivningens potential har hämmat dig eller andra? Hur kan vi göra nytt och frigöra det vi har inom oss? Kommentera gärna!


Henry Fords legendariska löpande band i Detroit på 1920-talet. Frågor om de anställdas EQ och outnyttjade potential låg antagligen inte högst upp på den dåvarande personalchefens agenda.

Kategorier
autentisk känslor självkontroll

Fem steg mot större självkontroll

Hur kan vi ta kontroll över dessa överväldigande känslomässiga reaktioner som ibland uppstår helt plötsligt och utan förvarning?

De får oss att agera på ett sätt som påverkar oss negativt, både privat och på jobbet. Låt oss ta makten över våra reaktioner och ta ansvar för våra handlingar. Men hur?

Det handlar om självkontroll och om att hantera oss själva, våra (tankar- och) känslor, och så då våra amygdala hijacks.

Men vad är då en amygdala hijack? Om vi ska börja med själva begreppet så har ordet hijack ingenting att göra med t ex. flygplanskapare där det annars är flitigt förekommande. Men en gemensam nämnare är att om de riktiga kaparna genom hot tar kontrollen över flygplan, så kan amygdalan kapa ditt känsloliv så att du inte längre är förmögen att styra över dig själv. En amygdala hijack är alltså en känsloreaktion som styr våra handlingar. Den uppstår när vi tror vi är hotade. Våra känslor blir därmed kapade av oss själva utan att vi själva vill det.

Så här skulle en amygdala hijack kunna se ut en dag på jobbet; (i jag-form)

Plötsligt står jag där och har hamnat i en totalt meningslös dispyt med en kollega. Sakfrågan är egentligen inte så viktig. Jag är ändå mer upprörd än jag vill erkänna och kan varken kontrollera känslan av orätt i magen eller den omedelbara känsloreaktion som kommer ur min mun. Det var kanske något han sa eller hur han sa det, som fick mig att känna mig hotad eller förorättad. Allt mitt fokus hamnar nu på att hantera hotet, och att ta kommandot över situationen, och visa att det är jag som vet och kan mitt jobb. Jag känner att jag vill hävda mig och lägga all skuld på honom och angripa tillbaka. – ”Varför reagerar jag så starkt?”

Svaret är att han, min kollega helt enkelt har utmanat min professionalitet eller trampat på en för mig känslig punkt. Och först efteråt förstår jag att det mesta är kopplat till mina rädslor att inte duga. Utbrottet är starkt förknippat med att min kollega går emot bilden jag har av mig själv som professionell. Här fanns ingen plats för de logiska frågorna om vad detta egentligen handlade om, utan enbart om att upprätthålla min egen bild av mig själv inför mig själv.

Daniel Goleman skriver om dessa känslomässiga reaktioner som är omedelbara och överväldigande. Signalen som kommer in i hjärnan till exempel via ett synintryck går inte som vanligt via neocortex (den tänkande hjärnan) och får anvisningar därifrån om hur vi ska reagera. Signalen går direkt till amygdalan (den känslomässiga hjärnan) som omedelbart utsöndrar massor av hormon. Av dessa reagerar vi direkt och utan känslokontroll. Antingen väljer vi här att fly eller kämpa och försvara. Vi är tillbaka till stenålderns reptilhjärna där vi reagerar med instinkt snarare än eftertanke inför de hot vi ställs inför. Efteråt vet vi oftast att det var fel och kanske inte helt till vår fördel. Vi förstår med eftertankens kranka vishet att våra handlingar inte har legat i linje med hur våra balanserade jag hade handlat i samma situation. Våra sunda förnuft har här helt enkelt blivit kapade av amygdalan. -”Jag skulle inte skickat det där korkade mailet till kollegan med chefen som kopia. Vad fel det blev. Men just då tyckte jag det var en jättebra idé.”

Vad som händer vid en amygdala hijack är att vi inte kan hantera oss själva eller andra. EQ och SQ har satts ur spel och det som triggade oss, hotet får allt vårt fokus. Vi förlorar vår självkontroll.

En amygdala hijacks känns igen med tre tecken;

  1. Stark känslomässig reaktion
  2. Plötslig och omedveten reaktion
  3. Efteråt vet du att du agerat olämpligt

Att hitta det som utlöser reaktionen (hotet) är nummer ett för att vi medvetet ska kunna känna igen det som triggar oss och kunna stoppa reaktionen innan den helt utlöser sig. Självkontrollens utmaning.

Ta reda på hur dina amygdala hijacks brukar se ut för att lättare kunna ta kontrollen över dina handlingar när hotande situationer uppenbarar sig.

5 steg mot större självkontroll;

Ta fram papper och penna.

1. Tänk på en situation när du varit i konflikt, frustrerad eller helt gått i försvar.

2. Ställ dig frågorna;

  • Hur ser en amygdala hijack ut för mig?
  • Vad brukar trigga mig? Vissa människor? Vad någon tyckte? Hur någon uttryckte sig?
  • Vad gör jag för att bäst kontrollera mig själv? Vad har fungerat tidigare? Vad har inte fungerat?
  • Vad ska jag tänka på framåt?

3. Skriv ner ett utvecklingstips till dig själv.

4. Var uppmärksam när hotande situationer uppkommer.

Nästa gång du känner igen en hotad situation. Antingen att du håller på att bli upprörd eller flyr in ett försvarsläge under en misstänkt hijack, så har du faktiskt hela sex sekunder på dig att få ordning på ditt känsloläge. Efter det når thalamus (hot-)signaler amygdalan och du får problem. Nu är det dags att ta ett djupt andetag och identifiera vad detta egentligen handlar om.

5. Skapa distans.

Har väl en amygdala hijack utlöst sig kan du skapa distans till det som hotar dig. Två tips på hur du kan skapa en distans är att;

  • Le åt dig själv och tänk ”amygdala hijack” (Medvetenhet om vad som händer är det värsta som amygdala hijackers vet och håller de värsta känslostormarna dörren).
  • Flytta fokus till något annat och bryt det du är i nu. (Ta en promenad eller besök authenticabloggen 🙂 )

Lycka till!


Kategorier
autentisk

Värdesätt andra

Idag gick ja över övergångsstället vid grönsakstorget i Göteborg, det luktade tjära, en stor gul maskin stod framför mig och två män slet i sina orangea kläder för att laga spåret.

För att vi, du och jag ska kunna transportera oss dit vi vill. Uppmärksammar jag vad dessa två män gör för mig? Hrm ja just nu gjorde jag det för jag såg dem. En annan dag kanske jag nonchalant hade gått förbi och tagit det för självklart.

Men nog är det så att inget är självklart. Vi gör olika saker men behöver varandra. Jag vill värdesätta de som gör saker för mig och andra. Idag går tankarna till de två männen i orangea kläder. Tack <3

Dagens tips:

Se dig omkring vad andra gör för dig och värdesätt det!