Kategorier
autentisk Kategorier passion per appelqvist

Vi är passionerat olika

Det var en annan fredag i ett annat liv några år bort och jag befann mig på ett kontor tillsammans med en IT-konsult. Jag skulle få förklarat för mig av en expert hur bolagets egenproducerade logistiksystem fungerade. Meningen var att jag i min tur skulle producera en glittrande broschyr i fyrfärg. Alltså var jag tvungen att först förstå vad det handlade om.

Jag skulle ljuga om jag påstod att logistiksystem hörde till mina passionerade intressen. Jag hade tvärtom svårt att vara fokuserad och satt snarare mentalt i bilen på väg bort och mot någonting helt annat. Men jag minns mötet och våra totala motsatser. Den man jag satt med var fullständigt passionerad och uppslukad av logistiksystemet han hade framför sig. Att det var fredag och att mötet drog ut på tiden struntade han i. Med en noggrannhet, omsorg och kärlek till det han gjorde gick han igenom systemets olika delar. Han pratade logistik som om han vore en politisk agitator och ingen annan sanning existerade. Att jag pinsamt nog egentligen var helt ointresserad märkte han inte. En halvtimme in i mötet hände något och jag började förstå och se fördelarna i systemet. Men det berodde inte på mig. Jag hade ryckts med och smittats av hans passion för det han visade. Självklart hade jag ingen nyförälskelse i logistiksystem. Men där och då och för vår korta stund tyckte jag att funktionaliteten var fascinerande. Och det uteslutande för att han var helt sann och passionerad i det han gjorde.

De som älskar det de gör och är totalt integrerade med det utstrålar en sann glädje som gör att jag vill lyssna, oavsett vad det handlar om. Det är häftigt!

Glad fredag alla!

Per

Kategorier
drivkraft goda gärningar Kategorier motivation per appelqvist

Tankar om drivkraft från sjukan

Detta med att gå till jobbet är fascinerande. Vare sig det är regn eller solsken går vi dit, eller vi förväntas i alla fall göra det. Vi går också till jobbet även om vi är ledsna, glada eller till och med om vi inte känner för det. Så om vi tar oss dit för att vi vill eller måste är högst individuellt.

Vare sig vi drivs av att gå till jobbet och göra det vi gör eller skala en banan för att vi är hungriga så är det våra triggers och det vi antingen vill uppnå eller undvika med att arbeta som styr varför vi gör det vi gör. Det är  ruskigt intressant. Tycker då jag…

Så en av mina drivkrafter är just drivkraft. Varför gör vi det vi gör? Det är så spännande och fascinerande att det blivit ett yrke tillsammans med min fina fru Therese. Nåväl, det enda som är säkert med framtiden är ju som bekant att den är osäker. Idag hade jag hade förutspått en flitig och arbetsam dag på kontoret men istället hände en massa annat.

Vaknade upp på morgonen och mådde pyrt. Sjuk alltså. Men det hindrar inte att jag är lika dum som många andra som går till jobbet ändå. Jag ryckte istället till mig datorn för att boka en tid på bilprovningen till nästa vecka. Och vad såg jag.. jooo en tid om bara 20 minuter på stationen några hundra meter bort. Så jag begav mig raskt dit.

Det visade sig bli en av de trevligare av alla besiktningar jag varit på.  Idag var det ingen sur farbror i grön rock med ishacka. Nej, istället en rasande trevlig ung man som var mer intresserad av mig som person än bilen. Vi hade hur sköna samtal som helst om bilprovningen, livet och meningen med jobbet.  Såklart kunde jag inte låta bli miljonfrågan.

Vad är det bästa med att vara besiktningsförrättare?

Svaret var så långt ifrån trasiga ljuddämpare och glappande hjullager man kan komma.

– Tja, det bästa av allt är alla människor. Du förstår skenet bedrar ofta. Den fattige kan åka Mercedes och styrelseordföranden i börsbolaget kan komma i en gammal hög. Inget är vad man tror om folk och deras bilar. Jobbet är inget speciellt, men som sagt folk öppnar sig när jag frågar vad de gör annars. Då trivs jag!

Sjuk men på ett riktigt bra humör satte jag mig i bilen och åkte mot kontoret. Besiktningen då? Blankt papper såklart! 🙂

Illamåendet tilltog och på kontoret kom jag på att jag kunde ringa sjukvårdsupplysningen. Efter att ha förklarat min fråga menade den mycket trevliga syster Cecilia i andra änden att det nog var smartast av mig att uppsöka närmaste sjukhus och ta några prover. För säkerhets skull! Så då gjorde jag det.

På britsen under provtagningen missade syster Lisa ådran på min högra arm och hon letade en ny på den vänstra istället. Under tiden fick vi gott om tid att prata om vad som var bra och dåligt med just hennes jobb. Jag var ju uppvärmd i frågan av Svensk Bilprovning. Jag fick veta att det var bättre betalt i Norge, det var stressigt, att man ibland inte ens hann äta. Dessutom kunde faktiskt patienterna vara rejält otrevliga när de var frustrerade och pockade på uppmärksamhet. Så jag undrade:

– Du menar alltså att jobbet har alla nackdelar man kan tänka sig, men du vill inte byta?

– Nej verkligen inte, jag skulle aldrig kunna tänka mig att sitta på ett kontor.

– Så vad är det bästa med att vara sjuksköterska?

– Att jag kan göra skillnad, och att mitt jobb faktiskt betyder något för andra, det är det som är hela grejen menade Lisa.

Jag kunde inte annat än att både förstå och hålla med. Så länge vi faktiskt har till det grundläggande som vi behöver i tillvaron är den ekonomiska belöningen när det kommer till kritan för många väldigt sekundär. Inklusive för mig.

En tes jag verkligen tror på är att de flesta av oss får en injektion i sin drivkraft när de kan bidra i ett större sammanhang och ge till andra. Såklart kan en fet bonus ge en kick men en ganska kortvarig sådan. Ofta tror vi att vi drivs av olika yttre belöningar men de riktigt betydelsefulla kommer ur helt andra saker. Fascinerande! Det är dessutom en extremt god idé att ta med sig datorn till sjukhusets väntsal!

Kategorier
bloggande

Snart 1-års jubileum

Går just från en Authentic Workshop med ett gäng härliga ideella ledare här i Stockholm och Humlegården. Vi har tillsammans tagit fram deras inre drivkrafter. 12 personer som bidragit till en meningsskapande kväll.

Älskar dessa möten med människor som vill och som ger av sina berättelser för att komma vidare och utvecklas.

Jag bloggat lite mindre de sista dagarna. Dagarna har fyllts av jobb, familj och vissa funderingar.

Jag tänker bland annat på hur Authenticabloggens ett års jubileum ska se ut. Den 25 april fyller bloggen ett år. Nu är det uppdatering på gång.

Vad vill ni läsa mer av här? Tacksam för svar.

Kategorier
relationer

Så förstår vi varandra bättre

Vilken ynnest och vilken ära! Här får jag, Per som första person ever, lägga ett gästinlägg på Authenticabloggen. Härligt! Jag hoppas det inte påverkar att jag är gift med Therese 🙂

Nåväl, dagens inlägg kommer från ett gråmulet men som alltid lika trivsamt Visby.

Ämnet för dagen är min frus gamla paradgren, relationer melllan människor.

Vid den här tiden förra året hade jag ett sidouppdrag som handlade om att skriva några artiklar för en av de kungliga båtklubbarna. Vi satt hemma och funderade, och det hela slutade med en artikel som fick titeln Beteendestilar till sjöss.

Den handlade om våra olikheter och hur vi kan möta varandra på ett bättre sätt. Vi utgick från fyra kända beteendestilar från forskningen.

Vi hade jätteroligt när vi uppfann artikelns fyra sorglustiga karaktärer, Sune, Solveig, Filip och Camilla. Några veckor senare satt vi och skojade om artikeln och de olika karaktärerna. Det mynnade sedan ut i den lilla föreläsningsturnén Vem är du Vem är jag här på Gotland. Allt toppades av radiointervjuer och faktiskt två utsålda föreläsningar på Almedalsbiblioteket. Allt kom till lite på ploj men vi hade riktigt kul under tiden.

Sedan dess känns nästan de fyra karaktärerna som våra vänner. Under året har de dykt upp i en mängd olika sammanhang där de fått illustrera våra olikheter. Ofta har de fått nya jobb och arbetsuppgifter, men karaktärerna är alltid desamma. Här på bloggen dök två av dem upp i inlägget, Så lyckas du med samtal häromdagen.

Så om du undrar hur du ska möta den långsamma relationsinriktade Sune, eller den krävande egoistiska Filip, den beräknande Camilla eller pratkvarnen Solveig? Artikeln allt började med finner du här i sin helhet.

Sedan till själva poängen och det som brukar vara roligast. Vilken av karaktärerna har du lättast respektive svårast för? Vilken karaktär känner du igen dig mest i?

Nu ser vi fram mot våren! Eller varför inte sommaren på en gång 🙂

Per Appelqvist