Kategorier
vänskap vardag

Gayställe, vänskap och getost

Nu har vi, min kära vän Eva och jag, lyckats att åter igen samtala oss igenom en helg på diverse cafér och restauranger i Köpenhamn. Lördagen innehöll 12 timmar av samtal med start på Scandics hotellrum där vi sjönk ner i fåtöljerna och pratade upp oss i två hela timmar innan vi tog oss ut.

Vi tog vid där vi slutade senast. Det känns som om samtalen aldrig haft något uppehåll. Vi pratade om vad som hänt sen sist, hur vi mår, vårt fokus just nu och vad som är vårt nästa steg i livet och arbetslivet.

Jag påminde mig om ett trevligt ställe som jag varit på med min syster för många år sen. Oscars, hette det. Vi vandrade dit och beställde en fantastisk getostsallad. Verkligen rätt val för våra samtal, ett mysigt gayställe med varma människor, vänlig stämning och mysig inredning. Kan varmt rekommenderas. Ligger nära Rådhusplatsen.

Fortsatte på promenad längs vattnet, Nyhavn och teatern när det plötsligt började mörkna. Tiden flöt på utan att vi märkte det. Vi fortsatte in på en avslappnat café & bar med namn Stellas. Där fick vi ett otroligt fint bemötande. Lugnt och välkomnande med en servitör som till och med öppnade dörren. Tänk vad små saker gör skillnad. Har upplevt enbart god service på alla ställen här.

Lördagen blev söndag och dagens höjdpunkt blev på Ströget när vi stannade upp och njöt på torget. En musiker spelade härlig Bob Dylan musik. Solen sken och värmde gott. Runt omkring oss var det folkliv med människor sittandes på fontänkanten och på cafét intill var det fullt på uteplatserna. Vi själva stod längs väggen i solen och njöt av alltihop.

Då infann sig den där härliga frihetskänslan där prestation, anpassning och måsten inte existerar utan enbart värme, kärlek och vänskap. Det var som att nuet var allt som fanns. Det är ju så men det är underbart när man riktigt känner att det verkligen är så också.

Med den känslan sitter jag nu på tåget mot Göteborg. Tar med mig en händelserik vecka från Köpenhamn och ser fram emot att leva Göteborgsliv nästa vecka. De olika delarna i mitt liv skänker mig flera härliga upplevelser men nu saknar jag min son. Ibland är det väldigt enkelt.

20120226-173924.jpg
Oscars innan det blev fullsatt. Vi var tidiga på lördagen.

20120226-174121.jpg
Promenad i skymningen, Nyhavn Köpenhamn.

20120226-174206.jpg
Stellas sett från utsidan.

20120226-174302.jpg
Från promenaden tidigare idag. Ströget, Köpenhamn.

20120226-194434.jpg
Njutandes i solen till ljuva toner av musik.
20120226-174518.jpg
Eva och jag. Vänskap som består. 🙂

Kategorier
Jobb vardag

Med Mike i Köpenhamn

Ibland går livet undan och hjärnan hinner knappt att registrera vad som händer. På ett dygn gick resan från Dalarna, till Stockholm och nu sitter jag plötsligt på ett hotellrum i kungliga danska huvudstaden Köpenhamn. Är här för ett multinationellt bolags räkning (låter lagom pretentiöst va 🙂 ) och ska tillgodogöra mig en så kallad Train- to Trainer utbildning.

Syftet är att tillsammans med andra professionella ledarskapskonsulter från övriga Europa lära mig just detta bolags ledarskapsstrategi som vi sedan ska hjälpas åt att rulla ut. Vi har tränats av en engelsk och mycket erfaren utbildare vid namn Mike. Häftigt, kul, lärorikt och… otroligt energikrävande. Inte minst när man inte jobbar på sitt eget modersmål i ganska komplexa samtal och situationer.

Ikväll är det fredag och jag har solokväll. Energinivån är precis tillräcklig för detta blogginlägg och möjligen ett härligt hotellrumsbad. Men imorgon blir det nya tag när min fina vän Eva sluter upp från Skåne för en skön vänskapshelg. Senast jag var här gjorde vi samma sak. Att att kunna förena nytta och nöje med jobb är inte dumt!

20120224-195326.jpg
Del av konsultgänget uppe på taket på byggnaden där utbildningen hölls. Köpenhamn sett från ovan.

20120224-195419.jpg
Kontemplation i solen på lunchen. Så skönt det värmde.

20120224-195519.jpg
Mäktigt med höjder.

20120224-195542.jpg
På kvällen blev det dansk mat, se titeln. Autentisk dansk mat :). Måste ju bara gå in.

Kategorier
Jobb

Vad får mig att gå till jobbet?

Sitter på ett tåg ner mot Köpenhamn, dimmigt, blött och blåsigt utanför. Ledarutveckling står på programmet under ett par dagar.

Tänker på självmotivationen. Vad är det som gör att jag egentligen sätter mig på tåget och väljer att under flera dagar bo på Scandic Copenhagen i stället för att vara kvar hemma.

Väljer att ta detta uppdrag för jag tror på att vi kan växa som människor på jobbet.

Faktorer som lön, trygghet, social gemenskap, bekräftelse och utveckling påverkar mig men det är min inre drivkraft som gör att jag tar tåget. Att jag går till jobbet.

Vad får dig att gå till jobbet?