Det slår mig idag på förmiddagen att en viktig substans i en relation handlar om tillåtelse. Att tillåta den andre att vara och göra det han vill, känner och tycker.
Tillåtelsen innehåller ingredienserna tillit och kärlek, den handlar mycket om att släppa taget om hur jag själv vill ha det (min bild) och värdesätta den andre för det han är och gör.
Ett exempel från vår förmiddag här i Havdhem. Vi hade igår planerat att skriva bok hela dagen men förmiddagen inleds med helt andra saker. Per börjar mecka med Svarten (vår bil) och jag går ut med tvätten.
När jag står där och hänger upp kläderna slår det mig hur tacksam jag känner mig för att vi inte jagar varandra med allt görande. Utan att vi tillåter den andre att fylla tiden med mer än det vi planerat och att det kan se annorlunda ut än det jag föreställt mig.
Förmiddagen blev inte som jag föreställt mig och inte heller eftermiddagen då radio P4 ringde och ville intervjua mig. Plötsligt sitter vi då i bilen på väg till Visby och radiohuset.
Väl hemma på kvällen var vi båda för trötta för inspirerande texter. Så blev den dagen.
Om jag på morgonen hade hållit fast vid hur jag föreställde mig dagen hade irritationen säkerligen dykt upp framåt kvällen när min bild inte besannats.
Hemligheten för mig just här och nu handlar om att släppa och tillåta. Släppa taget om mina bilder (föreställningar) och tillåta livet att ta form. Att när möjligheter dyker upp, bejaka dem, trots att de inte var planerade och ha tillit till att allt är som det ska.
Dagens tips:
1. Reflektionspausa och ställ dig frågan; Tillåter jag ändrade scenarion eller håller jag hårt vid det planerade?
2. Hur påverkar det mig när det inte blir som jag tänkt?
3. Kan och vill jag göra annorlunda? I så fall vad?
Bild tagen från dagens intervju i P4, radiohuset Visby.
