Kategorier
Allmänt känslor Lust relationer therese appelqvist vardag

Lycka på landet

Ebba poserar med den goda äppelmusten. Hemmaplockade äpplen ger godast must.

Enkel lycka på landet har för mig idag varit att ta tillvara på de äpplen jag hann plocka i trädgården innan frosten kom. Att med min bonusdotter åka till det lilla kooperativet i Alva socknen här bredvid Havdhem för att där på musteriet ta fram alldeles äkta och utsökt äppelmust.

Vi svängde in bilen vid den gula bänken som vi fått instruktion att titta efter och möttes av två leendes kvinnor i gröna förkläden och handskar. Musteriet andades naturlighet och vänlighet. Vi kände oss båda glada och halvt uppspelta av att se hur de tog fram äppelmusten.

Musteriet i Alva, Gotland.

Fram ryckte jag iphonen för att föreviga det speciella ögonblicket med Ebba. Stadsbrudar på vift som tidigare i bilen hade enats om hur vi verkligen trivdes här. För nog är det minsann något alldeles speciellt med att leva här på Sudret med alla fåren, tystnaden och det vackra ljuset.

Vi fortsatte inåt mot Hemse några kilometer bort för att handla lite till middagen och vände sedan hemåt igen till resten av familjen (Per, Samuel och John). Vi tutade lite extra på vägen in mot huset och vinkade glatt till killarna som befann sig på taket och rensade stuprännor.

Mitt leende blev större och jag kände lyckan sprida sig i hela kroppen. Ögonblick att minnas. Lycka på landet!

Musteriet i Alva, Gotland
Kategorier
autentisk Bokskrivande skrivande

Skiftande skrivarlyor

Sitter på café Bageriet längs med Storgatan i Hemse, på Gotland. Uteserveringen på bakgården är en lummig trädgård med traditionellt fika, småfåglar som jagar dagens fångst, barnfamiljer som äter glass och så flertalet äldre par som sitter i skuggan. Själv sitter vi, Per och jag, under ett parasoll och skriver på boken Autentisk. Att formulera vad autentisk egentligen står för har varit dagens skrivaruppgift för mig medan Per har varit inne i handlingen större delen av denna dag. Vad roligt det är att skriva ihop. När våra liv och våra berättelser sammanlänkas.

Jag skriver som ett sätt att förmedla det jag vill säga i mitt liv.  Bloggen är en del av min skrivarresa och har hjälpt mig att idag vilja och snart våga kalla mig för författare. Hrm, sa jag det där. Japp! 🙂

Då återstår det att välja platser för där vi vill skriva. Hittills denna veckan har det varit hemma i huset i Havdhem, på Folkeryds i Burgsvik, vid naturreservatet ålarve i Ronehamn och nu idag på Bageriet i Hemse. Bara fantasin sätter gränser för platsen.

På hemvägen från Hemse till Havdhem stannade vi till i Alva för att hälsa på några släktingar och fick beskåda hans senaste köp, en traktor från 1947. Underbart att höra hans berättelse om hans passion traktorer. Jag älskar att allting inte är stadsliv, stureplan och nätverkande utan också lantliv, gräsklippning och lokala hjältar som tar hand om gamla traktorer.

Nu hemåt för kvällsklippning med sen utomhusmiddag i solen. Tänker på barnen och önskar att ni vore här. Love you alla tre. Från mamma och bonusmamma.

Önskar er alla en fin kväll!