Att engagera sig fast man egentligen inte bryr sig

Hur kan jag engagera mig när jag egentligen inte bryr mig om vad han säger.
Hur kan jag engagera mig när jag egentligen inte bryr mig om vad han säger.

På jobbet och alldeles fullt med dessa oändligt tråkiga möten om saker som inte alls är roliga. Människor som pratar detaljer och slår sig för bröstet. Kommer på mig själv med att inte alls vara närvarande för att inte säga djupt ointresserad. Diskussionerna deltar jag sällan i för min energi ödslar jag inte på oviktigheter. Plötsligt kräver jobbet ett större engagemang av mig på våra gemensamma möten. 

Hur gör jag då? Kan jag faktiskt hitta något sätt som gör mötena roligare?

Ett sätt är att vända lampan mot dig själv och observera vilka beteenden du använder dig av på mötena. Kanske är de helt olika dem som du använder när du faktiskt tycker det är kul och engagerande. Då är du nämligen mer aktiv, deltar med åsikter och bjuder in till öppna diskussioner.

Kan jag då tycka det är mer kul om jag faktiskt gör mer av det på dessa möten också?

Vad händer om du testar nytt och modigt möter människorna och de kontrollerade agendorna på ett nytt sätt. Om du förbereder dig innan och bli en kung på en sak som du vill påverka. Märks det då någon skillnad? Förmodligen. För när dina värderingar plötsligt får fäste även på de mest rutinbundna och informationstinna sammankomster kan ditt engagemang få nytt liv. Använd din kraft till att testa nytt och utvärdera sedan om det var värt det. Utan att göra annorlunda vet vi ju faktiskt inte vad det innebär.


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *