Idag, på väg till X2000, gick jag och min son, dragandes med väskor och packning på cykelbanan mot spårvagnen. Snett bakifrån oss hör vi en bestämd och arg röst från en cyklist som fräser – ”Måste ni gå på cykelbanan gå på vänster sida!!!”
Det visade sig vara en gammal hyresvärd till oss. Han stirrade surt på oss och trampade vidare utan att ens säga hej när han såg att det var vi.
Jag kände hur det vände sig i magen, av gamla orätta tillsägelser, och nu denna trafikpolismaner.
Kommenterade högt hur jag berörs av dessa tillsägelser på detta sätt, men samtidigt också att han hade rätt.
Gå på gåvägen är det rätta så cyklisterna kommer fram. Men kan han inte tänka på hur han säger det?!
Då utbrister min kloke son; -”Mamma han kanske bara hade en dålig dag.”
Plötsligt släpper min irritation och jag inser att det inte handlar om mig.
Ibland behöver vi hjälp på vägen för att vidga perspektiven och förstå att allt inte handlar om oss själva. Tack!
Idag frågade jag min son här bredvid mig på tåget om vad som kan vara dagens tips. Han sa direkt;
Dagens tips:
-”När du märker att någon är på dåligt humör – tänk på hans situation och hur han har det!” (Samuel 12 år)
Bild tagen från cykelbanan tidigare i eftermiddag.
Lämna ett svar