Brandbilen återigen inbackad på vår infart. Den här gången behövdes inga brandslangar.
Dan före julafton provade vi för första gången den öppna spisen i vardagsrummet. Det bar sig inte bättre än att huset höll på att brinna upp.
Hade det inte varit för Mimmen och hans mannar från Räddningstjänsten i Hemse kunde det gått riktigt illa. Elden var av den lömskare sorten som låg och pyrde i kutterspånet mellan våningsplanen.
Otroligt glada gav vi förstås Mimmen och Räddningstjänsten en stående inbjudan om fika. Det är ju trots allt tack vare dessa herrar vi har någonstans att fika. Så ikväll under beredskapen dök de upp. Självklart i röd brandbil! 🙂
Vi bullade upp med ett redigt kafferep och tre rejäla sockerkakor. Drygt två timmar senare hade vi pratat igenom det mesta. Alltifrån om det lönade sig att installera fiberkabel till om den ökände Sudret-droghandlaren ”Knark-Jesus” verkligen fanns på riktigt (jodå, det gjorde han).
Kafferep med brandkåren har man inte varje dag. Många kul historier ur vardagen blev det.Efter några timmars fika fick vi även engagerade tips om hur vi skulle få bort den gamla oljecisternen nedanför altanen. Koppla på ett rep på bilen och dra ut den! Ja så får det bli. 🙂Hejdå Räddningstjänsten, efter natten i vintras finns alltid en stående inbjudan om fika!
Häromdagen kom sotaren och gjorde rent i skorstenen. Perfekt, då kunde vi äntligen elda i den fina öppna spisen på julafton! Ved anskaffades och eld gjordes upp. Och som det brann och vilken fyr! Temperaturen i vardagsrummet steg snabbt från kylslagna 18 till gosiga 25 grader. Jippeeee!!! Vilken glädje, även om det luktade satan av all rök som vi trodde berodde på att vi inte fick spjället tillräckligt tätt.
Ett par dagar senare och dan före dan var det dags för brasa igen. Vi eldade ett par timmar och njöt av värmen. När elden varit släckt ett tag luktade det påtagligt med rök i köket. Upp med dörren till vinden. Rökfyllt! Men vi eldar ju inte… Samtal till 112 och Räddningsjänsten. Jo, de skulle skicka en bil.
Brandbilen på plats efter mindre än 20 minuter. Snyggt! Nu gäller det att hitta varifrån röken kommer.Men var brinner det? Vinden och köket fullt av rök men ingen eld. Brinner det i skorstenen? Nix. Men vänta nu, verkar det inte för varmt bakom kaklet?En värmesensor visade att det fanns en rejäl värme BAKOM spisen. Fram med hammare och slägga och bort med kakel och tegelstenar. Och jo, där var boven. Bakom kaklet brann det i en bjälke som spred brandröken i husets inre delar. Nu gick det undan. In kom en rejäl slang från brandbilen. Sen fick brandhärden smaka vatten. Självklart bjöd vi de urtrevliga killarna från räddningstjänsten på rejält med fika!
Efter fyra timmar var branden bakom spisen under kontroll. Lång tid gick åt till att bevaka att inte glöd låg och överlevde i husets isolering. Chockade och med insikt om att vi haft en vansinnig tur när vi eldade första kvällen. Vi gick alltså och la oss antagligen med en pyrande bjälke redan då. Utan brandvarnare… tacksamhet mot ödet var ordet. Många extra tack också till den fantastiskt duktiga Mimmen Eriksson och brandsoldaterna från Hemse som inte bara kom så snabbt, de hittade den lömska eldsvådan också.
