Min farmor ska snart fylla 92. Jag säger till mig själv; blir jag så gammal så vill jag ha hennes hälsa. Visst märks hennes ålder, håret är sedan länge grått och glasögonen tjocka. Och kläderna… ja de sitter skönt och valda med omsorg. Blicken är glasklar och ögonen pigga. Inbjudan till kaffe vid ett oväntat besök finns alltid.
Farmor bor kvar i villan som hon och farfar bodde i tillsammans, även om han gick bort för 26 år sedan. Men farmor är still going strong. Hon reder sig själv, med viss hjälp som hon alltid gjort. Hon lagar sin mat själv och tar sig för egen maskin dit hon ska. Visserligen långsammare. Men minnet och knoppen är kristallklara.
Vi sitter i hennes vardagsrum i Kalmar och pratar. Kaffe har serverats och minnen från förr har diskuterats. Hon har berättat om hur många hon har förlorat i sin omgivning och om livet. Det slår mig då och då under samtalet hur lite hon har förändrats, trots sin höga ålder. Så jag ställer till slut miljonfrågan; Vad är ditt framgångsrecept för att bli gammal?
Farmor ställer ned kaffekoppen och tänker en stund. Sedan kommer det något oväntade svaret.
– Att inte ta åt sig så mycket, att inte låta saker och ting påverka en och ha ett jämnt psyke, att möta situationer som de är helt enkelt, menar hon.
Jag nickade och tänkte, så enkelt, så sant. Hon verkar så säker på sin sak. Den där balansen som farmor tycks ha uppnått genom hennes sätt att leva samlas nu i ett par visdomsord och förs vidare.