I min berättelse nedan delar jag med mig av höjdpunkter och upplevelser under 2011 tillsammans med min älskade man. Del 1 av 4.
2010 avslutas med att vi kommer hem från 3 veckor i NYC. Boendes i en lägenhet på 5th ave gjorde vi bonusfamilj. Blandade och gav för att inse att vi älskar varandra allihop.
Året firades in av mig och Per där vi otippat drack Jäger, pölsade runt i vinteryran bland raketer och andra nyårssugna på Gärdet. Vi skrattade mycket och kände hur livet 2011 inleddes med orden frihet, glädje och kärlek. Vi ville vara så nära varandra som möjligt!
Vi satt senare i vår svarta Boolia soffa i vardagsrummet några dagar in på det nya året och höll varandra i handen. Vi samtalade om året som skulle komma. Vad vi ville skulle hända 2011. Då utbrast Per; – ”En sak vet jag och det är att jag vill gifta mig med dig”. Där och då bestämdes det att vi skulle bli man och fru. På 7:de våningen med snön yrandes utanför balkongen. Jag kände mitt hjärta slå.
Känslan av att vara gifta fanns redan där ända sedan dagen vi träffades på ettans busshållsplats vid Stureplan. Den där junikvällen då allt började. Tre minuter som förändrade hela vårt liv.
Per fortsatte – ”Då förlovar vi oss nu denna vecka”. Mitt ja kom direkt utan tvekan. Ett lugn och en glädje spred sig i hela kroppen. Förlovningen gick av stapeln just vid Stureplan och ettans hållplats den 7/1 2011. Bland kalla januarivindar, bubblande champagne, varma hjärtan och leendes bussresenärer. Livet kändes!
Vid samma busshållplats stod vi åter under mars månad och fotades av Expressen som ville skriva om vår berättelse. Det fotot utnämnde vi till vårt bröllopsfoto.
När jag ser på fotot nedan fylls jag av kärlek – en kärlek som är fri. Jag har hittat hem. Hem till mig själv och hem till min man.
Tack Per för att du delar mitt liv och för ditt självklara sätt att älska mig utan förbehåll. För en kärlek utan begränsningar.