Kategorier
USA

Valentines på Siesta Key Beach

Efter en händelserik dag skulle vi bara avsluta vår egen Valentine med ett besök på stranden i skymningen.. Det visade sig att vi ramlade rätt in i ett lokalt mass-bröllop där hundratals gifta par förnyade sina löften inför en riktig ”judge”. Självklart hakade vi på!!

Dagen började med en riktig smällkaramell till hjärtanspresent från Therese till makens oförfalskade glädje. Alltså ett besök hos en bilhandlare/museum i Venice.
Så dök Cadillac 66:an upp med Elvis-docka o allt i baksätet. Snarlik med vår egen 65:a men dock betydligt blankare och mindre luggsliten :-). Öppen mun får Per när han ser prislappen på nästan 60.000 dollar..
Therese hittade som drömbil i en röd och vit 1984 Cheva Silverado. Klart att tuffa tjejer från landet ska ha en riktig truck! Men 29000 dollar får vi nog pruta på 🙂
Vår egen lila Camaro såldes inför resan. Men den här ilsket gula getingen från 60-talet skulle nog passa. Annat än den nya som vi just hyrt!
Efter en lång dag styrde vi så kosan mot Sarasota Beach. Det var minst sagt fullpackat med glada par. Många i gamla bröllopssvidar. Kul!
Judgen från podiet höll ett fantastiskt brandtal om kärlek. Vi fick alla högljutt förnya våra löften. Ta några bilder glömde vi bort en halvtimme framåt 🙂
Solnedgång, 27 grader varmt och nygifta på Valentines. Livet kan inte vara bättre!
Sen fick alla nygifta köa upp till gräshjärtat på stranden för färska bröllopsfoton. I kön gjorde vi upp med det glada och kraftigt förfriskade gänget framför oss att hjälpa varandra med bilderna.
Kön bakom oss var lååååång av andra nygifta!
Äntligen nygifta!! Vi ser absolut likadana ut som för åtta år sedan.. Eller??:-)
Så lite strandhäng på det innan det var dags att fortsätta firandet på lämplig restaurang. Svår Valentines att slå, men vi provar igen nästa år!! 🙂
Kategorier
Kategorier

Varför Mindfulness fungerar och hur våra hjärnor påverkas positivt

 När det gäller mindfulness har djur ett övertag på människan. Vårt medvetande har förmågan att tänka framåt och bakåt i tiden med allt vad det innebär. För en hund gestaltar sig tillvaron exakt som den ser ut här och nu.

När det gäller mindfulness har djur ett övertag på människan. Vårt medvetande har förmågan att tänka framåt och bakåt i tiden med allt vad det innebär. För en hund gestaltar sig tillvaron exakt som den ser ut här och nu.

Forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. Vägen dit går via mindfulness. En av landets ledande experter, Ola Schenström ger dig några tips på vägen.

Du sitter bakom ratten i en motorbåt. Det är solljus, luften är mild och brisen är lagom. Farten är maklig och de ljud du hör kommer akterut från motorn och från vågbrytningarna som slår lätt mot skrovet. Ingenting annat än det du ser och hör upptar ditt sinne. Du njuter av livet. Du njuter av nuet och är i symbios med naturen tillsammans med din båt.

Men plötsligt ringer mobilen. Du tecknar åt din partner att ta över rodret och svarar direkt på kollegans anrop från jobbet. Samtidigt åker datorn upp för att blixtkolla jobbmailen. Efter samtalet flyter några minuter i väg på sportsidorna. Under tiden blir du sugen på något gott och fyndar både kaffe och en kexchoklad i pentryt. Har det förresten hänt något på Facebook?

Vi befinner oss alltså i ett sammanhang där vi allra helst vill vara. Ändå har distraktioner fått oss att ryckas bort från nuet. Bort från det vi värdesätter allra mest utan att vi ens har märkt det. Exemplet ovan visar på ett vanligt förlopp när vi för en kort stund förlorar oss själva. Vissa av oss är naturligt duktiga på att ta vara på upplevelser. Medan andra kan förhöja sina liv genom att träna på sin närvaro.

Mindfulness, eller medveten närvaro handlar delvis om att bli medveten om vad som distraherar oss. Vi förstår vad det är som drar iväg med våra tankar, bort från de unika stunder som vi egentligen ser som våra mest värdefulla. Läran handlar också om att stanna upp, känna och acceptera livet som det är med ett icke dömande förhållningsätt mot oss själva och omgivningen. Att inte identifiera sig själv med de egna tankarna är centralt inom mindfulness. Istället ser utövaren dem från ett perspektiv utifrån där de inte är någon sanning utan just tankar.

Mindfulness är en mänsklig egenskap som vi är födda med. Problemet är det enorma informationsflöde som vi har omkring oss gör att vi riskerar att missa vad som pågår i nuet menar Dr Ola Schenström.
Mindfulness är en mänsklig egenskap som vi är födda med. Problemet är det enorma informationsflöde som vi har omkring oss gör att vi riskerar att missa vad som pågår i nuet menar Dr Ola Schenström.

Företeelsen mindfulness har på senare år blivit allt populärare och härstammar från buddhismen. I sin moderna sekulära form introducerades den under sent sjuttiotal av amerikanen och molekylärbiologen Jon Kabat Zinn. Här i Sverige har den fått sitt genombrott först för några år sedan. En av de svenska pionjärerna har varit läkaren Ola Schenström som även är författare till bästsäljaren Mindfulness i vardagen. Han jobbar också inom näringslivet där det blir allt vanligare med mindfulness även under arbetstid.

– Mindfulness är en mänsklig egenskap som vi är födda med. Problemet är det enorma informationsflöde som vi har omkring oss gör att vi riskerar att missa vad som pågår i nuet menar Ola Schenström

Den stora mängden distraktioner är ett nutidsproblem som uppkommit i det moderna informationssamhället tror Ola Schenström. Går vi tillbaka några generationer, till våra mor- och farföräldrar var tillvaron så mycket lugnare och enklare än nu. Källorna till information och intryck var färre. Arbetsuppgifterna var mindre komplicerade. Det gjorde att de i högre grad kunde fokusera på nuet. Att vara mindre närvarande när vi ska njuta av båtturen gör att upplevelsen inte blir lika stark eftersom vi låter våra sinnen distraheras av annat. När vi vänjer oss vid att närsomhelst ta fram vår smarta telefon och titta efter e-posten lär vi också hjärnan det beteendet.

– Vår hjärna är mycket mer formbar än vad vi tidigare trott. En hjärna som tränar på att låta sig distraheras blir till slut också duktigare på det och förlorar fokus, förtydligar Ola Schenström.

En tillvaro med mer mindfulness skulle kunna innebära att telefonen ringer som i exemplet ovan. Men istället för att reflexmässigt svara och avbryta vårt fokus så stannar vi upp. Vi fattar där och då ett medvetet beslut kring det inkommande samtalet. Vi ställer oss frågor som; Hur viktigt är samtalet egentligen? Behöver jag svara just nu? Är vi stressade och tankarna far åt olika håll är det lätt hänt att vi svarar utan att reflektera varför.

Men eftersom hjärnan har lätt för att lära sig att bli distraherad, så kan den även lära sig att bli mer närvarande. Vi kan därför aktivt träna på att bli mer medvetna om på vad vi väljer att lägga vår uppmärksamhet.

– Vår uppmärksamhet är konstruerad så att vårt sinne spontant reser framåt och bakåt i tiden vilket gör att det far omkring och lätt blir oroat. Med träning i mindfulness kan vi styra vår uppmärksamhet och förmåga att hantera känslor. När vi är stressade har vi en hög aktivitet i främre delen av höger pannlob. När vi är lugna, harmoniska och kanske lyckliga har vi en hög aktivitet i vänster pannlob, berättar Ola Schenström.

Detta bekräftar också modern forskning som via magnetröntgen uppmätt förbluffande resultat när försökspersoner har riktat sitt fokus mot en enda sak. Människor blir mer glada och positiva av mindfulnessträningen vilket också kan avläsas som högre aktivitet i vänster pannlob.

Sett ur detta perspektiv kan mindfulness eventuellt hjälpa oss att få mer fokus. Vi kan uppleva en starkare och mer glädjefylld upplevelse. Tekniken är enkel och du behöver inga förkunskaper. Ca tio minuter två gånger dagligen är en lagom dos att börja med.

Vill du få en djupare insikt så rekommenderar vi böcker, CD-skivor och andra hjälpmedel. På www.mindfulnesscenter.se som drivs av Ola Schenström hittar du en hel del gratisövningar. You tube är en annan källa där det finns flera bra klipp. Bland andra med Jon Kabat Zinn som leder mindfulnessövningar.

Vi önskar dig en mindful söndag!

Kategorier
Kategorier

Hur man får tid över till allt man älskar

Det är ingen tvekan. Vissa stunder i livet värderar vi högre än andra. Så varför ibland välja bort dem?
Det är ingen tvekan. Vissa stunder i livet värderar vi högre än andra. Så varför ibland välja bort dem?

Ähh.. vill ju men har inte tid…

Att sann och oförfalskad livskvalitet har att göra med vad vi väljer att lägga vår tid på är en av livets enklare sanningar. Och tiden i sin tur, och som klyschan säger, ja vart tar den vägen?

Var det förresten länge sedan du själv tvingades välja bort något som du hellre ville göra än det du till slut la din tid på?
Nänä kunde tänka mig det. Men du är i gott sällskap.
Vi är många härute som då och då har små mellandagar av ineffektivitet.

Så vad beror det egentligen på att vi har dagar som vi kunde fått ut mera av? För de flesta av oss har hundratals saker att välja mellan under en vanlig dag. Så här kommer vi till kärnans problem. Känslan av att inte ha gjort något vettigt kommer inte av att vi inte gjort något. Den kommer av att vi har valt fel.

Skrev i våras ett inlägg om att ta vara på sin tid. Länkade där även till ett riktigt bra föredrag om time management med den döende tidsgurun Randy Pausch. I sitt anförande använder sig Pausch bland annat av Stephen Coveys berömda ta-vara-på-din tid-kvadrant.

Själv påmindes jag om kvadranten häromdagen när jag insåg att jag helt enkelt hade problem att välja mellan allt jag hade på bordet. Då tog jag hjälp av Coveys kvadrant som hjälper oss att se det som är viktigt för just oss. Finnessen är att den är så sanslöst enkel. Och enkelhet är ju ett gångbart koncept vare sig det gäller popmusik eller husmanskost. Så varför inte inom personlig utveckling.

Så eftersom kvadranten i mitt tycke faktiskt fungerar så ska vi i det här inlägget titta lite närmare på den. Döm sedan själv om det är något för dig.

Stephen Covey Sr. Hans kvadrant är lysande i all sin enkelhet. Han omkom dessvärre i en trafikolycka 2012.
Stephen Covey Sr. Hans kvadrant är lysande i all sin enkelhet. Han omkom dessvärre i en trafikolycka 2012.

Kvadranten är förstås inget svar på meningen med livet. Men sant är. För att ge oss själva möjligheten att leva ett så rikt och autentiskt liv som möjligt så behöver vi frigöra så mycket tid vi kan för att vara i det vi älskar. Så ur den aspekten tjänar management gurun Covey som en förebild. Men naturligtvis är kvadranten applicerbar exempelvis på jobbet. I allra högsta grad faktiskt.

Men nog snackat, nu skrider vi till verket. Som du ser på illustrationen nedan så består allt vi ställs inför enligt Covey av kvadrantens fyra olika områden. Enligt teorin så gör vi människor förstås helst saker i kvadrant 1. Här finner vi självklarheter som att betala räkningar och att gå upp ur sängen när klockan ringer. Så vilken normalt funtad människa vill då röra sig ner mot kvadrant 4? i den finner vi saker som att prata med telefonförsäljare och annat bjäfs som vi verkligen inte behöver eller vill ha. Men vart många av oss allt som oftast hamnar utan att vi märker det är i kvadrant 3.

Den här kvadranten är i mitt tycke världens bästa app utan att vara en app. Prioritera rätt och spara den med din iphone eller android. Lägg den som en låst bakgrundsbild. Bra påminnelse om din egen time managament.
Den här kvadranten är i mitt tycke en riktigt bra app utan att vara en app. Prioritera rätt och spara den med din iphone eller android. Lägg den som en låst bakgrundsbild. Bra påminnelse om din egen time management.

Alltså saker som är brådskande men kanske inte för oss själva. Här hittar du ofta saker där dina egna viktiga projekt inte spelar huvudrollen. Till exempel att hjälpa en kompis att flytta, eller att sitta och lyssna på detaljer som gav upphov till just kompisens separation och flytt. Kvadrant 2 handlar om saker som visst är viktiga men kanske inte just nu. Det är till exempel viktigt för mig att slutföra bokprojektet som jag jobbat med ett tag nu. Fast det är heller ingen katastrof om jag låter det ligga ett tag till. Det är också viktigt för mig att tvätta bilen, men heller ingen katastrof om den är lite dammig. Och så vidare.

Hela idén med kvadranten är alltså att vi i högre grad ska flytta vårt fokus från allt som är brådskande mot det som är VIKTIGT. Det är då vi känner att vi gör meningsfulla saker som för oss framåt.

Stephen Coveys kvadrantövning i fri tolkning och fem steg

A. Sätt dig gärna bekvämt för dig själv. Kanske med kopp kaffe eller annan valfri förfriskning. Utrusta dig sedan med ett block med vanliga post-it lappar och en vettig kulspetspenna. Använd en lapp åt gången och skriv ner saker som du MÅSTE göra. Gå sedan vidare och skriv ner allt du PLANERAR att göra. Sedan skriver du ner allt du VILL göra. Och sist men inte minst allt som du DRÖMMER om att göra. Absolut ärlighet i den här övningen är en dygd. Räkna med att du kommer upp i minst mellan 15-40 gula lappar. Kanske fler.

B. Nu kommer det enkla. Sortera nu dina lappar i två separata högar. En för allt som måste göras NU. Den andra för allt som kan VÄNTA. Ingen pardon. Var ärlig även här.

C. Nu är det dags att gå igenom dina två högar. Nu ska du av dem skapa två nya. En med det som är VIKTIGT och en INTE VIKTIGT. De fyra högar du nu har ska nu passa in i de fyra fälten i illustrationen av kvadranten.

D. Nu ska du fatta ett beslut om vad du ska göra med dina två högar som INTE ÄR VIKTIGA. Ska vi lyssna på framlidne Covey så ska du här helst göra dig av med dem. Själv tycker jag att det funkar om man frågar sig själv om det finns någon möjlighet att uppgradera någon kär lapp. I mitt eget fall så får jag nog begrunda mitt bokprojekt och göra det klart bums. Alternativet att släppa det helt skrämmer. Men är det viktigt är det bara att sätta igång! 🙂

E. Nu är rensningen klar. Du ser klart och tydligt framför dig vad som är viktigt. Nu är det upp till dig själv och din egen självdisciplin om du har the guts att välja att förkasta allt som INTE är viktigt. För om det inte är viktigt. Varför då göra det överhuvudtaget?

Överkurs

Gillar du managementlitteratur kan du förstås köpa Stephen Coveys bok i valfri nätbokhandel. Att leva och verka till 100% eller De 7 goda vanorna. Rekommenderas!

Lycka till med de viktiga sakerna i livet

Kategorier
självkontroll

Självkontrollens bästa verktyg

Brödsmulor eller en bortglömd hatt på tandkrämstuben? Vilka är dina triggers?
Brödsmulor eller en bortglömd hatt på tandkrämstuben? Vilka är dina triggers?

Aaaarghh… diskbänken är full av brödsmulor och klibbiga smörkluttar. INGEN här hemma fattar visst att äcklet på bänken inte trollar bort sig självt!?!? Jag har ju sagt till! Vet inte huuur många gånger. Nä nu är det dags för ett kvartssamtal med berörda köksanvändare.. aaaarghhh!!!

Såna här reaktioner i vardagen känner du säkert igen. Små små egentligen obetydliga saker som får igång oss. Men gång på gång går vi i fällan och tar med oss den dåliga energin in i andra sammanhang. Men nu till de goda nyheterna. Vi är inte hjälplösa offer och allt är inte andras fel. Allt handlar förstås om vår kära och högt älskade självkontroll.

Vi kan lära oss att undvika att förlora självkontrollen genom att lära våra hjärnor nya sätt att reagera. Det säger både forskningen om självkontroll och vårt eget sunda förnuft. Genom att lämna gamla reaktioner som i sina sämsta fall både är ineffektiva och ibland faktiskt rent skadliga kan vi utveckla dessa färdigheter. Det börjar med att först förstå vad som utlöser våra reaktioner. Det är självkontrollens främsta verktyg.

En till synes banal situation kan få igång oss. Men vad kan vi själva göra när vi känner att vi håller på att trilla dit?
En till synes banal situation kan få igång oss. Men vad kan vi själva göra när vi känner att vi håller på att trilla dit? Paul Newmans roll i filmen Sweet bird of youth hade massor av triggers att hålla reda på.

Det som på ren svenska får igång oss är allt som berör oss. Vissa berörs inte av brödsmulor på diskbänken. Andra går in i en mindre livskris. Knyckte någon på jobbet din favoritfikakopp? Inga problem för en del. Start av tredje världskriget för andra. Och så där håller det på. Alla har dem. Men olika triggers kan verkligen skilja sig åt från person till person. En stor fördel för varje triggertyngd människa är därför förstås att känna igen sina egna triggers.

Så hur kan vi känna igen våra triggers (det som utlöser våra starka reaktioner)? 

Var och en av oss har specifika triggers som orsakar våra reaktioner när vi svarar an känslomässigt och instinktivt. Detta sker när den känslomässiga delen av hjärnan (amygdala) tar över och vi förlorar kontakten med den tänkande logiska delen av hjärnan (neocortex).

De vanligaste triggers har olika orsaker. De kan bestå av:

  • Prestationsbehov: Vår strävan att få saker gjorda, tävla med andra, att arbeta för att en hög standard
  • Inflytandebehov: Behov av att kontrollera, övertyga, eller leda andra
  • Tillhörighetsbehov: Längtan efter att utveckla relationer, få vänner, undvika konflikter
  • Viktiga värden: När situationen inte innehåller sanning, ärlighet, kompetens, intelligens
  • Omedvetna minnen: såsom negativa minnen av vissa typer av människor eller specifika situationer
  • Hotande situationer mot vårt välbefinnande, position, status eller som negativ feedback, förändringar på jobbet

När du tittar på punkterna ovan. Kan du koppla någon av dina egna kända triggers till dem? Till exempel om du har en stark vilja att alltid vara omtyckt och regelmässigt duckar för olika konflikter. Nåväl, nu är det dags att du tittar närmare på dem!

Lär känna dina triggers övning

Tänk på ett tillfälle, en viss miljö, eller särskild situation som utlöst en stark reaktion. Tänk på att ilska kan vara både extrovert och introvert. Att skrika rakt ut är en reaktion. Att isolera reaktionen inombords och gå in i isande tystnad är en annan. Vi har helt enkelt olika reaktionsmönster i våra känslouttryck.

Lista nu vad du tror är din absolut vanligaste trigger. Den som du drabbas av allra oftast. Fundera sedan över följande fem punkter.

  1. Vad var det som var den utlösande faktorn i denna situation?
  2. Reflektera över dig själv precis innan din starka känslomässiga reaktion. Insikt?
  3. Kan du känna igen denna trigger i andra situationer?
  4. Vilket behov, omedvetet minne eller hotande situation tror du att denna trigger syftar till?
  5. Hur kan du känna igen den i framtiden?

Vår egen bästa medicin mot ovälkomna triggers är vår egen medvetenhet om varför de utlöser våra känslor och beteenden. Det är då vi kan lära av våra svar och reagera nytt. För att lära våra hjärnor att reagera nytt innan triggern har bjudit upp till dans så kan vi använda oss av denna enkla fyrstegsraket:

  1. Räkna till 10
  2. Ta ett djupt andetag
  3. Lugna ner oss på vårt sätt
  4. Distrahera oss själva för att skapa distans

Du kommer säkert på fler saker som du kan använda för att ta kontrollen över dina triggers. Lycka till!

Kategorier
personligt vardag

Självkänsla hos Ulrika i Rone

Ulrika Davidsson heter en kostboksförfattarinna. Har inte läst några av hennes kreationer men hamnade ändå på hennes helt nyöppnade restaurang i Rone här nere på gotländska Sudret. Allt började med att vi köpte en gammal cykel av den mycket trevliga pch pensionerade gårdsloppisinnehavaren Ingvar i Rone. Vi hann knappt komma ur bilen innan Ingvar tipsade om sin granne Ulrika som han hade varit och smort kråset hos kvällen innan. Jodå bättre PR-man än Ingvar finns nog inte så vi bestämde oss för att testa GI-middagen kvällen därpå. Dessutom med självkänslans egen apostel här i Sverige som middagstalare. Vi menar förstås Mia Törnblom 🙂

Nåväl, vi hade en helt underbar (och nyttig) kväll i Ulrikas nyrenoverade gamla svinlada. Hemma hos Ulrika heter stället. Och vi kände oss faktiskt som hemma 🙂 Mia for runt som en virvelvind och pratade självkänsla medan innehavaren bakade efterrätten i samma lokal. Kul och faktiskt hysteriskt prisvärt! Det blir garanterat ett återbesök senare i sommar.

Sköna och öppna samtal med Mia Törnblom hemma hos Ulrika. Ses gärna igen!
Skönt fördrinkshäng utanför den gamla svinaladan. Inte illa!
Den goda förrätten  var helt underbar. Med extra grönsaker, olivolja och en nypa flingsalt lyfte den mot stjärnorna. Tjusigt och hälsosamt på köpet!
Populärt! Imponerad av den vackra och stilrena inredningen och den utsökta maten. Inte undra på att det var fullsatt. Nästan 70 personer tryckte in sig i ladan.
Härligt med underbart matställe här ute på Sudret. Vi kommer igen!
Härligt med ett nytt matställe här ute på Sudret. GI rockar för svullna sommarmagar! 🙂 Vi kommer igen!
Underbart när instagram fungerar. Härliga bordsgrannar från fide och hablingbo.
Underbart när Instagram för människor samman  – även IRL 🙂  Härliga bordsgrannarna design-Ulla från Fide och Olle från Hablingbo med Mia Törnblom i mitten. Vi syns på Sudrets livs!
Härlig efterrätt tillreds av Ulrika när Mia Törnblom pratar självkänsla,
Den härliga efterrätten bestående av en sockerfri! rabarberpaj tillreds av Ulrika Davidsson medan Mia Törnblom pratar självkänsla. Gott samarbete!
Kategorier
Allmänt känslor Lust relationer therese appelqvist vardag

Lycka på landet

Ebba poserar med den goda äppelmusten. Hemmaplockade äpplen ger godast must.

Enkel lycka på landet har för mig idag varit att ta tillvara på de äpplen jag hann plocka i trädgården innan frosten kom. Att med min bonusdotter åka till det lilla kooperativet i Alva socknen här bredvid Havdhem för att där på musteriet ta fram alldeles äkta och utsökt äppelmust.

Vi svängde in bilen vid den gula bänken som vi fått instruktion att titta efter och möttes av två leendes kvinnor i gröna förkläden och handskar. Musteriet andades naturlighet och vänlighet. Vi kände oss båda glada och halvt uppspelta av att se hur de tog fram äppelmusten.

Musteriet i Alva, Gotland.

Fram ryckte jag iphonen för att föreviga det speciella ögonblicket med Ebba. Stadsbrudar på vift som tidigare i bilen hade enats om hur vi verkligen trivdes här. För nog är det minsann något alldeles speciellt med att leva här på Sudret med alla fåren, tystnaden och det vackra ljuset.

Vi fortsatte inåt mot Hemse några kilometer bort för att handla lite till middagen och vände sedan hemåt igen till resten av familjen (Per, Samuel och John). Vi tutade lite extra på vägen in mot huset och vinkade glatt till killarna som befann sig på taket och rensade stuprännor.

Mitt leende blev större och jag kände lyckan sprida sig i hela kroppen. Ögonblick att minnas. Lycka på landet!

Musteriet i Alva, Gotland
Kategorier
beteenden ego Hälsa inspiration känslor Kategorier per appelqvist sinnet Självinsikt självkännedom självkontroll

Hur vi styr vår sinnesstämning

Filip är enligt sig själv och de flesta andra en riktigt trevlig och tillmötesgående person. Humöret är för det mesta soligt men tyvärr inte riktigt jämt. En som får känna på Filips toppar och dalar är sambon Åsa. En eller ett par gånger i veckan kommer Filip hem från jobbet och är rent ut sagt på ett riktigt skithumör. Han är allmänt sur och vresig och gnäller på det mesta. Åsa tycker att han är en riktig pest. Men när Filip är på det humöret väljer hon oftast ändå att ducka. Historien har visat att om hon själv blir sur tillbaka så blir Filip bara jobbigare att tas med. Dessutom tar rehabiliteringstiden för att han ska återgå till snäll-Filip bara ännu längre tid. Bättre då att låta ilskan sakta rinna av honom. Även om det är segt.

Att normalt trevliga människor plötsligt beter sig surt och vresigt är som i fallet ovan inte särskilt ovanligt. Boven i dramat är ofta negativa känslor som vi inte riktigt vet var de kommer ifrån. Men de ligger ändå och skräpar i vårt undermedvetna. Dessa känslor har sedan en kuslig förmåga att lyckas bubbla upp där de inte hör hemma, nämligen tillsammans med dem vi tycker om allra mest. Konstigt, ellerhur!

En litet bättre nyhet för Åsa är att Filips beteende faktiskt går att göra någonting åt. Allt enligt forskning kring hur vårt känslocentra i hjärnan faktiskt fungerar. Den världskände forskaren och författaren Daniel Goleman menar att man kan dela upp inte bara våra vresiga känslor, utan även våra känslor i största allmänhet i två kategorier. De omedvetna och de medvetna.

Om vi tittar på typiskt omedvetna känslor kan det vara att du sitter hemma i soffan och ser en politisk debatt på TV. En av huvudpersonerna representerar ett parti som du avskyr. Blotta åsynen och bilden av det du ser framför dig framkallar då omedelbart en släng av ilska. Ingenting som du planerat förstås, men bara en sekundsnabb beskådan av en i dina ögon pappskalle till politiker gör dig nu obehaglig till mods. Din sinnesstämning kan som en effekt av detta bli negativ och du kan precis som Filip bli omedvetet vresig och sur.

I Filips fall har han däremot hämtat sin irritation på jobbet. Så när Filip spelar ut sin vresighet mot Åsa menar han egentligen ingenting illa. Han har inte uppmärksammat eller ifrågasatt sitt eget beteende utan bara övermannats av negativa känslor som han tagit med sig hem. Men detta är förstås en klen tröst för Åsa.

När Filip däremot börjat fundera och är medveten om sina känslor och exakt vart de kommer ifrån så skulle det innebära att hans känslor registrerats i hjärnans cortex och känslocentra. Nu finns det två möjliga vägar för Filip. Han kan låta sitt ego och negativa tankar härja fritt och spä på sin redan negativa sinnesstämning med känt resultat som följd. Nästa alternativ för Filip är att han kan medvetandegöra sin egen yttre reaktion. Då kan han också omvärdera hela situationen och både ändra sin uppfattning och sinnesstämning.

När Filip ägnar sig åt detta gör han alltså tvärtom mot att ilsket hälla fotogen på sitt redan usla humör. Han växlar istället humör genom insikten att han är helt hänvisad till sig själv. För att medvetet skifta sitt humör börjar han istället tänka fler kärleksfulla tankar där han ser sammanhanget klarare och där han värderar vad som är viktigt.

”Nisse på jobbet kanske hade bråttom till ett möte när han snodde min parkeringsplats. Jag ska fråga honom på måndag”.

”Det kanske var viktigt för Åsa att ställa sina föräldrars vidriga kopparkittel i vårt sovrum. Den gör henne glad och för mig är det handen på hjärtat ganska betydelselöst.”

Den mer vetenskapliga benämningen för detta eminenta verktyg kallas emotionell självinsikt. När vi är i besittning av den är vi ett steg på vägen för att helt på egen hand kunna skifta en negativ sinnesstämning. Poängteras bör att det är en stor skillnad på vanlig irritation och svart ilska som kan vara betydligt svårare att tygla.

Hur vi hanterar våra känslor är ett högintressant och komplext ämne som vi brukar återkomma till då och då här  i bloggen. För dig som är intresserad av att fördjupa dig i ämnet känslor rekommenderas Daniel Golemans bok, Känslans Intelligens.

Ha en fin vecka med riktigt god stämning där hemma!

Kategorier
beteenden motivation

Att förstå våra omedvetna handlingar

Med ett ryck drar vi upp kylskåpsdörren. Vi vet vad det innehåller men det spelar ingen roll. Vi vill se och smaka med sinnet. Våra ögon scannar snabbt av skåpets innehåll nerifrån och upp på jakt efter något som kan matcha sinnets begär. Om vi är hungriga? Nix, vi öppnade kylen utan ett uns av föraning. Mätta för stunden med en ostmacka i magen på väg ut från köket händer samma sak igen. Nästan reflexmässigt rycker vi upp telefonen ur fickan. Några snabba tryckningar senare scannar vi av våra vänners senaste uppdateringar på Facebook. Om vi planerat för en god tid med våra vänner bland sociala medier? Nix. Vi gjorde det helt utan föraning eller planering. Igen. Varför?

Just situationer som de ovan kan utlösa våra omedvetna beteenden. Det vill säga att vi gör en oplanerad handling mer eller mindre reflexmässigt. De utlöses ofta av det vi ser i stunden som distraherar oss mot något vi tror oss vilja ha. Men hur gör vi när vi inte vill att dessa distraktioner ska styra oss och våra beteenden?

Helgens tips: Uppmärksamma dig själv. Ta reda på vad du egentligen vill med det du gör. Vilka konsekvenser vill du se uppfyllda? Om du förstår vad som styr dina mer eller mindre omedvetna handlingar kan du lättare styra själv än att låta situationerna och distraktionerna ta över kommandot.

Kategorier
autentisk självbild Självinsikt självkännedom

Autenticitetsgurun och självbilden

Igår var vi på fest i Saltsjöbaden hos goda vänner. De hade precis köpt ett nytt hus och avslutat en smakfull renovering. Och då pratar vi om en riktig herrejössesrenovering. Alltså var det dags för klassikern inflyttningsfest! Huset, kåken eller snarare kråkslottet var urtjusigt och som hämtat ur en inredningstidning. Efter den sedvanlige husesynen hälsade vi på de andra gästerna som vi inte träffat förr. Det var då det hände. Min väninna presenterade mig för sina grannar.

– ”Det här är Therese, Stockholms autenticitetsguru!”

Jag smålog mot grannarna och tackade för det smickrande epitetet. Riktigt ego-godis i mina öron 🙂 Autenticitetsguru… tja det är ett nytt sätt att se på mig själv. Passar denna smått humoristiska omskrivning hur jag ser på mig själv? Tänker vidare på våra självbilder och hur de påverkar oss.

Vad är då självbild per definition?

Vi har en självbild, en bild som talar om för oss hur vi tänker, känner och agerar gentemot andra. Den bilden har utvecklats ända sedan vi var små. Den kommer från vad vi hört andra säga om oss, vad samhället säger om oss och vår generation etc. Den har etsat sig fast och präglar allt vi gör. Vi bekräftar den i alla våra beteenden. Ofta tenderar vi att handla så att vi bekräftar vår självbild (Kiesler) och till och med söker information från omgivningen som bekräftar den (Swann). Vi  handlar alltså utifrån den vi tror att vi är.

När vi arbetar  med autentiska ledarprogram visar det sig ofta att klienternas egna självbilder inte stämmer med den uppdaterade versionen när de börjar utforska den på ett lite djupare plan. Det innebär att den de trott sig vara och agerat utifrån inte längre stämmer med nuläget. Inte heller stämmer bilden av hur de tror andra uppfattar dem med hur de i själva verket uppfattas. Detta är något som är skevt och ytterst vanligt. För när vi försöker bestämma en enad bild av oss själva ser vi problematiken med det. För vi är mer än vad våra föreställningar, våra ord och vår självbild säger om oss.

Med hjälp av att se på självbilden ur olika perspektiv, alltså både våra egna och andras, kan vi mer och mer lösgöra vår bestämda bild, öka vårt medvetande och öppna upp för att titta på våra föreställningar med ”nya” ögon.

När vi inte längre hämtar vår självbild från våra egna tankar och andras bedömanden närmar vi oss den sanna självbild vi föddes med.

P.S. Den fina tavlan som vi valt till inlägget är gjord av Diego Velasquez. Klicka på bilden och upplösningen håller för att ha som bakgrund på datorn.

Kategorier
Allmänt autentiska relationer inifrånstyrning känslor Kärlek

Ansvarsdammsugarna

Våra relationer hemma och på jobbet är ett kärt och återkommande ämne här på bloggen. Ett av de vanligaste problemen är att det ofta är den ena personen i en relation som tar ett större ansvar i hemmet än den andre. Fast egentligen vill hon/han förstås att det ska vara mer jämlikt än så.

Följ med i vardagen hos de sammanboende kvinnorna nedan. Kanske har du sett beteendet hos de båda någon annanstans förut?

Anna och Stina har varit ett par sedan tre år tillbaka. Nu har de flyttat ihop och bott tillsammans i ett år. Dessvärre är Anna missnöjd med att Stina gör alldeles för lite hemma. Det skapar en irritation som påverkar klimatet hemma hos de båda.

– ”Om hon bara kunde göra litet mer här hemma – ska JAG göra ALLT”, tänker Anna.

Anna känner sig som ett hembiträde med alla hushållssysslor.  Men hon fortsätter att städa och feja för fint vill hon ha det hemma. Annars står hon inte ut själv. Hon plockar upp Stinas kläder, rättar till pappershögarna på bordet och ställer skorna på sin rätta plats. Hon känner att det är hon som har ansvaret för hemmet.

Stina, däremot tycker att Anna är för långsam och alltid ska tänka igenom saker innan de ska göra något. Aldrig någon action. Då blir Stina otålig och vill forcera att något händer.

– Annas långsamhet går mig på nerverna. Hur svårt kan det vara att fatta ett så enkelt beslut som om vi ska äta kebab eller inte!?”, tänker Stina.

–  ”Om inte Stina lyssnar in vad jag tycker eller känner vill jag inte gå ut och äta. Då blir inte måltiden trevlig och då kan jag lika gärna äta hemma”, tänker Anna.

Anna som har ett stort behov av att behaga människor och inte stöta sig med någon vill gärna ta upp sina problem men gör det sitt mjuka sätt.

–  ”Stina vad säger du om att vi pratar lite om hur vi har det?, säger Anna.

–  ”Har vi problem menar du? Säg inte att du läst en massa relationsdravel i någon tidning nu igen, suckar Stina.

–  ”Ja kanske lite när vi inte verkar kunna komma överens om saker. Vad beror det på?”

”Vilka saker då? Jag tycker vi tycker lika fast du har ju förstås svårt att ta beslut och göra något som inte är planerat. Är vi hungriga så går vi ut och äter, behöver vi gå på damrummet så går vi. Att sitta och glo och vänta på den rätta känslan gör en knappast mätt. Some action please säger Stina leende och gör en öka-takten-gest med högerarmen.

–  ”Jo jag kan ju vara det”, säger Anna och kommer av sig totalt.

Anna tycker inte alls det är kul att bli angripen på det här sättet av Stina och tystnar. Det blir kyligt dem emellan. Annas intention hade varit en mer utmanande diskussion med Stina. Men Anna är ofta så angelägen om att bli omtyckt och det hindrar henne i olika situationer. Och särskilt jobbigt är det förstås med Stina.

Anna och Stina har här tre väldigt vanliga fallgropar i sin relation;

  1. Ansvarsfällan – Anna tar på sig mer ansvar än Stina och blir en ansvarsdammsugare. Det gör att Anna tappar viljan att göra saker och Stina fortsätter att slänga saker runt sig. De blir ju upplockade ändå. Så varför ändra på något som funkar resonerar Stina.
  2. Otålighetsfällan – Stina gör att Anna inte känner sig sedd eller hörd när hon ständigt vill iscensätta till exempel gemensamma aktiviteter utan att fråga Anna om hon vill. Då tappar Anna lusten att följa med på Stinas upptåg och ständiga jakt efter något nytt. Stina blir irriterad för att Anna är så långsam och handlingsförlamad. Här resonerar Stina att det är bättre att hon driver på så att något händer. Problemet är att respekten, tilliten och empatin brister och det påverkar i sin tur Annas vilja att följa med på Stinas upptåg.
  3. Popularitetsfällan – Anna är angelägen om att bli omtyckt och väljer en trygg och mindre utmanande linje när hon ska diskutera problemet som hon upplever i deras relation. Stina undrar vad hon vill och förstår inte hennes problem för hon säger ju rakt ut vad det handlar om.

Så hur undviker du fallgroparna i dina relationer?

Jo genom att lära av fallgroparna och;

  1. Ta ansvar för det som är ditt
  2. Lyssna noga och förstå den andre
  3. Ta reda på vad du egentligen tycker
  4. Handla i linje med vad du tycker

Lycka till med dina relationer!