Kategorier
personlig utveckling

Hur vi lever vårt bästa liv

I det du upplever finns svaren på ditt bästa liv.
I det du upplever finns svaren på hur du lever ditt bästa liv.

– ”Jag känner att jag saknar något.”

– ” Jag vet egentligen inte hur jag kan höja min livskvalité.”

– ”Ibland vet jag inte vem som styr mitt liv, det känns som att jag bara gör saker utan att ifrågasätta.”

Kanske känner du igen dig i något av det här och längtar efter en förändring. Eller inte.

För att livsstilsförändringar ska genomföras behöver vi ”vakna till” och på riktigt styra våra liv. För det behövs medvetenhet. Ibland en ganska stor portion sådan för att vi ska skakas om.

Om det finns något som kan ”väcka oss” till att leva så bra vi bara kan, vad skulle det kunna vara? Skulle det kunna vara en fråga och i så fall vilken?  Vad är det vi behöver förstå för att välja det bästa?

För mig är frågan; hur lever jag mitt liv? en av de frågor som gör mig mer medveten. För när jag hör mig själv beskriva hur jag lever mitt liv kan jag samtidigt känna om det är det livet jag vill leva. Om det är mitt bästa liv. Nyligen ställde jag frågan på nytt och ställdes inför den nakna sanningen att jag ville leva annorlunda än jag gjorde…. så då ställdes jag inför frågan om jag ska göra någonting åt det. Och ja, det ska jag! Inom kort kommer det hända mycket i mitt liv. Skriver vidare om det en annan dag.

Utifrån mina erfarenheter är det i våra upplevelser som svaren finns på hur vi kan leva vårt bästa liv. Att ställa frågor kan ”väcka oss” för att skapa mer av de upplevelser vi vill ska ingå i vårt liv.

Pröva om du vill, det är fascinerande att höra sig själv berätta. Där i orden och bortom orden finns mycket information om hur vi egentligen ser på livet. Så; Hur lever du ditt liv?

Kategorier
medvetenhet

Varför till synes banala situationer kan sätta sig på självkänslan

Ett bra eller dåligt beslut? Men känns det rätt eller acceptabelt? Eller bara magont och heelt fel?
Ett bra eller dåligt beslut? Men känns det rätt eller acceptabelt? Eller bara magont och heelt fel?

Att må bra inne i oss själva följer inte sällan en logik som är kopplad till våra handlingar. När vi gör något bra för oss själva eller andra följer ofta en känsla av tillfredsställelse. Att ta fighten för det som betyder något är inte alltid särskilt bekvämt. Men det är i allra högsta grad inifrånstyrt.

Inifrånstyrda handlingar är handlingar där du är sann mot dig själv. Du tar helt ansvar för dina beslut. Även de utåt sett banala. Men de som kan vara viktigare än du tror.

Låt oss därför titta på en scen från en vanlig kväll i hemmet. Föreställ dig att du själv spelar huvudrollen. Visserligen en till synes fjantig sådan. Helt sant. Men det är också poängen som vi vill belysa. Inifrånstyrning hör inte bara till livets stora beslut. Den är även ett förhållningssätt i vardagen.

Situation

Du själv vill ha en umgängeskväll med resten av familjen. Men din partner förordar istället ostbricka och en afton med Idol och Kevins senaste låt. Det var inte alls så du hade tänkt dig fredagskvällen. Men din partner står på sig. Så hur förhåller du dig själv? Ska du agera som inifrånstyrd eller utifrånstyrd?

Utifrånstyrning 

Du håller tyst, för visst kan väl du titta på Idol. Men egentligen vänder det sig i magen av orätt. Du vill inte stöta dig med din partner, fast du tycker att hen har fel. Ni kan ju bli ovänner. Låt fjärrkontollen härska i vardagsrummet så blir det lugnt! Det är enklare för alla. Säg ingenting och parkera i soffan bredvid partnern och hugg in på osten så blir det i alla falla fall en lugn och skön fredagskväll.

Att titta på Idol är inget fel. Men andra närstående kanske tycker annorlunda?
Att titta på Idol är inget fel. Men andra närstående kanske tycker annorlunda?

Inifrånstyrning

Jag kan inte strunta i detta och låtsas som ingenting hänt. Idol och ost är inte allt för mig. Det här är inte rätt. Jag agerar inifrån vad jag tycker är rätt. Jag talar om för min partner att jag inte håller med om att detta är den optimala fredagen. Det är okej att det blir dålig stämning. Men kanske kan vi tack vare att jag styr inifrån faktiskt ha en betydligt bättre relation än om jag inget sagt? Då hade det pyst ut frustration under kvällen och det hade inte varit schyst.

Skillnader och självkänsla

Så vad är då skillnaden mellan att vara inifrånstyrd och att ta strid för minsta lilla bagatell?

Det är enkelt. Om du inte blir särskilt berörd av att kvällen är vikt åt idol även om du inte gillar det fullt ut är du inte utifrånstyrd. Men om det finns en vana att gå med på saker som känns helt fel så kan det till slut ge allvarliga konsekvenser för självkänslan. Måttstocken är; hur berörd blir du?

Goda relationer skapas även i livets mest banala val. Särskilt de som innerst inne betyder något.

Kategorier
autentisk känslor självkontroll

Fem steg mot större självkontroll

Hur kan vi ta kontroll över dessa överväldigande känslomässiga reaktioner som ibland uppstår helt plötsligt och utan förvarning?

De får oss att agera på ett sätt som påverkar oss negativt, både privat och på jobbet. Låt oss ta makten över våra reaktioner och ta ansvar för våra handlingar. Men hur?

Det handlar om självkontroll och om att hantera oss själva, våra (tankar- och) känslor, och så då våra amygdala hijacks.

Men vad är då en amygdala hijack? Om vi ska börja med själva begreppet så har ordet hijack ingenting att göra med t ex. flygplanskapare där det annars är flitigt förekommande. Men en gemensam nämnare är att om de riktiga kaparna genom hot tar kontrollen över flygplan, så kan amygdalan kapa ditt känsloliv så att du inte längre är förmögen att styra över dig själv. En amygdala hijack är alltså en känsloreaktion som styr våra handlingar. Den uppstår när vi tror vi är hotade. Våra känslor blir därmed kapade av oss själva utan att vi själva vill det.

Så här skulle en amygdala hijack kunna se ut en dag på jobbet; (i jag-form)

Plötsligt står jag där och har hamnat i en totalt meningslös dispyt med en kollega. Sakfrågan är egentligen inte så viktig. Jag är ändå mer upprörd än jag vill erkänna och kan varken kontrollera känslan av orätt i magen eller den omedelbara känsloreaktion som kommer ur min mun. Det var kanske något han sa eller hur han sa det, som fick mig att känna mig hotad eller förorättad. Allt mitt fokus hamnar nu på att hantera hotet, och att ta kommandot över situationen, och visa att det är jag som vet och kan mitt jobb. Jag känner att jag vill hävda mig och lägga all skuld på honom och angripa tillbaka. – ”Varför reagerar jag så starkt?”

Svaret är att han, min kollega helt enkelt har utmanat min professionalitet eller trampat på en för mig känslig punkt. Och först efteråt förstår jag att det mesta är kopplat till mina rädslor att inte duga. Utbrottet är starkt förknippat med att min kollega går emot bilden jag har av mig själv som professionell. Här fanns ingen plats för de logiska frågorna om vad detta egentligen handlade om, utan enbart om att upprätthålla min egen bild av mig själv inför mig själv.

Daniel Goleman skriver om dessa känslomässiga reaktioner som är omedelbara och överväldigande. Signalen som kommer in i hjärnan till exempel via ett synintryck går inte som vanligt via neocortex (den tänkande hjärnan) och får anvisningar därifrån om hur vi ska reagera. Signalen går direkt till amygdalan (den känslomässiga hjärnan) som omedelbart utsöndrar massor av hormon. Av dessa reagerar vi direkt och utan känslokontroll. Antingen väljer vi här att fly eller kämpa och försvara. Vi är tillbaka till stenålderns reptilhjärna där vi reagerar med instinkt snarare än eftertanke inför de hot vi ställs inför. Efteråt vet vi oftast att det var fel och kanske inte helt till vår fördel. Vi förstår med eftertankens kranka vishet att våra handlingar inte har legat i linje med hur våra balanserade jag hade handlat i samma situation. Våra sunda förnuft har här helt enkelt blivit kapade av amygdalan. -”Jag skulle inte skickat det där korkade mailet till kollegan med chefen som kopia. Vad fel det blev. Men just då tyckte jag det var en jättebra idé.”

Vad som händer vid en amygdala hijack är att vi inte kan hantera oss själva eller andra. EQ och SQ har satts ur spel och det som triggade oss, hotet får allt vårt fokus. Vi förlorar vår självkontroll.

En amygdala hijacks känns igen med tre tecken;

  1. Stark känslomässig reaktion
  2. Plötslig och omedveten reaktion
  3. Efteråt vet du att du agerat olämpligt

Att hitta det som utlöser reaktionen (hotet) är nummer ett för att vi medvetet ska kunna känna igen det som triggar oss och kunna stoppa reaktionen innan den helt utlöser sig. Självkontrollens utmaning.

Ta reda på hur dina amygdala hijacks brukar se ut för att lättare kunna ta kontrollen över dina handlingar när hotande situationer uppenbarar sig.

5 steg mot större självkontroll;

Ta fram papper och penna.

1. Tänk på en situation när du varit i konflikt, frustrerad eller helt gått i försvar.

2. Ställ dig frågorna;

  • Hur ser en amygdala hijack ut för mig?
  • Vad brukar trigga mig? Vissa människor? Vad någon tyckte? Hur någon uttryckte sig?
  • Vad gör jag för att bäst kontrollera mig själv? Vad har fungerat tidigare? Vad har inte fungerat?
  • Vad ska jag tänka på framåt?

3. Skriv ner ett utvecklingstips till dig själv.

4. Var uppmärksam när hotande situationer uppkommer.

Nästa gång du känner igen en hotad situation. Antingen att du håller på att bli upprörd eller flyr in ett försvarsläge under en misstänkt hijack, så har du faktiskt hela sex sekunder på dig att få ordning på ditt känsloläge. Efter det når thalamus (hot-)signaler amygdalan och du får problem. Nu är det dags att ta ett djupt andetag och identifiera vad detta egentligen handlar om.

5. Skapa distans.

Har väl en amygdala hijack utlöst sig kan du skapa distans till det som hotar dig. Två tips på hur du kan skapa en distans är att;

  • Le åt dig själv och tänk ”amygdala hijack” (Medvetenhet om vad som händer är det värsta som amygdala hijackers vet och håller de värsta känslostormarna dörren).
  • Flytta fokus till något annat och bryt det du är i nu. (Ta en promenad eller besök authenticabloggen 🙂 )

Lycka till!