Melburn McBroom var inte bara en dominant chef – han var dessutom pilot. Men hans hans häftiga humör skrämde medarbetarna. En dag 1978 närmande sig McBrooms flygplan Portland, Oregon. Men under inflygningen upptäckte han att något var fel på landningstället. Han gick därför upp på högre höjd och cirklade runt för att mixtra med reglagen. Medan McBroom var helt upptagen med landningsstället närmade sig bränslemätaren nollstrecket. Men hans andrepilot var så rädd för hans ilska att han inte sa något trots en hotande katastrof. Planet kraschade och tio personer miste livet.
Berättelsen ovan visar vikten av att kunna hantera sig själv på jobbet och att kunna samarbeta. Den tjänar logiskt nog även som varnande exempel på flygutbildningar. Hörde den första gången på en utbildning kring emotionell intelligens, och det är författaren Daniel Goleman som fört fram den i ljuset.
Historien om McBroom och hans dåliga humör är skakande just för att den belyser de yttersta konsekvenserna av att inte kunna samarbeta. Dock existerar liknande relationer på andra arbetsplatser som är mindre farliga, men nog så ineffektiva.
Sakfrågan i det här inlägget är att människor likt andrepiloten i berättelsen är så rädda för sina chefers ilska så att de helt tappar fokus på sig själva och sin uppgift. Större delen av deras energi går ut på att till varje pris hålla sin chef nöjd. Vare sig det handlar om ett direkt undfallande beteende eller att konsekvent undvika att ta upp saker som borde förändras. Jobbrelationer som dessa är förstås förödande, inte bara för det personliga lidandet, utan också för att essentiella ingredienser för sann framgång, som glädje, relation, kreativitet och tillit helt eller delvis går förlorade.
Kärnproblemet är förstås att det inte är lätt för personer som tycker de har dåligt självförtroende och/eller som är rädda för att möta en alltför auktoritär chef.
Kanske tänker man att; ”Det är ingen idé, han är som han är! Jag kan inte göra något!”
Tankar som dessa är en form av försvar som förekommer när vi blundar för vårt eget ansvar. Vi går ofta i försvar när vi utsätts för ”hot”. Amygdalan påverkas och då kan det vara lättare att lägga skulden på den som vi tycker orsakar hotet.
För att kunna samarbeta inifrånstyrt, det vill säga där vi tar ansvar och handlar i enlighet med det vi står för, behöver vi först ta reda på hur vi handlar och hur vi vill handla? Är det i enlighet med våra värderingar, känslor och vårt förnuft? Det som inte sällan håller oss tillbaka är vår bekvämlighet och att vi omedvetet lägger skulden på personer som vi anser hopplösa. Vi ger upp och går i försvar utan att se att vi själva är lika delaktiga. Visst är det situationsanpassat men ofta har vi ett mönster för hur vi agerar när vi möter en auktoritär chef. Eller hur?!
Dagens tips om du har en auktoritär chef som lätt blir arg:
1. Vänd fokus mot dig själv.
Vad tänker, känner och hur agerar egentligen jag på jobbet? Skuldbelägger jag chefen och blir bekvämt undflyende eller tar jag ansvar och agerar enligt mina värderingar?
2. Ta reda på vad du vill.
Hur vill jag göra egentligen? Hur tar jag själv bäst ansvar för situationen och handlar efter vad jag tycker?
3. Agera inifrånstyrt
Kan jag påverka? Hur gör jag det på bästa sätt utifrån mig själv? Tänk på att agera, tillnärmelsevis inte behöver betyda att du går i opposition eller i konflikt med din chef. Att agera inifrånstyrt innebär att du handlar i enlighet med dina värderingar och inte går emot dig själv.
