Kategorier
samtal

Så lyckas du i samtal

– ”Använd sexkantsnyckeln och dra åt lagom!”, utbrister Filip till Sune och förmanar honom.
– ”Annars blir hyllan glapp och kan gå sönder”, fortsätter han.

Det visade sig att dessa två herrar, Filip och Sune, har helt olika sätt för hur de vill sätta ihop en IKEA-hylla på. Det har en gemensamma uppgift som de nu ska lösa tillsammans. Sune vänder sig om till Filip och berättar om hur han känner sig när Filip tillrättavisar honom. Filip tittar på honom nästan uttryckslöst och utbrister men det hör väl inte hit.

– ”Om du inte kan göra som jag säger blir det ju aldrig klart. Fel blir det också!” säger Filip.

– ”Men jag tycker vi ska läsa bruksanvisningen och låta det ta den tid det tar” svarar Sune.

Du ska alltid bestämma, tänker Sune. Filip möter inte ens hans blick utan fortsätter bara mekaniskt med det som ska göras. Sune blir tystare och när Filip föreslår att de nu ska göra på ett nytt sätt tvärvägrar Sune. Han känner sig överkörd av Filips buffliga och instruerande attityd. Filip förstår inte varför Sune tjurar. Han ville ju ha med Sune i arbetet och föreslår dessutom ett nytt sätt att montera hyllan på. I Filips värld gör han Sune en tjänst så att de kan arbeta bättre ihop.

Det här är för mig ett samtal som helt spårat ur. Sunes amygdala har blivit kapad. Hans känslor har tagit över. Han har gått in i försvarsläge och tvärvägrar samarbeta.

Hur kan de göra annorlunda för att mötas i uppgiften och färdigställa hyllan?

För mig är hemligheten bakom lyckade samtal de fyra i:na. Trots olika sätt att göra saker på, olika fokus och olika saker man tycker är viktigt.

De är;

  1. Insikt om vad jag egentligen tänker, känner, och hur jag agerar.
  2. Inställning till den jag möter. Vad tycker jag om den andre egentligen? Oavsett vad jag tänker eller känner om den jag möter så är det inte sanningen.
  3. Intention med samtalet. Vad vill jag egentligen med samtalet? Beroende på vad jag vill med samtalet så påverkar det resultatet.
  4. Intuition som jag använder under samtalet. Vad säger personen egentligen? Att lyssna på mer än orden. Låta intuitionen guida dig i samtalet.

Om vi applicerar de fyra i:na på Sune.

Insikt. Sune tycker han har insikt om vad han själv tänker och känner kring deras gemensamma uppgift. Nu vill han berätta det för Filip med förhoppningen att han ska förstå Sunes bild.

Inställning. Men vilken är egentligen Sunes egen inställning till Filip? Han tycker ju att Filip alltid ska bestämma och ständigt nonchalerar honom. Här kan Sune ändra inställning till Filip och snarare se hans styrkor i uppgiften, än hans sociala brister.

Intention. Sunes syfte med samtalet är att han ville samarbeta i uppgiften. Filip ville säkert det också men bara om han fick bestämma. Kunde Sune tänkt eller agerat annorlunda gällande vad han ville? Han berättade att han ville att de skulle läsa bruksanvisningen. Men han glömde nämna att han ville ha bättre stämning mellan de två. Här kan Sune istället direkt berätta vad hans intention är från början. Då skulle Filip förstå att detta handlade om någon annat än bokhyllan och uppgiften.

Intuition. Kunde Sune lyssnat in Filip lite nogrannare? Kunde det rent av vara smartare att berätta vad han kände för Filip under en paus? Han såg att Filip var så inne i sin uppgift med bokhyllan att han inte skulle lyssna. Om Filip vore inne i en uppgift och i full färd med slutmonteringen är antagligen sannolikheten för att han skulle ta in Sunes budskap väldigt liten. Men när de är klara. Absolut!

Om vi applicerar de fyra i:na på Filip.

Insikt. Filip är fokuserad på uppgiften och låter inte tankar och känslor komma i vägen. Allting i Filips huvud kretsar nu kring att få ihop hyllan. Att han på vägen dit trampar på Sune förstår han inte. Filip behöver här insikt om att Sunes avighet inte bara handlar om hur de ska skruva ihop hyllan.

Inställning. Filip upplever Sune som omständig och velig. Om Filip ändrar inställning och tillsammans med Sune tar en titt på bruksanvisningen kan han faktiskt själv tjäna på det. Noggrannhet är eftersträvansvärt. Filip behöver tänka att Sune faktiskt kan ha rätt och lyssna på honom. Det kan rent av göra uppgiften smidigare utförd.

Intention. Den är glasklar för Filip. Det är att bli klar med hyllan så fort som möjligt. Så Filips instruktioner till Sune är väl menade och inget han säger för att göra Sune upprörd. Han menar inget illa och vill bara få ihop hyllan. Något Filip kan göra är att berätta för Sune vad han planerar att göra istället för att instruera och mästra. På så sätt bjuder han in Sune i sina planer som därmed blir både delaktig och nöjd.

Intuition. Genom att använda sin intuition kan Filip lyssna på vad Sune egentligen vill med det han säger. Om intuitionsförmågan haltar behöver Filip ändå förstå hur han påverkar Sune med sina uttalanden. Det viktigaste är att han är medveten om att Sune tänker och känner annorlunda än honom.

Goda samtal har ingredienser av förståelse. Har vi även en bra inställning och en god intention, och dessutom lyssnar in vad den andre egentligen säger bortom orden. Då lyckas du garanterat med dina samtal.

Kategorier
autentisk Autentiskt Jobb personlig utveckling Reflektion självkontroll självmotivation

Autenticitet på jobbet del 1

Kunskap är makt sade den brittiska filosofen Francis Bacon för över 400 år sedan. Och ingenting kunde vara mer rätt. I alla fall inte då. Faktiskt höll den gode Francis citat sig aktuellt ända fram till att världen rycktes med i kanske mänsklighetens största uppfinning hittills; Skapandet av vad som idag är fenomenet internet. Tack vare internet har ju alla människor kunskap om vad som helst. Det spelar ingen roll om det är hela universitetskurser, inspirerande föreläsningar eller ett youtube-klipp som beskriver hur du byter däck på bilen. Internet har på många sätt gjort vår tillvaro mer jämlik. Så vad händer om en stor del av jordens befolkning plötsligt har tillgång till massor av kunskap? Vilka är det som står ut i ett samhälle där alla vet mer och där högskoleutbildning inte längre är en säker jobbgarant? Eftersom samhället och arbetslivet genom internet har blivit så transparent så innebär det att till exempel arbetsgivare numera börjar uppmärksamma nya värden hos människor.

Förr i tiden trodde man att framgång på jobbet berodde på en rad saker kopplade till vetenskapen och här, långt före internets intåg, var det just dem som satt på den väl förborgade kunskapen som var de stora vinnarna. Att bygga relationer, uppmärksamma sina egna värden eller förstå sina kollegors värden var det ingen som tänkte på. I början av 1900-talet mätte man efter Taylors principer om att människor kan prestera effektivt likt maskiner. Till viss del lever Taylors principer vidare men problemet är att människans komplexa sinne inte kan självmotivera sig under en längre tid. Om det förr i tiden handlade om den tunga industrin ser vi idag likheter med exempelvis moderna callcenters. Det gäller inte alltid men väldigt ofta handlar vardagen där om repetitiva arbetsuppgifter efter tydliga instruktioner. Följaktligen klarar tyvärr väldigt få människor av den här typen av jobb under en längre tid med bibehållen produktivitet och inre tillfredsställelse.

Senare gjorde IQ-testet sin entré. Nu handlade allt om det mänskliga sinnet som bärare av framgång. Det tydde förvisso på en form av logisk intelligens som är odiskutabel men ingenting om din egentliga förmåga att exempelvis leda och förstå din omgivning. Därpå kom det freudianska tänkandet och med det personligheten som en ingrediens och mätinstrument för framgång. I samband med detta kom även olika personlighetstyper och Myer Briggs i ropet. Inte illa även om en enkel slutsats är att personligheten är svårare att mäta och enklare att manipulera. Även om det var en framgång i sig att börja se nya egenskaper än de rent logiska och kunskapsmässiga.

Sedan började det hända saker när den emotionella intelligensen kom på agendan. Redan 1973 började McClelland forska på området. Han kom fram till att det var de emotionella kompetenserna som till skillnad från IQ och personligheten hade den största påverkan på outnyttjad jobbpotential. Kompetenserna empati, självdisciplin och initiativ gjorde enligt forskningen störst skillnad. Dessa ingår i Emotionell Intelligens (EQ). Vackert så och EQ:n börjar alltmer få den plats den förtjänar.

Men nu pekar mycket på att vi står inför ytterligare ett skifte. Igen. Att tiden är inne för att omvärdera synen på framgång och prestation. Det handlar om att det är måttet på autenticitet på arbetsplatsen som visar på störst mänsklig framgång och utnyttjad jobbpotential. Om vad autenticitet på jobbet handlar om ska jag snart berätta mera om i del 2 i denna lilla miniserie. Det inlägget postas under nästa vecka.

Men fram till dess kanske du själv har funderat på om gamla tiders sätt att se på din eller omgivningens potential har hämmat dig eller andra? Hur kan vi göra nytt och frigöra det vi har inom oss? Kommentera gärna!


Henry Fords legendariska löpande band i Detroit på 1920-talet. Frågor om de anställdas EQ och outnyttjade potential låg antagligen inte högst upp på den dåvarande personalchefens agenda.