I femton år hade det medelålders paret varit ihop. Vid tillfället när deras blickar för första gången möttes hemma hos gemensamma bekanta serverades det rosévin och kaka. Något de båda minns med glädje och som de i efterhand haft jättekul åt.
Sedan deras första tid ihop hade kvinnan varje fredagskväll dukat upp, just det. Rosévin och kaka. Det hade blivit en vana.
En dag tog mannen till orda och sa till kvinnan. ”Hördudu jag tycker ärligt talat att den här rosa sörjan smakar skit. Jag har inte sagt något på en herrans massa år för jag tänkte att du skulle ta illa upp. Förlåt jag vet att detta är viktigt för dig. Men jag tål inte se det längre.”
”Va”, sa kvinnan och tittade på mannen. ”Du skojar. Jag har också hatat det i flera år men trodde att vinet och kakskrället var viktigt för dig. Jag har gjort det för din skull!”.
Sensmoral: Om vi inte från början gör upp spelreglerna/frågar varandra hur båda vill ha det så kan bägge parter dra förhastade slutsatser om den andra.
Hur lustigt den än kan låta så är samma billiga misstag inte så värst ovanliga. Även om situationerna inte är så övertydliga som i historien ovan. Om vi inte tydligt skapar en gemensam bild över när, var, hur och varför vi gör något så utgår andra oftast från att alla är nöjda och glada.
Tips inför veckan: Ta inget för givet och fråga varandra vad ni egentligen tycker.