Etikett: beteende

Kategorier
beteenden leda mig själv personlig utveckling Reflektion Självinsikt självkännedom therese appelqvist

Tänk om andra kunde bete sig

Vad tänker du egentligen om kollegan tvärs över bordet?

– ”Vilken långsam person.”

– ”Han vill ju bara sitt eget bästa.”

– ”Nu ska han instruera mig om vad jag ska göra – igen!”

Vad du tänker och ser hos andra handlar om dig! 

När du känner igen positiva eller negativa egenskaper hos andra finns de ofta inom dig själv. När du utvärderar eller bedömer andra människor, är det en projektion av vad som finns inom dig just då. När du tänker, ”Jag önskar att hon kunde ta ett slutgiltigt beslut”, är det en indikation på din egen frustration över att inte kunna fatta beslut. Eller ”Kan hon aldrig säga vad hon egentligen tycker?, är en indikation på din önskan att berätta vad du egentligen tycker.

Du kan enkelt ta reda på vilket slags beteende hos andra som du riktar ditt fokus mot. Just där finner du ofta något som berättar om dig själv. Är du frustrerad på andra kan du med största säkerhet finna något i det som du kan koppla till dig själv. För det handlar om dig. Allt handlar egentligen om dig.

Även om du kan ändra andras beteende kan det aldrig lösa upp dina egna känslor. För du själv är den enda som kan ändra hur du känner dig. Försöker du fly genom att skylla på andra kommer det bara att förlänga plågan och göra problemet värre. Detta pågår ända tills du beslutar dig för att lösa upp allt och klipper gummisnoddarna som får problemen att ständigt studsa tillbaka.

När du väl beslutat dig, möter du det och tar reda på vad problemen egentligen handlar om. Då kan du och sinnet äntligen sluta gripa efter det.

Din omedelbara belöning är att denna mentala ”spegel” har en positiv sida. De inspirerande och upplyftande saker du ser i andra människor finns även i dig. När du i andra ser sådana saker som medkänsla, skönhet och kärlek, så ser du en projektion av dig själv. Du ser dessa saker eftersom de är en del av dig.

Konklusion: Det vi tänker, ser och uttalar om andra är en källa till insikt om oss själva. 

P.S Detta inlägg har hämtat inspiration från En Drae & Robin Sharmas text om ”The Mirror”. D.S

Kategorier
beteenden ego Hälsa inspiration känslor Kategorier per appelqvist sinnet Självinsikt självkännedom självkontroll

Hur vi styr vår sinnesstämning

Filip är enligt sig själv och de flesta andra en riktigt trevlig och tillmötesgående person. Humöret är för det mesta soligt men tyvärr inte riktigt jämt. En som får känna på Filips toppar och dalar är sambon Åsa. En eller ett par gånger i veckan kommer Filip hem från jobbet och är rent ut sagt på ett riktigt skithumör. Han är allmänt sur och vresig och gnäller på det mesta. Åsa tycker att han är en riktig pest. Men när Filip är på det humöret väljer hon oftast ändå att ducka. Historien har visat att om hon själv blir sur tillbaka så blir Filip bara jobbigare att tas med. Dessutom tar rehabiliteringstiden för att han ska återgå till snäll-Filip bara ännu längre tid. Bättre då att låta ilskan sakta rinna av honom. Även om det är segt.

Att normalt trevliga människor plötsligt beter sig surt och vresigt är som i fallet ovan inte särskilt ovanligt. Boven i dramat är ofta negativa känslor som vi inte riktigt vet var de kommer ifrån. Men de ligger ändå och skräpar i vårt undermedvetna. Dessa känslor har sedan en kuslig förmåga att lyckas bubbla upp där de inte hör hemma, nämligen tillsammans med dem vi tycker om allra mest. Konstigt, ellerhur!

En litet bättre nyhet för Åsa är att Filips beteende faktiskt går att göra någonting åt. Allt enligt forskning kring hur vårt känslocentra i hjärnan faktiskt fungerar. Den världskände forskaren och författaren Daniel Goleman menar att man kan dela upp inte bara våra vresiga känslor, utan även våra känslor i största allmänhet i två kategorier. De omedvetna och de medvetna.

Om vi tittar på typiskt omedvetna känslor kan det vara att du sitter hemma i soffan och ser en politisk debatt på TV. En av huvudpersonerna representerar ett parti som du avskyr. Blotta åsynen och bilden av det du ser framför dig framkallar då omedelbart en släng av ilska. Ingenting som du planerat förstås, men bara en sekundsnabb beskådan av en i dina ögon pappskalle till politiker gör dig nu obehaglig till mods. Din sinnesstämning kan som en effekt av detta bli negativ och du kan precis som Filip bli omedvetet vresig och sur.

I Filips fall har han däremot hämtat sin irritation på jobbet. Så när Filip spelar ut sin vresighet mot Åsa menar han egentligen ingenting illa. Han har inte uppmärksammat eller ifrågasatt sitt eget beteende utan bara övermannats av negativa känslor som han tagit med sig hem. Men detta är förstås en klen tröst för Åsa.

När Filip däremot börjat fundera och är medveten om sina känslor och exakt vart de kommer ifrån så skulle det innebära att hans känslor registrerats i hjärnans cortex och känslocentra. Nu finns det två möjliga vägar för Filip. Han kan låta sitt ego och negativa tankar härja fritt och spä på sin redan negativa sinnesstämning med känt resultat som följd. Nästa alternativ för Filip är att han kan medvetandegöra sin egen yttre reaktion. Då kan han också omvärdera hela situationen och både ändra sin uppfattning och sinnesstämning.

När Filip ägnar sig åt detta gör han alltså tvärtom mot att ilsket hälla fotogen på sitt redan usla humör. Han växlar istället humör genom insikten att han är helt hänvisad till sig själv. För att medvetet skifta sitt humör börjar han istället tänka fler kärleksfulla tankar där han ser sammanhanget klarare och där han värderar vad som är viktigt.

”Nisse på jobbet kanske hade bråttom till ett möte när han snodde min parkeringsplats. Jag ska fråga honom på måndag”.

”Det kanske var viktigt för Åsa att ställa sina föräldrars vidriga kopparkittel i vårt sovrum. Den gör henne glad och för mig är det handen på hjärtat ganska betydelselöst.”

Den mer vetenskapliga benämningen för detta eminenta verktyg kallas emotionell självinsikt. När vi är i besittning av den är vi ett steg på vägen för att helt på egen hand kunna skifta en negativ sinnesstämning. Poängteras bör att det är en stor skillnad på vanlig irritation och svart ilska som kan vara betydligt svårare att tygla.

Hur vi hanterar våra känslor är ett högintressant och komplext ämne som vi brukar återkomma till då och då här  i bloggen. För dig som är intresserad av att fördjupa dig i ämnet känslor rekommenderas Daniel Golemans bok, Känslans Intelligens.

Ha en fin vecka med riktigt god stämning där hemma!

Kategorier
Autentiskt jobbrelationer värderingar

Management by fear

Melburn McBroom var inte bara en dominant chef – han var dessutom pilot. Men hans hans häftiga humör skrämde medarbetarna. En dag 1978 närmande sig McBrooms flygplan Portland, Oregon. Men under inflygningen upptäckte han att något var fel på landningstället. Han gick därför upp på högre höjd och cirklade runt för att mixtra med reglagen. Medan McBroom var helt upptagen med landningsstället närmade sig bränslemätaren nollstrecket. Men hans andrepilot var så rädd för hans ilska att han inte sa något trots en hotande katastrof. Planet kraschade och tio personer miste livet.

Berättelsen ovan visar vikten av att kunna hantera sig själv på jobbet och att kunna samarbeta. Den tjänar logiskt nog även som varnande exempel på flygutbildningar. Hörde den första gången på en utbildning kring emotionell intelligens, och det är författaren Daniel Goleman som fört fram den i ljuset.

Historien om McBroom och hans dåliga humör är skakande just för att den belyser de yttersta konsekvenserna av att inte kunna samarbeta. Dock  existerar liknande relationer på andra arbetsplatser som är mindre farliga, men nog så ineffektiva.

Sakfrågan i det här inlägget är att människor likt andrepiloten i berättelsen är så rädda för sina chefers ilska så att de helt tappar fokus på sig själva och sin uppgift. Större delen av deras energi går ut på att till varje pris hålla sin chef nöjd. Vare sig det handlar om ett direkt undfallande beteende eller att konsekvent undvika att ta upp saker som borde förändras. Jobbrelationer som dessa är förstås förödande, inte bara för det personliga lidandet, utan också för att essentiella ingredienser för sann framgång, som glädje, relation, kreativitet och tillit helt eller delvis går förlorade.

Kärnproblemet är förstås att det inte är lätt för personer som tycker de har dåligt självförtroende och/eller som är rädda för att möta en alltför auktoritär chef.

Kanske tänker man att; ”Det är ingen idé, han är som han är! Jag kan inte göra något!”

Tankar som dessa är en form av försvar som förekommer när vi blundar för vårt eget ansvar. Vi går ofta i försvar när vi utsätts för ”hot”. Amygdalan påverkas och då kan det vara lättare att lägga skulden på den som vi tycker orsakar hotet.

För att kunna samarbeta inifrånstyrt, det vill säga där vi tar ansvar och handlar i enlighet med det vi står för, behöver vi först ta reda på hur vi handlar och hur vi vill handla? Är det i enlighet med våra värderingar, känslor och vårt förnuft? Det som inte sällan håller oss tillbaka är vår bekvämlighet och att vi omedvetet lägger skulden på personer som vi anser hopplösa. Vi ger upp och går i försvar utan att se att vi själva är lika delaktiga. Visst är det situationsanpassat men ofta har vi ett mönster för hur vi agerar när vi möter en auktoritär chef. Eller hur?!

Dagens tips om du har en auktoritär chef som lätt blir arg:

1. Vänd fokus mot dig själv.

Vad tänker, känner och hur agerar egentligen jag på jobbet? Skuldbelägger jag chefen och blir bekvämt undflyende eller tar jag ansvar och agerar enligt mina värderingar?

2. Ta reda på vad du vill. 

Hur vill jag göra egentligen? Hur tar jag själv bäst ansvar för situationen och handlar efter vad jag tycker?

3. Agera inifrånstyrt

Kan jag påverka? Hur gör jag det på bästa sätt utifrån mig själv? Tänk på att agera, tillnärmelsevis inte behöver betyda att du går i opposition eller i konflikt med din chef. Att agera inifrånstyrt innebär att du handlar i enlighet med dina värderingar och inte går emot dig själv.