Kategorier
ansvar autentisk inifrånstyrning personlig utveckling

Att säga nej

säga_nej– ”Det värsta som finns är att göra någon besviken”.

– ”Jag måste göra det. För vad händer om jag säger nej?”

– ”Jag vill inte att det ska bli jobbigt.”

– ”Jag tycker så synd om henne.”

Det finns flera saker som gör att vi säger ja fast vi egentligen inte vill. Men… hur är det egentligen? De gånger vi säger nej för att vi inte vill eller för att det känns fel vad händer då?

När vi säger nej till något som känns fel frigör vi kraft och plats för det vi älskar att göra. Vi tillåter oss inte att vara distraherade under tiden, i väntan på att något ska uppstå från ingenstans och kännas så där perfekt. Utan säger nej, sträcker på oss och välkomnar det vi istället ska göra. Vi tar ansvar för det som är vårt.

Så låt oss ta kommandot och säga nej till det som känns fel. Då agerar vi inifrånstyrt. Vi tar makten och själva styr våra liv. Ibland kan det innebära att välja det som går emot det gängse systemet, det andra hade valt eller till och med att utmana våra egna vanor och det som vi oftast brukar smita från. Så…

När sa du nej senast när du inte ville eller när något kändes fel? 

Kategorier
Allmänt beteenden Fritid inifrånstyrning Kategorier leda mig själv per appelqvist personlig utveckling relationer relationstips sinnet therese appelqvist utifrånstyrning

Du har förändrats…

Tänk om vi slutade förändra oss? Vi har mentalt stannat kvar i ungdomen och vår klädsmak är som hämtade ur åttiotalets kataloger från Borås. Eddie Murphy är som han alltid varit, världens roligaste person. Och vem bryr sig om skräp som you tube-hiten Gangnam Style? Inte när det redan finns en vettig dans med tillhörande låt som kallas Lambada.
Så varför prova på något nytt?

Tänk alltså om vi levde i en tillvaro där vi vore mentalt funtade som Lasse Åbergs alter ego Stig-Helmer i Sällskapsresan. Vi hade samma möbler, samma kläder, samma lägenhet, vi drack samma drink, åkte på samma slags semester, och självklart skulle vi ha samma vänner.

Låter ovan resonemang knäppt? Det är det också. Det är klart att vi alla förändras (nåja, nästan alla).

Att allt det yttre i våra liv förändras kan vi alltså konstatera är fullt normalt. Men hur resonerar vi kring våra inre förändringar? För visst utvecklas vi genom livet. Vi lär oss nya saker, vi lär oss umgås på nya sätt, nya människor i våra liv påverkar och vi finner nya intressen. Rimligtvis borde alltså våra inre förändringar vara lika naturliga som att vi fortfarande inte dansar Lambada på köksbordet så fort tillfälle ges. Konstigt nog är det inte så.

Ta en funderare på hur du själv resonerar kring dina vänner från förr. De du lärde känna för riktigt länge sedan. Ni har inte setts på länge. Men visst håller de gamla rollerna i sig? Var du en pratglad festprisse på den tiden det begav sig i er relation? Då förväntar sig förstås dina gamla vänner att du tar samma roll även 15 år senare. Du själv då, du som egentligen har förändrats? Du har med åren blivit lugnare, mer konservativ, självsäkrare och funnit mera trygghet i dig själv. Men här och nu med dina gamla vänner vrids klockan raskt tillbaka. Du är med på tåget och anpassar dig efter omgivningens förväntan. För utan att vara i din gamla festprisse-roll fruktar du att ert umgänge inte blir som vanligt. Alltså är det du som precis som för 15 år sedan vrider skruvkorken av vinflaskan och med ett garv kastar den förstrött bakom ryggen. Allt medan dina gamla vänner skrattar igenkännande. Allt är precis som förr.

Detta är ett scenario som faktiskt inte alls är ovanligt. Så hur resonerar vi och våra vänner oftast när vi märker att någon i kretsen faktiskt har förändrats?

En vanlig reaktion är att vi inte sällan sätter på skygglapparna och undermedvetet håller emot. Vi vill helst bibehålla bilden av den person vi har en gemensam och positiv historia med. Har du någon gång tydligt signalerat för din omgivning att du har förändrats? Då har du säkert varit med om att någon eller några inte alls verkar uppskatta din nya roll. Snarare försöker de utan att mena någonting illa på olika sätt förmå dig att bli ditt gamla jag.

För visst utmanar din eller någon annans förändring. Kvar står vi själva eller vår omgivning med frågan, vem blir nu jag i vår relation?

Att reda ut våra roller kan vara hälsosamt. Ibland accepterar vi och utvecklar vår relation utifrån de vi har blivit. Ibland inte.

Sant för alla former av relationer är att vi behöver acceptera varandra som dem vi är just nu. Det enskilt viktigaste är dock att vi accepterar oss själva som de vi är idag.

Kategorier
affirmationer kreativitet mening självmotivation

Jag är kreativ i det jag gör

För att tillföra mer mening i tillvaron – Var mer kreativ! 

Använd din kraft och kreativitet i det du gör. Se det du gör som värdefullt i sig. Gör det så bra och naturligt du kan. Med ett sådant förhållningssätt flödar kreativiteten. Det du gör, gör skillnad.

Meningsaffirmation:

Jag är kreativ i det jag gör. 

Kategorier
autentisk Autentiskt filosofi inspiration Livsåskådning lycka mening personlig utveckling självbild Självinsikt självkännedom självledarskap självmotivation therese appelqvist

Att leva autentiskt

Något som jag funderat en hel del över är innebörden av att leva autentiskt. Det jag har kommit fram till är att det är varje människas innersta syfte. Den gode Kierkegaard hade en poäng i den frågan. När jag inte kan leva i enlighet med det som ger mig mening i livet lever jag inte autentiskt. Jag känner att något saknas.

Det är så i mitt liv att just nu tampas jag med en sköldkörtel som inte vill som jag, och då omvärderas saker. Meningen med mitt liv och det som tidigare gav mig livskraft säger min kropp nej till att utveckla för stunden. Det i sin tur skapar en spänning i mig som jag inte känt så medvetet och starkt tidigare. Denna spänning behöver jag se och acceptera som den är och istället leva fullt ut i enlighet med det som ger mig mening just nu.

Spänningen skapar tankar och känslor som är nya för mig. Jag behöver omvärdera hur jag ser på att leva autentiskt och det innebär att jag behöver omvärdera meningen med mitt liv. Att leva autentiskt är att uttrycka det som ger mig mening. Det är sammankopplat.

Är det så att autenticitet är nära kopplat med acceptans och att kunna uttrycka det som  ger mening med livet?

För mig är det så. Det handlar om både acceptens och att uttrycka sin mening. Men också om att minska den spänning som många gånger finns däremellan.

Jag vill leva autentiskt och det är en del av mitt innersta syfte. Att själv göra det och samtidigt inspirera andra att göra detsamma. På sitt sätt såklart. Vi äger ju vår egen sanning. Kan jag stödja någon att minska sin spänning mellan det som är och sin längtan efter att uttrycka det som ger mening då känner jag full tillfredsställelse och lever autentiskt. Allt går ihop.

Nu ska vi vandra iväg mot söndagsmiddag och jag är glad för att jag skrev detta inlägg. Tack för ni läser bloggen!

Dagens citat

Att leva autentiskt är varje människas innersta syfte. / Therese Appelqvist #quote #autentiskt Twittra citatet

Kategorier
authentic relationships relationer relationstips

Vad kan förbättras i dina relationer?

Jag står och stampar och kommer inte vidare med barnen, partnern eller vännerna. Allt är som det alltid varit och jag är halvt om halvt bekväm med sättet vi umgås på. Men jag vet inte hur det kan bli annorlunda. Vet bara att något känns fel.

Känner du igen dig eller vet någon som står mitt i dessa frågor och tillåter relationerna att vara som de är fast det känns fel?

Ett sätt att komma vidare är att verkligen utforska dem. Själv har jag framgångsrikt gjort relations övningar på jobbet som påverkat det sociala samspelet. Min erfarenhet är att genom att stanna upp och ställa oss utforskande frågor finner vi svaren som ofta utmanar oss att handla. Bifogar en relationsövning som är gratis att ladda ner (pdf). Med den kan du ta reda på mer om dina relationer.

Hoppas dina svar kan ge dig inspiration och vägledning till ännu bättre relationer.

Lycka till önskar Per och Tess! 🙂

 

Kategorier
autentisk Autentiskt filosofi personlig utveckling Självinsikt självkännedom

Tänk själv

För att hitta dig själv, tänk själv. – Sokrates

Det första steget i personlig utveckling är att definiera vilka som är dina tankar och vilka som är andras. Att öka medvetenheten om vad du tycker och vad andra tycker. Ofta tenderar vi att agera på tankar som inte är våra egna.

För att kunna agera sant behöver vi vara medvetna om våra tankar.

Kategorier
autentisk Autentiskt filosofi känslor personlig utveckling självkännedom sluta gripa

Fråga efter sanningen

Om någon söker efter storhet, låt honom glömma storhet och be om sanning, och han kommer att hitta både och. – Horace Mann

Vad vi söker efter kan fastställa våra liv och hindra oss från att se sanningen. Om vi griper efter ett liv med framgång kan det få oss att dölja det som kommer inifrån. Att dölja alla känslor som inte är förenade med framgång.

Om vi fortsätter att gripa kommer vi att förväxla saker och tillskriva dem framgång fast de i själva verket inte alls är förknippade med det. Och då ser vi inte hela sanningen. Den blir dold och vi ser bara det vi söker efter.

Sanningen är i ständig förändring. Så sanningen för idag är inte samma sak som det var igår eller kommer i morgon.

Om vi börjar fråga oss om vad som är sant i detta ögonblick just nu. Då skall sanningen göra oss fria.

Låt oss komma ihåg att fråga oss själva vad som är sant för mig idag? I just detta ögonblick.

Kategorier
medvetenhet

Varför vi ska finna vårt autentiska syfte

Har du någonsin känt att du famlat efter en särskild uppgift i ditt liv? En känsla av något som känns alldeles självklart. Det känns tydligt i hela din kropp att denna livsuppgift existerar men du kan inte sätta ord på den. Du vet ännu inte hur du ska nå dit. Så du lever på som vanligt. Men naturligtvis är din känsla rätt. Bortom våra medvetna tankar är vi ämnade att vara och göra något alldeles speciellt. För om vi bryr oss om att finna vårt syfte så finns det där. Livsuppgiften.

I grund och botten handlar all personlig utveckling om att vi vill bli autentiska. Vi vill trivas med vår tillvaro, vår uppgift och inte minst tillsammans med varandra. Vi vill inte gå emot oss själva, vi vill leva i symbios, flow och kärlek kring allt det i vår tillvaro som vi egentligen håller viktigt. Allt annat är sekundärt och bara distraktioner.

Ett sätt att komma närmare vårt sanna jag är att ta reda på vårt autentiska syfte. Själva ändamålet med vårt liv. Vårt autentiska ändamål/syfte definierar oss. Det kan hjälpa oss att veta vem vi verkligen är och ge svar på frågan vad som skänker oss sann meningsfullhet. Syftet är den inre kompass som kan hjälpa oss med vår riktning och våra vardagliga beslut.

För de flesta av oss finns en klyfta mellan det liv vi lever och vilka vi verkligen är. Vi upplever inte sällan detta gap som stress. Ju större gapet är, desto större stress. Därför är det lätt att gå vilse och lita på andra och lyssna på dem, än att lita på oss själva. När vi lär känna vårt syfte kan vi släppa spänningar som håller oss tillbaka. Vi kan få större självkänsla och en trygghet i livsekvationen kring vilka vi egentligen är och vad vi ska göra.

Varmt välkommen att kontakta oss för personlig vägledning. 

Kategorier
Bokskrivande therese appelqvist

Kreativt skrivande

Här utanför smattrar det på rutan och jag sitter i min blåa fåtölj från 60-talet. Mannen sitter mitt emot i sin svarta fåtölj. Äppelträden utanför är helt dränkta av allt regn som landat på Gotland den sista veckan. Ljusen är redan tända på bordet och våra två Mac Book Air lyser upp vardagsrummet i Havdhem. Bara ljudet från värmepumpen och tangent tryckningarna hörs om man lyssnar noga. Idag blir det bestämt en innesittardag med kreativt skrivande.

Önskar er alla en kreativ och ljus dag där ni är!

Kategorier
Allmänt beteenden drivkraft Kategorier per appelqvist sinnet Självinsikt självkännedom självkontroll självledarskap therese appelqvist utifrånstyrning vardag

Kylskåpstestet

Jul och nyår och vistelse på landet med familjen är balsam för själen. Jovisst inget att tvivla på. Men ändå tveksamt om dessa högtider är balsam för mage och hälsa. Varje år, någon gång kring fjärde advent utlöses någon slags undermedveten licens som gör vår impulskontroll helt lössläppt. Plötsligt kan vi äta och dricka vad vi vill. Kylskåpen är överfyllda och vi vittjar ofta och gärna. Ty i juletider är allt tillåtet ursäktar vi oss och laddar in ytterligare en portion gröt med sirap. Men allt har tack och lov ett slut. I morgon är det äntligen den 2:a januari. Julförrådet börjar sina och de sista flaskorna glögg och julmust får stå kvar nere i källaren. Nu är det alltså dags för oss att återta vår impulskontroll och utan juldränkta ursäkter tänka på vad vi stoppar i oss.

Det finns ingen psykisk förmåga hos oss människor som är viktigare än att kunna stå emot en plötslig impuls. Förmågan att motstå plötsliga impulser hos oss varierar från person till person. En del är mer impulsstyrda eller spontana än andra. Vissa övermänniskor kan ha vad som helst i kylskåpet utan att det berör dem medan andra inte tål att se en skål med godis utan att bums äta upp det.

Redan på sextiotalet gjorde man på Stanford University ett känt test som visade våra olikheter när det kommer till vår självkontroll. Marshmallowtestet gick ut på att man placerade en fyraåring i ett rum framför en marshmallow. Testaren förklarade för barnet att de skulle gå ett litet ärende. Om fyraåringen lyckades vänta med att äta upp marshmallowen tills testaren kom tillbaka skulle de i belöning få ytterligare en i bonus. En del ungar lyckades under stor vånda hålla sig innan testaren kom tillbaka. Andra kastade sig ögonaböj över godisbiten innan testaren ens hunnit stänga dörren.

Eftersom man gjorde dessa test för så pass länge sedan gick det förstås att följa upp försöksbarnen. Och jodå, mycket riktigt visade det sig att de barn som lyckats hantera sina impulser och kunnat motstå godsaken hade klarat sig bättre här i livet. De stackars barn som direkt ätit upp godiset hade i vuxen ålder oftare oro, hamnade i konflikter och var envisa och obeslutsamma etc.

När man ser sig själv hanterandes kylskåpet i vuxen ålder har man dessvärre svårt att tänka sig att man som fyraåring skulle haft några större framgångar i nämnda test.

Men hur det än var med testet så kan vi nu som vuxna träna oss i självkontroll och utveckla emotionell självbehärskning. Det gör vi genom att uppmärksamma och medvetandegöra tillfällen när vi inte kan styra oss själva. När är det som tillfället eller andra helt enkelt styr över oss? När vi vet vad som brukar utlösa dessa impulser har vi det grundläggande verktyget för att öka vår självkontroll. Det är även då som vi kan påminna oss om att det är vi som styr och inte impulsen (eller kylskåpet).

Önskar oss alla lycka till med att hantera våra impulser!