Kategorier
Allmänt känslor Lust relationer therese appelqvist vardag

Lycka på landet

Ebba poserar med den goda äppelmusten. Hemmaplockade äpplen ger godast must.

Enkel lycka på landet har för mig idag varit att ta tillvara på de äpplen jag hann plocka i trädgården innan frosten kom. Att med min bonusdotter åka till det lilla kooperativet i Alva socknen här bredvid Havdhem för att där på musteriet ta fram alldeles äkta och utsökt äppelmust.

Vi svängde in bilen vid den gula bänken som vi fått instruktion att titta efter och möttes av två leendes kvinnor i gröna förkläden och handskar. Musteriet andades naturlighet och vänlighet. Vi kände oss båda glada och halvt uppspelta av att se hur de tog fram äppelmusten.

Musteriet i Alva, Gotland.

Fram ryckte jag iphonen för att föreviga det speciella ögonblicket med Ebba. Stadsbrudar på vift som tidigare i bilen hade enats om hur vi verkligen trivdes här. För nog är det minsann något alldeles speciellt med att leva här på Sudret med alla fåren, tystnaden och det vackra ljuset.

Vi fortsatte inåt mot Hemse några kilometer bort för att handla lite till middagen och vände sedan hemåt igen till resten av familjen (Per, Samuel och John). Vi tutade lite extra på vägen in mot huset och vinkade glatt till killarna som befann sig på taket och rensade stuprännor.

Mitt leende blev större och jag kände lyckan sprida sig i hela kroppen. Ögonblick att minnas. Lycka på landet!

Musteriet i Alva, Gotland
Kategorier
beteenden ego Hälsa inspiration känslor Kategorier per appelqvist sinnet Självinsikt självkännedom självkontroll

Hur vi styr vår sinnesstämning

Filip är enligt sig själv och de flesta andra en riktigt trevlig och tillmötesgående person. Humöret är för det mesta soligt men tyvärr inte riktigt jämt. En som får känna på Filips toppar och dalar är sambon Åsa. En eller ett par gånger i veckan kommer Filip hem från jobbet och är rent ut sagt på ett riktigt skithumör. Han är allmänt sur och vresig och gnäller på det mesta. Åsa tycker att han är en riktig pest. Men när Filip är på det humöret väljer hon oftast ändå att ducka. Historien har visat att om hon själv blir sur tillbaka så blir Filip bara jobbigare att tas med. Dessutom tar rehabiliteringstiden för att han ska återgå till snäll-Filip bara ännu längre tid. Bättre då att låta ilskan sakta rinna av honom. Även om det är segt.

Att normalt trevliga människor plötsligt beter sig surt och vresigt är som i fallet ovan inte särskilt ovanligt. Boven i dramat är ofta negativa känslor som vi inte riktigt vet var de kommer ifrån. Men de ligger ändå och skräpar i vårt undermedvetna. Dessa känslor har sedan en kuslig förmåga att lyckas bubbla upp där de inte hör hemma, nämligen tillsammans med dem vi tycker om allra mest. Konstigt, ellerhur!

En litet bättre nyhet för Åsa är att Filips beteende faktiskt går att göra någonting åt. Allt enligt forskning kring hur vårt känslocentra i hjärnan faktiskt fungerar. Den världskände forskaren och författaren Daniel Goleman menar att man kan dela upp inte bara våra vresiga känslor, utan även våra känslor i största allmänhet i två kategorier. De omedvetna och de medvetna.

Om vi tittar på typiskt omedvetna känslor kan det vara att du sitter hemma i soffan och ser en politisk debatt på TV. En av huvudpersonerna representerar ett parti som du avskyr. Blotta åsynen och bilden av det du ser framför dig framkallar då omedelbart en släng av ilska. Ingenting som du planerat förstås, men bara en sekundsnabb beskådan av en i dina ögon pappskalle till politiker gör dig nu obehaglig till mods. Din sinnesstämning kan som en effekt av detta bli negativ och du kan precis som Filip bli omedvetet vresig och sur.

I Filips fall har han däremot hämtat sin irritation på jobbet. Så när Filip spelar ut sin vresighet mot Åsa menar han egentligen ingenting illa. Han har inte uppmärksammat eller ifrågasatt sitt eget beteende utan bara övermannats av negativa känslor som han tagit med sig hem. Men detta är förstås en klen tröst för Åsa.

När Filip däremot börjat fundera och är medveten om sina känslor och exakt vart de kommer ifrån så skulle det innebära att hans känslor registrerats i hjärnans cortex och känslocentra. Nu finns det två möjliga vägar för Filip. Han kan låta sitt ego och negativa tankar härja fritt och spä på sin redan negativa sinnesstämning med känt resultat som följd. Nästa alternativ för Filip är att han kan medvetandegöra sin egen yttre reaktion. Då kan han också omvärdera hela situationen och både ändra sin uppfattning och sinnesstämning.

När Filip ägnar sig åt detta gör han alltså tvärtom mot att ilsket hälla fotogen på sitt redan usla humör. Han växlar istället humör genom insikten att han är helt hänvisad till sig själv. För att medvetet skifta sitt humör börjar han istället tänka fler kärleksfulla tankar där han ser sammanhanget klarare och där han värderar vad som är viktigt.

”Nisse på jobbet kanske hade bråttom till ett möte när han snodde min parkeringsplats. Jag ska fråga honom på måndag”.

”Det kanske var viktigt för Åsa att ställa sina föräldrars vidriga kopparkittel i vårt sovrum. Den gör henne glad och för mig är det handen på hjärtat ganska betydelselöst.”

Den mer vetenskapliga benämningen för detta eminenta verktyg kallas emotionell självinsikt. När vi är i besittning av den är vi ett steg på vägen för att helt på egen hand kunna skifta en negativ sinnesstämning. Poängteras bör att det är en stor skillnad på vanlig irritation och svart ilska som kan vara betydligt svårare att tygla.

Hur vi hanterar våra känslor är ett högintressant och komplext ämne som vi brukar återkomma till då och då här  i bloggen. För dig som är intresserad av att fördjupa dig i ämnet känslor rekommenderas Daniel Golemans bok, Känslans Intelligens.

Ha en fin vecka med riktigt god stämning där hemma!

Kategorier
autentisk therese appelqvist

Inte tappa bort oss själva på vägen

Sitter just nu och myser i min mormor och morfars gästrum i Nybro, har en stor handstickad filt runt mig. Framför mig på bordet ligger det helt otippat fem kvinnomagasin av varierande karaktär. Grannen här på gatan prenumererar på dem och mormor tar över dem. Sen går de vidare i två steg till hörde jag. Det kan man kalla återanvändning :).

När jag bläddrar i Femina fastnar jag för några meningar i en artikel om Lena Ohlin. Den heter Lena och kärleken, inte undra på att jag drogs lite extra till titeln.

Hon berättar om hur det var att arbeta med Harrison Ford och jag citerar meningarna;

” När man nått en sådan status kan det vara svårt att vara autentisk och det måste man ju vara som skådespelare. Harrison försökte vara väldigt rar och trevlig men det är lätt att tappa bort sig själv på vägen.” (Reportage Kenneth Gysing)

Oavsett hennes bild av Harrison Ford eller hur skribenten återger hennes ord så är det lätt att tappa bort oss själva på vägen. Hur vi många gånger förlorar oss i det runt omkring oss och styr utifrån.

Människor som är autentiska märks i mängden för de har inte tappat bort sig själva. De når ut med sina budskap, blir lyssnade till och påverkar oss, som skådespelare, ledare, busschaufförer, servitriser etc.

Dagens tips:

Va`autentisk #goauthentic

 

Kategorier
autentiska relationer jobbrelationer per appelqvist relationer therese appelqvist

Så utvecklar vi våra jobbrelationer

Alla har vi väl någon gång känt en irritation över våra kollegor. Om bara han/hon ändrar sig… DÅ blir det en bättre arbetsmiljö, mitt projekt går i lås etc.

Ibland är det så. Ibland inte. Men väldigt ofta är det våra jobbrelationer som spökar.

När det går grus i jobbmaskineriet är många dessvärre omedvetna och ödslar ingen större energi på att ta reda på hur relationen mellan dem själva och kollegorna egentligen påverkat alltihop. Det kan kännas som att det är lättare att förklara allt med att det är kollegans fel. Det är enklast så. För finns det ingen vettig idé om hur relationsskutan ska vändas är det bättre att låta allt vara. Eller?

Det är förstås ingen god idé i längden. I det här inlägget ska vi därför ta oss en djupdykning i hur vi istället utvecklar våra jobbrelationer för att inte låta dem förfalla ännu  mer.

Ökad medvetenhet och kompetens

Primärt bör vi börja med att se på graden av medvetenhet och kompetens och hur den påverkar vårt samarbete. I det här fallet använder vi oss av en inlärningsmodell i fyra steg som tittar närmare på det här.

Vilket steg ni befinner er på i relationen påverkar möjligheten till utveckling och kan tillföra tankar på vad ni inititalt kan börja med för att utveckla den.

 De fyra stegen är;

  1. Omedvetet inkompetent
  2. Medvetet inkompetent
  3. Medvetet kompetent
  4. Omedvetet kompetent

 Förklaring av modellens steg;

  1. Tänk dig tillbaka till när du precis har lärt dig att cykla. Kommer du ihåg första gången du satte dig på en cykelsadel? Innan du sätter fötterna på pedalerna har du varit omedvetet inkompetent – du vet inte hur man cyklar och förstår inte vad man behöver tänka på när man gör det.
  2. Under din första cykeltur kommer du in i steget medvetet inkompetent. När du nu ska lära dig cykla inser du att du egentligen inte vet hur man gör.
  3. När du väl lärt dig cykla blir du medvetet kompetent – du kan cykla men du måste fortfarande koncentrera dig en hel del för att göra allt rätt.
  4. Några månader eller ett år senare når du steget omedvetet kompetent. Nu cyklar du fritt och kan plötsligt inse att du cyklat när du kommit fram till dit du ska, men du är osäker på hur du kom dit! Du har cyklat mycket och tillägnat dig massa erfarenheter som gör att du nu cyklar enkelt och du kan till och med tänka på andra saker samtidigt.

Om vi använder modellen för att se på våra jobbrelationer – hur kan vi då se på de olika stegen?

Omedvetet inkompetent relation

Då tänker du inte relation, hur bra eller dålig den är utan jobbar på med dina uppgifter på jobbet. Du känner mindre av stämningen runt dig och fokuserar på det du gör. Du ser på det som sker runt dig men har inget speciellt förhållningssätt till dina kollegor.

Medvetet inkompetent relation

I detta steg förstår du att du behöver förhålla dig till dina kollegor på jobbet. Men du inte vet hur du ska bete dig. T ex på utvecklingssamtalet säger du till chefen att du är missnöjd med stämningen på avdelningen men har ingen idé om hur relationerna skulle kunna bli annorlunda.

Medvetet kompetent relation

Nu förstår du t ex att det är dålig stämning på jobbet och du gör vad du kan göra för att förändra den. Det kan vara att du ger feedback till dina kollegor som du ska enligt konstens alla regler. Du både förstår och agerar men det tar fortfarande energi att göra det.

Omedvetet kompetent relation

Här har du släppt tänkandet kring hur relationen är, och agerar omedvetet på ett kompetent sätt. När du ser ett gott resultat av en medarbetarundersökning förstår du att du måste gjort flera bra saker i relationen för att den ska visa ett så positivt resultat. Detta har du gjort utan att du tänkt på det och det har inte tagit någon extra energi för att skapa goda jobbrelationer.

I en omedvetet kompetent relation kan du lättare vara autentisk och möta dina kollegor som den du är. Där kan du ta ägarskapet över dina erfarenheter, färdigheter, kunskaper, kompetenser, antaganden, värderingar etc för att just du är medveten om dem. Det kan innebära att du kan handla mer integrerat med det som är sant för dig.

Genom att bli medveten blir det lättare att leda/hantera dig själv och dina reaktioner i relationen. Det öppnar upp för din förmåga till självkontroll. När den finns kan energin läggas på ”rätt saker”.

Relationstips för jobbrelationen:

Ser man på jobbrelationerna i ljuset av denna teori kan en bra början vara att använda;

SE – BESKRIV – AGERA.

1. Se 

Börja med att se en specifik relation framför dig.  Vilka är personerna inblandade? Hur umgås de?

2. Beskriv 

Beskriv relationen genom att utforska den med en skalfråga inom områdena medvetenhet, kompetens och energi. Frågan ska besvaras med en siffra mellan 1-10. Där 1 står för lägsta värdet och 10 för det högsta.

  • Hur stor är medvetenheten i relationen? Medvetenhet (1-10)
  • Vilken förmåga finns för att hantera sig själv i relationen? Kompetens (1-10)
  • Hur mycket energi läggs på att hantera relationen? Energi (1-10)

3. Agera

Svaret som kommer till dig inom respektive område pekar på var du kan börja att utveckla relationen. Var dina insatser kan ge bäst effekt. Är det ett lågt värde i något av områdena kan det visa på att du bör öka det värdet och börja just där.

Okej så hur gör vi då när vi vet allt det här?

Exempel på hur vi kan börja att agera om värdena är låga.

Är medvetenheten låg – öka den genom att t ex;

  • Ställa frågor och lyssna till svaret
  • Prata med någon du litar på och be om feedback
  • Se från olika perspektiv, vad skulle din mamma säga om det, din chef, din bästa vän etc

Är kompetensen låg – öka den genom att t ex;

  • Utbilda i samtalsteknik
  • Skaffa en mentor
  • Fråga andra efter framgångsfaktorer
  • Gör studiebesök i andra team

Är energin låg – öka den genom att t ex;

  • Ändra mötesagendan eller hur ni samtalar
  • Gör en teamaktivitet
  • Ta en lunch ihop
  • Gör hon/han delaktig i hur du tänker

Lycka till!

Kategorier
beteenden motivation

Att förstå våra omedvetna handlingar

Med ett ryck drar vi upp kylskåpsdörren. Vi vet vad det innehåller men det spelar ingen roll. Vi vill se och smaka med sinnet. Våra ögon scannar snabbt av skåpets innehåll nerifrån och upp på jakt efter något som kan matcha sinnets begär. Om vi är hungriga? Nix, vi öppnade kylen utan ett uns av föraning. Mätta för stunden med en ostmacka i magen på väg ut från köket händer samma sak igen. Nästan reflexmässigt rycker vi upp telefonen ur fickan. Några snabba tryckningar senare scannar vi av våra vänners senaste uppdateringar på Facebook. Om vi planerat för en god tid med våra vänner bland sociala medier? Nix. Vi gjorde det helt utan föraning eller planering. Igen. Varför?

Just situationer som de ovan kan utlösa våra omedvetna beteenden. Det vill säga att vi gör en oplanerad handling mer eller mindre reflexmässigt. De utlöses ofta av det vi ser i stunden som distraherar oss mot något vi tror oss vilja ha. Men hur gör vi när vi inte vill att dessa distraktioner ska styra oss och våra beteenden?

Helgens tips: Uppmärksamma dig själv. Ta reda på vad du egentligen vill med det du gör. Vilka konsekvenser vill du se uppfyllda? Om du förstår vad som styr dina mer eller mindre omedvetna handlingar kan du lättare styra själv än att låta situationerna och distraktionerna ta över kommandot.

Kategorier
ansvar per appelqvist therese appelqvist

Personligt ansvar

Olika uttryck för hur vi personligen tar ansvar finns det nästan hur många som helst av. Dammsugaren och Teflonpannan är två väldigt vanliga figurer som vi möter dagligen. Inte minst därför att vi alla har drag av dem båda. Kan du se vilken?

Dammsugaren, eller ansvarsdammsugaren är som namnet antyder de personer som  i alla lägen suger åt sig andras ansvar. – ”Jag hjälper kollegan med hennes arbete som hon misskött fast jag är helt slut? Ingen match det fixar jag!” – ”Jag tar städningen efter att partnern haft fest med sina polare? Lätt!” – ”Jag sitter och lyssnar på vännens relationsdravel i timmar utan att få frågan om hur jag själv har det? Såklart jag vill!” Jag blir ofta bekräftad och känner att jag behövs när jag tar andras ansvar.

Teflonpannan är dammsugarens raka motsats. Som hos en teflonpanna rinner allt ansvar bara av henne eller honom och ingenting fastnar. –”Min mobil försvann på bussen men ditt svammel fick mig att glömma den!” – ”Den missade budgeten var mina kollegors verk för min plan var klockren!” – ”Det är alltid ostädat hemma för att min partner inte uppfyller sin del! På det ena eller andra sättet är det i teflonpannans värld ändå alltid någon annans fel.

Du känner säkert igen dig själv, någon på din arbetsplats eller rent av någon i din familj som använder någon av dessa sätt att ta ansvar.

Genom att förstå och utforska mer om hur vi agerar när vi tar ansvar kan vi mer medvetet välja hur vi vill agera.

Hur tar du personligt ansvar?
Kategorier
affirmationer therese appelqvist

Idag uppskattar jag andra

Idag uppskattar jag andra

Efter en period av sjukdom har mitt fokus blivit lite annorlunda än tidigare. Jag har haft mer tid att stanna upp och känna efter lite mer än vanligt. Idag, en vanlig måndag mitt i höstvirvlarna började dagen med att jag kände en varm känsla av uppskattning för min man och min bonusdotter mitt i morgonbestyren,  för vad de tillför mitt liv. Hur de visar det tillför mitt liv med små enkla medel. Det kan vara ett leende och en varm hälsning när de går eller hur fint de gjort diskbänken sen helgens födelsedagskalasande. Per fyllde nämligen i lördags, samtidigt som min syster – festligt. Måste gilla det datumet! 🙂

Sen fortsatte det när jag just tittade på telefonen och såg ett fint sms från min syster. I det fanns ett stort hjärta och det fyllde mig med värme. Det är genom att se de där små sakerna som skapar den fina känslan av uppskattning. Det vill jag göra mera av. Att uppmärksamma och uppskatta det som andra gör och tillför mitt liv blir dagens affirmation.

Dagens affirmation:

Idag uppskattar jag andra #goauthentic Twittra affirmationen

Kategorier
jobbrelationer per appelqvist relationer therese appelqvist

Hur vill du ha det?

I femton år hade det medelålders paret varit ihop. Vid tillfället när deras blickar för första gången möttes hemma hos gemensamma bekanta serverades det rosévin och kaka. Något de båda minns med glädje och som de i efterhand haft jättekul åt.

Sedan deras första tid ihop hade kvinnan varje fredagskväll dukat upp, just det. Rosévin och kaka. Det hade blivit en vana.

En dag tog mannen till orda och sa till kvinnan. ”Hördudu jag tycker ärligt talat att den här rosa sörjan smakar skit. Jag har inte sagt något på en herrans massa år för jag tänkte att du skulle ta illa upp. Förlåt jag vet att detta är viktigt för dig. Men jag tål inte se det längre.” 

”Va”, sa kvinnan och tittade på mannen. ”Du skojar. Jag har också hatat det i flera år men trodde att vinet och kakskrället var viktigt för dig. Jag har gjort det för din skull!”.

Sensmoral: Om vi inte från början gör upp spelreglerna/frågar varandra hur båda vill ha det så kan bägge parter dra förhastade slutsatser om den andra.

Hur lustigt den än kan låta så är samma billiga misstag inte så värst ovanliga. Även om situationerna inte är så övertydliga som i historien ovan. Om vi inte tydligt skapar en gemensam bild över när, var, hur och varför vi gör något så utgår andra oftast från att alla är nöjda och glada.

Tips inför veckan:  Ta inget för givet och fråga varandra vad ni egentligen tycker.

 

Kategorier
per appelqvist samtal therese appelqvist

Att höra och lyssna

Har du ibland tillsammans med en alltför pratglad bekant eller familjemedlem tyckt att du lyssnat? Men när du sedan på väg därifrån för dig själv ska konkludera samtalet är det inte mycket vettigt du minns. Du har säkert hört allt som sagts. Problemet är att du missade det där med lyssnandet.

Att höra är nämligen inte detsamma som att lyssna.

Ska vi gå in på lite teknikaliteter så här en fredagskväll så är att höra bara en passiv aktivitet. Alltså den fysiska reaktionen som inträffar när örat fångar upp ljudvågor. Att lyssna är en medveten handling och ett aktivt deltagande.

På helgerna blir det en annan slags lyssnande än den på jobbet. Så hur lyssnar vi egentligen till de som står oss allra närmast?

Prova att uppmärksamma dig själv i helgen genom lyssnandets tre nivåer. Vart finns du bland helgens alla samtal?

• Nivå 1 – inre lyssnande – Vi lyssnar med utgångspunkt från oss själva och tillsammans med våra egna värderingar i bakhuvudet. Anta att en vän berättar en historia. I själva verket sitter vi och väntar på en paus för att själva kunna skjuta in vår egen historia. Vi ser oss själva i det som berättas.

• Nivå 2 – fokuserat lyssnande – Vi lyssnar mer fördomsfritt och riktar uppmärksamheten mot berättaren. Vi lyssnar utan att ta hänsyn till vårt eget pladder. Denne upplever att han blir hörd. Vi för den andre personen framåt i sin berättelse med hjälp av att ställa frågor.

• Nivå 3 – globalt lyssnande – Vi lyssnar mellan raderna genom att lägga märke till tonfall, röstläge, ansiktsuttryck, tempo, energi, närvaro/frånvaro. Vi sätter ord på det vi ser, känner, tänker och förnimmer. Vi frågar också om det vi lägger märke till stämmer.

När du uppmärksammat var ditt lyssnande befunnit sig i olika situationer under helgen kan det vara ett utmärkt tillfälle att fråga dig om du vill att det ska vara så. Om inte, vad ska du utveckla i ditt lyssnande?

 

 

Kategorier
meningsfullhet

10 tips om meningsfullhet

Sitta med budget och ekonomi. Jätteviktigt: JA Jättekul: NEJ.

Delta i möten på jobbet där du har en passiv roll. Ett måste: JA Utvecklande: NEJ.

Att diska och göra köket tipptopp för att bli avlöst av ett gäng tonåringar som bara ska ”ta en macka”. Nödvändigt: JA Humörhöjande: NEJ.

Känns ovan eller liknande situationer igen? Är du inte en sällsynt övermänniska så är sannolikheten stor att du då och då hamnar i situationer eller uppgifter som du i själva verket känner är halvt om halvt meningslösa. Vilka de är beror på vem du är och vad du har med dig. Det kan handla om både extremt viktiga yttre saker och mer banala ting i vardagen.

Den goda nyheten: De är en del av livet och vi lär oss av dem.

Den litet sämre nyheten: Om tristess och leda tagit över så pass att inre tillfredsställelse finns men, känslan av den visar sig alltför sällan.

En vän med ursprung i ett fjärran land sa en gång till mig att ni svenskar har stora problem. Jag blev irriterad.

– Va, vad menar du? Varför det? Här som vi har det så inihelvete bra!

– Därför att ni har ingen tro.

Han hade förstås då som nu en poäng. Även om tesen går att se på olika sätt. Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder. Jämfört med andra länder där det är betydligt tuffare livsvillkor har vi dokumenterat lättare att känna leda än andra. Artiklar som uttryckte just detta mötte oss för några år sedan. Att vi här i Sverige minst av alla vänder oss till religionen i sorg eller glädje. Då behöver vi hitta andra uttryckssätt som fyller vårt behov av mening. För behov har vi.

Meningsfullhet kan stå för olika saker. Vi relaterar till det vi har i vår ”erfarenhetsbank”. Vi värderar det vi ser som viktigt och uppfattar är meningsfullt. I den samhälleliga kontexten finns det flera kollektiva sätt att uppfatta vad meningsfullhet är men låt oss gå till oss själva. Det är där vi kan påverka vår egen känsla av meningsfullhet.

Vad som sedan känns meningsfullt kommer från våra tankar och det vi erfar. Det är högst individuellt.Meningsfullhet skapas och kommer inifrån oss själva. Det är bara vi själva som kan påverka den. Inifrån och ut. Meningsfullheten känns igen i våra känslor och upplevelser. Det är vi själva som kan tillföra mening med det vi gör. Vi kan inte lägga på någon annan att ge oss vår meningsfullhet. Det är dömt att misslyckas.

Så hur kan vi själva skapa mer meningsfullhet? Här nedan har vi samlat 10 inspirationstips. Syftet med dem är att medvetandegöra och öppna upp för nya sätt att känna meningsfullhet på. Kanske är det några av dem som tilltalar just dig.

1. Utforska mer varför du gör det du gör 

Vad vill du egentligen med det du gör? Bidra med? Få ut av det? Skriv gärna ner det eller varför inte rita någonting som påminner dig om det. Det hjälper dig att motivera dig själv. 

2. Var mer kreativ 

Använd din kraft och kreativitet i det du gör. Se det du gör som värdefullt i sig. Gör det så bra och naturligt du kan. Med ett sådant förhållningssätt flödar kreativiteten. Det du gör, gör skillnad.

 3. Påverka mer det du kan

Ta reda på hur ditt handlingsutrymme ser ut och vilka beslut du kan fatta. Berätta vad du tror på. Ta initiativ till olika förslag på förbättringar. Påverka till det bättre när du kan. Genom att göra det kan du känna att det du säger och gör har betydelse. Ditt bidrag påverkar helheten och därav upplevs meningsfullt.

4. Var tacksam för det du har

När du ser det du har framför dig, de människor och uppgifter som du möter, och kan känna tacksamhet för det du har, utan att vilja ha mer, ökar känslan av mening. Vi förlorar oss i all vår strävan efter mer och på vägen förlorar vi det som betyder något. Att se det vi har och tacka för det ger en känsla av mening.

5. Ge mer till andra

Fråga andra om de behöver ditt stöd eller din hjälp. Genom att uppmärksamma andra och samtidigt hjälpa dem bidrar du till ett gemensamt sammanhang och till att något större skapas. Vi är del av något tillsammans. 

6. Gör mer av det du tror på

Ta reda på vad du tror på egentligen. Du vet ofta det när du upplever motsatsen. Saker som berör dig på djupet signalerar vad du tror på. Berätta vad som är viktigt för dig och gör mer av det. I vår övertygelse finns mycket av vår inre motivation och mening. 

7. Gör mer av det du tycker är lustfyllt

Ta reda på vad du tycker är lustfyllt. Du vet vad som fyller dig med lust när det känns som om tiden stannar, när allt flödar och går väldigt lätt. När du är ett med det du gör känner du en känsla av mening. Gör mer av det som passionerar dig.

8.  Använd din talang mer

Dela med dig av det du är naturligt bra på, har lätt för och älskar att göra. Vi har alla gåvor som inte används tillräckligt. Ta reda på ditt unika uttryck och använd det så mycket du kan. Just du har en talang som är en resurs för dig själv och andra. 

9. Var mer närvarande

Ha alltid fokus på det du just för tillfället gör. Det är det som varit och det som kommer framåt som ofta stressar oss men om vi vänder vår uppmärksamhet till det som är alldeles där vi är. Då blir problemen mindre och vi kan handla mer ändamålsenligt och i linje med oss själva. I närvaron och nuet hittar vi ofta en stor känsla av mening.

10. Var mer autentisk

Visa vem du är. Var genuin, verklig och öppen utan fasad. Ta reda på vad du verkligen står för och gör det som känns sant för dig. Lär känna dig själv och ta ansvar för det du ska. OM du är i linje med dig själv känner du dig ofta glad, lätt och tacksam för det du har och gör. Twittra detta

Bäst är när vi river fasaden runt oss, går ur rollerna vi styrs av och istället styr inifrån och är autentiska. När vi i nuet kommer nära oss själva och det som är viktigt för oss. Där finns den största känslan av mening.

Ju mer autentiska vi kan vara och är desto större känsla av meningsfullhet.